Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 29 mars 1955 - Automatiska räknemaskiner i Sverige, av Jan Hult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 mars 1955
279
kurva. Lösningarna upprepas omkring åtta
gånger per sekund och maximala felet är, beroende
på problemets art, 2—3 %. Ett normalt problem
programmeras på några timmar och
uppkoppling och kalibrering tar ytterligare någon timme.
Den elektriska differentialanalysator som
byggts vid Institutionen för Teoretisk Fysik med
Mekanik i Lund är i huvudsak en kopia av Eda
vid CTH. Den är avsedd som en hjälpmaskin för
Smil och innehåller åtta summatorer, åtta
inte-gratorer samt fyra enheter för multiplikation,
division och funktionsgenerering.
Elektriska integralanalysatorer
Ett stort antal problemtyper i den matematiska
fysiken leder till randvärdesproblem inom
potentialteorin. Sådana kan omformas till
integralekvationer av olika typer, men analytisk eller
numerisk behandling av sådana är vanligen
praktiskt ogenomförbar.
Vid CTH har byggts (H Wallman, V Wenzel)
en analogimaskin Eia, elektrisk
mtegral-analysa-tor, för beräkning av integraler av formen
jAr (x, t) f (t) dt, dvs. sådana som ingår i
integralekvationerna. Maskinen består av en
funktionsgenerator för kärnfunktionen K (x, t)„ en
funktionsgenerator för f {t), en multiplikator
och en integrator. Dessutom använder Eia vid
behov enheter ur Eda. Kärnfunktionen K {x, t)
genereras genom fotoelektrisk avsökning av en
plåt indelad i 30 parallella strimlor där varje
strimla motsvarar K (x, t) för ett visst konstant
x-värde = xv och är svärtad så att dess bredd
varierar som K {xr,t). Plåten är monterad i en
ram (fig. 14) som efter varje svep av den
avsökande ljusstrålen matas ett steg nedåt. I
funktionsplåten, som tillverkas särskilt för varje
kärnfunktion K (x, t), framställs en viss strimla
genom att den stegvis matas fram i sin
längdriktning och exponeras med en breddmodulerad
ljusstråle. Svärtningen i den exponerade delen
blir konstant men dess bredd varierar
trappstegsformigt. Med normalt 90 och maximalt 180
exponeringssteg fås dock mycket god
noggrannhet i återgivningen.
Avsökningsförloppet tar 3,6 s. Funktionen f (t)
genereras som en trappstegskurva,
multiplika-torn arbetar enligt pulshöjd-pulsbredd-principen
och integralen registreras fotografiskt på
katod-stråleoscillograf eller med skrivare. Totala
noggrannheten är 2—3 %.
Fourieranalysatorer
Fourieranalys och -syntes är viktiga
hjälpmedel inom naturvetenskap och teknik. Tids- eller
rumsperiodiska förlopp med allmän vågform
behandlas i regel genom fourieranalys. Då denna
vanligen leder till tidsödande räkningar av
trivial natur har man sedan länge använt olika
typer av maskiner. Det finns kurvanalysatorer
Fig. 14. Funktionsgenerator för kärnfunktionen K(x,t) vid
elektriska integralanalysatorn Eia vid CTH.
av flera olika typer såsom mekaniska, optiska
och elektriska och kombinationer av dessa.
Inom röntgenkristallografin används
fourier-syntes för att av uppmätta spektrallinjer
bestämma atomkonfigurationer. För sådana
arbeten var en av G Hägg och T Laurent 1943
konstruerad maskin ursprungligen avsedd.
Exemplar av denna finns vid Kemiska Institutionen i
Uppsala och Institutet för Silikatkemisk
Forskning i Göteborg. Konstruktionen har sedan
utbyggts och automatiserats (G Lindén)4 och utför
harmonisk syntes med ett maximalt fel av ca
1,5 % av maximiamplituden. Maskinen som är
uppställd på Institutionen för Telegrafi och
Telefoni vid KTH är helt elektrisk och sammansätter
spänningar av formen Vn eos 2 Jtnx där n går
upp till 25 och funktionens värde bestäms i 120
.r-punkter som alltså har en inbördes fasskillnad
av 3°, och som uttas från en
spänningsdelardros-sel. Ett tekniskt problem har varit att få en
tillräckligt driftsäker 120-punktsomkopplare.
Maskinen genomlöper en period på 10 min och
registrering sker med skrivare.
Vid Institutionen för Telegrafi och Telefoni,
KTH, har man dessutom byggt några kopior av
en kurvanalysator enligt Griitzmacher4.
Apparaten är mekanisk och arbetar med manuell
kurv-följning. En analys upp till 40 deltoner tar
ca 2 h och noggrannheten blir ca 2 %.
Vid Institutet för Oorganisk Kemi, Stockholms
Högskola, är en elektromekanisk fouriermaskin
under byggnad (Å Åkeson), som skall användas
för fouriersyntes vid röntgenkristallografiska
arbeten. Om man i en transformator, där en
lindning på en rotor kan roteras i förhållande
till två sinsemellan vinkelrätt monterade
stator-lindningar, resoiver, matar rotorn med en
växelström, får man från de båda statorlindningarna
ut en växelspänning proportionell mot
rotor-spänningens amplitud multiplicerad med eos
resp. sin för vinkeln mellan rotorlindningen och
resp. statorlindning. Ett antal resolvrar, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
