- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
283

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

29 mars 1955

283

Fig. 2. Olika typer av grindar. Tabellerna
("sanningstabellerna") vid sidan av resp. kopplingar änger; H hög eller
L låg utspänning som resultat av H hög eller L låg
spänning på de båda ingångarna.

negativa potenser av två. Detta motsvarar en
förflyttning (skift), ett föreskrivet antal steg i
sidled av talet i något av den aritmetiska
enhetens register.

Aritmetiska enheten

Den aritmetiska enheten är uppbyggd av två
fundamentala typer av element, nämligen
grindar och minneselement. Allmänt kan sägas att
de förra har till uppgift att i rummet fördela
informationen inom maskinen medan de senare
har till uppgift att ordna informationen i
tidsföljd. Det finns dock icke någon skarp gräns
mellan dessa båda element. Många typer av
grindar visar sig vid närmare analys innehålla
minneselement, t.ex. i form av strökapacitans,
medan de flesta minneselement fordrar grindar
för att över huvud fungera.

De vanligaste typerna av grindar i Besk är
triodgrind, katodföljargrind, pentodgrind och
diodgrind (fig. 2). Karakteristiskt för dessa är
att de på ett bestämt sätt kombinerar
information från de båda ingångarna så att man i ett
men endast ett fall av de fyra möjliga
kombinationerna får hög eller låg spänning på en utgång.

Den aritmetiska enheten innehåller tre register
för vardera 40 binära siffror. Som
minneselement används bistabila vippkopplingar,
"flip-flops", fig. 3 upptill. Dessa består av
symmetriskt kopplade dubbeltrioder som kan kantras i
två stabila lägen. I den aritmetiska enheten re-

presenteras siffrorna genom "höga", resp. "låga"
spänningar där en hög spänning — en etta —
motsvarar 0 V och en låg spänning — en nolla
— ungefär — 20 V. Inmatning av information
till en vippkoppling sker först genom att denna
ställs i nolläge med en nollställningspuls av
1 |j,s varaktighet. Därefter sker inmatning genom
att det till minneselementet hörande
inmatningsrörets katod pulseras från -f 20 V till 0 V. Om
den inkommande informationen utgörs av en
etta (hög spänning på gallret) blir
inmatningsröret strömförande och rörvippan kantras över
till sitt ettläge. För att få låg utgångsimpedans
från minneselementet följs detta av en
katodföl-jare. Varje register är uppbyggt av 40 enheter av
detta slag motsvarande 40 siffror.

För skift fordras ett extra minneselement för
att ej informationen i två närliggande
vippkopplingar skall kollidera. Man måste till detta
hjälp-element under ett kort ögonblick överföra
vippkopplingens information innan denna går vidare
till nästföljande registerelement. Härtill används
ett kondensatorminne, fig. 3 nedtill. I detta
mottas informationen över en grind och en
uppladdningsdiod till en kondensator på 150 pF. Denna
ligger som resultat av en tidigare
återställningspuls på låg spänning. Om man har en nolla i det
matande minneselementet så ändras ingenting
vid inmatningen under det att en etta resulterar
i en uppladdning av kondensatorn till hög
spänning. Alla vippkopplingar nollställs därefter
varefter kondensatorernas informationer överförs
till registerelementen på beskrivet sätt, fig. 4.

Två av den aritmetiska enhetens register, näm-

Fig. 3.
Minneselement;
upptill
vippkoppling,
nedtill
kondensatorminne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free