Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 29 mars 1955 - Automatiska räknemaskiner i Sverige, av Jan Hult
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280
TEKNISK TIDSKRIFT
med kugghjul kopplats ihop så att deras axlar
samtidigt vrider sig vinklarna v, 2 v, ’Sv,...,
ger alltså en fouriersumma vid addition av
spänningarna från ena gruppen statorlindningar.
Maskinen har beräknats för 60 termer med ett
fel avsevärt mindre än 1 %.
För transienta förlopp övergår fouriersuminor
till fourierintegraler. En maskin för
framställning av sådana har konstruerats vid Asea (E
Persson)4 för behandling av linjära
regleringssystem. Maskinen beräknar integralen [F(f)
sin (cot -f- (fi) dt där F (t) efterbildas i 440
punkter genom en potentiometerkoppling.
Potentiometern matas från en enfasig
induktionsregulator där en spänning motsvarande sin (cot -f- (fi)
alstras. De olika potentiometeruttagen ansluts
till lameller på en kommutator, vars roterande
borste är mekaniskt kopplad till
induktionsregu-latorn. Mellan borsten och potentiometerns
mittuttag erhålles en spänning motsvarande
integranden F (t) sin ((ot -)- (fi) vilken därefter
integreras med avseende på tiden i en fluxmeter.
Totaltiden för en transformation, med uppkoppling
av F (t), är ca 1 h och maximala felet ca 0,5 %
av grundtonens värde vid harmonisk analys.
Statist ikmask in e r
För bearbetning av stora statistiska material
är maskiner särskilt lämpliga och för allmänna
statistiska beräkningar har olika
hålkortsmaskiner kommit till nytta. För statistisk analys av
speciella förlopp, särskilt kontinuerliga sådana,
har man utvecklat särskilda maskintyper.
Vid Foa har projekterats (T Persson, C
Bergman) en korrelator för analys av statistiska
tidsserier f (t), vilka registreras på ett
inagnetofon-band. I maskinen, som har två magnetiska
avspelningshuvuden, bildas först f (t) och f (t -r)
där r är tidsskillnaden för de båda
avspelnings-huvudena, varefter funktionerna multipliceras
och integreras. I en särskild beräkningsdel
bestäms sedan de sökta
autokorrelationskoefficien-terna. Maskinen används vid studium av
dynamiska system där hänsyn skall tas till ett givet
stort statistiskt mätunderlag, t.ex. flygplans
uppträdande under inverkan av slumpvisa vindar
och tryckändringar.
För beräkning av varaktighetskurvor över
elektrisk kraftbelastning (Tekn. T. 1952 s. 293; 1953
s. 725) har vid Institutionen för Elektrisk
Anläggningsteknik, KTH, konstruerats (E Djurberg)
en varaktighetsanalysator. Den består dels av
ett antal stansade effektmätare, som inkopplas
vid de aktuella punkterna i ett kraftnät, dels av
en räkneautomat. På en pappersremsa stansar
effektmätaren varje 15 min en binär
hålkombination, som anger effektuttagets medelvärde
under de föregående 15 min. Under ett år fås
sålunda 34 040 effektnoteringar. I analysatorn
kan varaktighetskurvan för sammanlagrad års-
effekt från sju mätare bestämmas på omkring
en timme. Den utgörs av en elektronisk
siffer-maskin av parallelltyp och arbetar med 10
bi-nära, motsvarande tre decimala, siffror.
Maskinen kan vidare helt automatiskt göra
varaktighetsanalys för vissa givna tider och veckodagar
eller uppgöra differensvaraktighetskurvor dvs.
bestämma belastningsändringen då en
belastning frånkopplas.
Ekvationslösare
Siffermaskiner programmeras ofta för
iterationsräkning, t.ex. vid lösande av algebraiska
ekvationer. Man behöver då ett första värde som
matas in vid start av maskinen. Vid Foa har
byggts (L Löfgren)4-10 en analogimaskin som
ger rötterna till algebraiska ekvationer upp till
gradtal 8 i form av lysande punkter på en
oscil-lografskärm svarande mot det komplexa
talplanet. Felet blir maximalt ca 1 %. Den givna
ekvationen ined komplexa koefficienter
omformas till ett ekvationssystem där rötterna är
radie resp. fasvinkel för de sökta rötterna. Dessa
presenteras och lagras i maskinens minne som
utgör den efterlysande skärmen hos en
katod-stråleoscillograf.
Modeller
Potentialtankar
Den direkta analogin mellan
hastighetsfördelningen runt en kropp i en ideal vätska och
fältstyrkan runt en isolator med samma form
nedsänkt i ett elektrolytiskt bad har använts
för aerodynamiska strömningsundersökningar i
"gradienttankar". Vid Saab, Linköping, har en
sådan maskin byggts (L Stenström)4 för snabb
uppmätning av hastighetsfördelningen runt
flygplankroppar. Fältstyrkan mätes intill modellen
med hjälp av en rörlig sönd.
Elektronbanor i elektronrör kan bestämmas
genom modellförsök i en tank där man studerar
ekvipotentiallinjer hos en förstorad modell av
elektrodsystemet. En sådan maskin har byggts
vid AB Svenska Elektronrör (G Svala)4.
För studium av luftkrafter på svängande
vingar, fladderproblem, använder man vid
Flygtekniska Institutionen, KTH, en modelltank.
Strömtätheten vid olika punkter på modellens yta ger
den svängande vingens hastighet.
Mätnoggrannheten är ca 5 %.
Nätmodeller
Förhållandena i elektriska kraftlinjenät under
olika driftsbetingelser studeras med fördel på
nätmodeller (Tekn. T. 1949 s. 1).
Vid CTH byggdes 1948 en modell av det
svenska storkraftnätet (R Lundholm) som bl.a.
använts vid undersökning av den dynamiska
stabiliteten vid kortslutning (Tekn. T. 1949 s. 12).
En mindre modell av det svenska 200 kV-nätet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
