Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 29 mars 1955 - Automatiska räknemaskiner i Sverige, av Jan Hult - Den svenska automatiska räknemaskinen Besk, av Erik Stemme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 mars 1955
281
finns även vid KTH och har använts vid
studium av reläskydd (Tekn. T. 1949 s. 13).
Vattenfallsstyrelsen anskaffade 1953 en allmän
nätmodell tillverkad av Contraves AG, Zürich.
Den omfattar 18 generatorer, 150
ledningselement, 84 kapacitanselement, 40 belastningar
och 32 transformatorer. Alla dessa element är
variabla inom mycket stora intervall.
Modellen har använts för bestämning av lämpliga
tidpunkter och alternativ för utbyggnad av
det svenska storkraftsystemet, undersökning av
statisk och dynamisk stabilitet hos
storkraftnätet samt undersökning av kortslutningseffekt
och nollföljdsströmmar.
Litteratur
1. Ekelöf, S: Matematikmaskiner. Tekn. T. 1949 s. 157.
2. Berkeley, E: Giant brains. Wiley, New York 1949.
3. Korn, G A & Korn, T E: Electronic analog computers.
McGraw-Hill, New York 1952.
4. Analogimaskiner. Konferens den 22—23 maj 1950, Forskarnas
Kontaktorgan vid IVA, FKO nr 9, 1950.
5. Ekelöf, S: Les machines mathématiques en Suède. CTII Handl.
nr 116 1951.
6. Mateniatikmaskinnäinnden Medd. nr 2 1949.
7. Siffermaskinen BARK och dess användningsområde. IVA 1950
h. 3 s. 134.
8. Kjellberg, G & Neovius, G: The BARK, a Swedish general
pur pose relay computer. Math. tab. aids. comput. 5, 1951 s. 29.
9. Comet, S: Besk — en svensk elektronisk siffermaskin. Tekn. T.
1953 s. 1007.
10. Löfgren, L: Apparat lösande algebraiska ekvationer.
Industritidningen Norden 1948 s. 231.
Den svenska
automatiska räknemaskinen Besk
Civilingenjör Erik Stemme, Stockholm
Matematikmaskinnämnden (Tekn. T. 1949
s. 167) tillsattes av K.M:t 1948 och fick i
uppdrag att tillgodose behovet av universella
siffer-maskiner (matematikmaskiner) inom landet.
Redan dessförinnan hade IVA med medel från
Naturvetenskapliga Forskningsrådet och
Tekniska Forskningsrådet utsänt fem stipendiater
för studier av det utvecklingsarbete rörande
automatiska räknemaskiner som pågick i Prince-
681.142(485)
ton och Harvard i USA.
Matematikmaskinnämndens arbetsgrupp, under ledning av Conny
Palm, byggde först en universell siffermaskin
med reläer som grundelement, kallad Bark (Tekn.
T. 1950 s. 193), vilken blev färdig i januari 1950.
I november 1953 var arbetsgruppen, nu under
ledning av Stig Comét, i huvudsak färdig med en
andra maskin, den Mnära elektroniska
sekvens-A*alkylatorn Besk, fig. 1 (Tekn. T. 1953 s. 1007).
Fig. 1. Besk, huvud panel;
närmast aritmetiska enheten,
bortom denna det elektrostatiska
minnet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
