- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
286

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

286

TEKNISK TIDSKRIFT

yttre enheter

Fig. 7. Blockschema över kontrollenheten.

skiftas frän vänster in i multiplikatorregistret.
Om teckensiffrorna är olika utförs efter
vänsterskiftet en addition och en nolla skiftas in i
multiplikatorregistret. Detta förlopp upprepas 39
gånger.

För att man skall få korrekt kvot måste den
först erhållna siffran som skiftas in i
multiplikatorregistret inverteras. Däremot fordras
inga speciella korrektioner med hänsyn till
dividendens eller divisorns tecken. Sedan de 39
deloperationerna utförts sker ett extra högerskift i
multiplikatorregistret samtidigt som kvoten
avrundas genom att en etta inskrivs i
multiplika-torregistrets teckenposition.

Under divisionens gång utbildas kvoten i
multiplikatorregistret där den hamnar baklänges, dvs.
den mest signifikanta siffran kommer längst till
höger. Vändning sker under serieöverföringen
från multiplikatorregistret till
ackumulatorregistret.

Resten som efter divisionens slut stod i
ackumulatorregistret måste, om man vill behålla den,
dessförinnan föras över till det elektrostatiska
minnet.

Fig. 8.
Motståndsmatris.
Det tresiffriga
binära talet
110 ger
jord-potential på
utgång 6
medan de övriga
utgångarna får
negativ
potential.

Kontrollenheten

Samtliga operationer inom maskinen initieras
och styrs genom en följd av pulser från
kontrollenheten. Denna innehåller två register,
adressregister och operationsregister som vid början
av varje operation mottar en instruktion i
parallell form från det elektrostatiska minnet, fig. 7.
Adressregistret står även i dubbelriktad
förbindelse med kontrollregistret, som lagrar den
aktuella instruktionens nummer. Med undantag av
adressregistret, som är byggt som en
binärräk-nare, är kontrollenhetens register i princip
konstruerade lika som den aritmetiska enhetens.

Adressregistrets innehåll överförs till ett
av-länkningsaggregat som omvandlar adressen från
binär form till noggrant definierade
spänningsnivåer. Dessa tillförs plattparen i samtliga
minnesrör och bestämmer lägena av de platser på
skärmen i det elektrostatiska minnet där
information lagras. Avlänkningsaggregatet står
dessutom i förbindelse med en regenerationsräknare
som ombesörjer den regeneration av
informationen som är nödvändig vid denna typ av minne.

Under varje operation genomlöper kontrollen
en cykel omfattande åtta tempon (Ti—T8).
Under Ti och T2 överförs en ny instruktion från det
elektrostatiska minnet till adressregistret och
operationsregistret. T3 utgör regenerationstid.
Under T4 framstegas regenerationsräknaren ett
steg och är därmed beredd för regeneration av
nästa minnesplats. Under T5 sker en läsning eller
skrivning av ett tal i den minnesplats som den
under Ti överförda adressen anger. Under T«
överför kontrollregistret sitt innehåll till
adressregistret. En regeneration sker ånyo under T7
samtidigt som en etta adderas till
adressregistrets innehåll, varvid adressen för den
instruktion som står i tur att utföras erhålls. Slutligen
sker under T8 en framstegning av
regenerations-räknaren, och innehållet i adressregistret
överförs till kontrollregistret. De båda registren
innehåller därför under cykelns sista tempo samma
tal och är därmed redo för nästföljande
operation. Ett undantag från detta tidsschema utgör
hoppinstruktionerna. Adressdelen i en sådan
instruktion anger den minnesplats där
nästföljande instruktion lagras. Vid hopp utesluts därför
överföringen från kontrollregistret till
adressregistret samt framstegningen av adressregistret
och endast överföringen under T8 utförs.

Operationsregistret lagrar instruktionens
adressdel som omfattar åtta binära siffror. Fem av
dessa, motsvarande 32 grundoperationer,
dekodi-fieras i en motståndsmatris. Detta innebär i
princip att det binära talet omvandlas till en viss
spänningsnivå på en av matrisens utgångar, fig.
8. De resterande tre siffrorna används för att
tillsammans med de 32 grundoperationerna bilda
varianter av dessa.

Motståndsmatrisen lämnar statiska spänningar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0306.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free