- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
288

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

288

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 10. Lagring
av binära siffror
enligt
punkt-streckmetoden,
nedtill inverkan
av skärmfel.

Vid läsning av en nolla träffar strålen en
tidigare utgrävd potentialgrop. Under förutsättning
att läckningen kan försummas uppstår härvid
ingen laddningsförändring på skärmen. Den
negativa signal som i detta fall erhålls, induceras
av den slöja av sekundärelektroner, som i radiell
riktning strömmar från den bombarderade
punkten mot den tredje anoden i röret. Om strålen
däremot träffar en igenfylld grop motsvarande
en tidigare inskriven etta, tillförs skärmen en
laddning, vilket förklarar uppkomsten av den
positiva signalen.

Inverkan av skärmfel

I kommersiella katodstrålerör förekommer ofta
små områden på skärmen, vars
sekundäremis-sionsförhållande är mindre än ett. Sådana
områden uppstår förmodligen genom att
kolpartiklar lossnat från beläggningen på rörets insida
och hamnat på skärmen. Under elektronbombar-

Metollnät ^

Fig. 11.
Lagring av
bi-nära siffror
enligt
cirkel-punktmeto-den.

demang kommer en sådan partikel att laddas till
negativ potential, fig. 10. Den härigenom
uppkomna potentialbarriären förhindrar
sekundärelektroner att nå en närliggande potentialgrop
och omöjliggör därför lagring av en etta.
För att i möjligaste mån eliminera inverkan av
områden med lågt
sekundäremissionsförhållan-de används i Besk cirkel-punktmetoden, fig. 11.
Enligt denna representeras en nolla av en
cirkel-formad potentialgrop. Vid skrivning av en etta
erhålls en effektiv igenfyllning av den
omkringliggande potentialgropen genom att en punkt
skrivs i cirkelns medelpunkt. Fördelen med
denna metod är att en eventuell felaktighet belägen
mellan medelpunkt och periferi får relativt liten
inverkan eftersom endast en sektor av periferin
blir skymd från medelpunkten av en hög
potentialbarriär.

Regenerering

Den periodiska regenereringen står under
kontroll av regenerationsräknaren i kontrollenheten.
För varje kort operation (åtta tempon)
framstegas regenerationsräknaren två steg varvid två
intilliggande celler i elektrostatiska minnet
regenereras. De olika minnesplatserna kommer på
detta sätt att regenereras i tur och ordning.
Regenerering går i princip till som en avläsning
följd av en inskrivning. En punkt i rastret
avläses således genom att man på försök skriver en
nolla (cirkel) i ifrågavarande punkt. Om denna
tidigare innehöll en nolla, vilket som nämnts ger
sig tillkänna som en negativ puls, har man
rege-nererat en nolla. Om man däremot hade en etta
i ifrågavarande punkt erhålls en positiv puls
som genom en förstärkare och grindkrets
åter inmatas på katodstrålerörets galler på så
sätt att strålen efter skrivningen av cirkeln
stannar i mitten av denna under ett kort ögonblick,
varvid man får igenfyllningen av den
cirkelfor-made potentilgropen. Man har då regenererat
en etta, fig. 12.

Automatisk intensitetskontroll
För att signalerna från förstärkaren skall
kunna identifieras med största möjliga säkerhet,
fordras att dessa är stabila och väl definierade.
Signalernas utseende är starkt beroende av
katodstrålerörets förspänningar (acceleration,
intensitet, fokus) varför dessa måste justeras noga.
Särskilt känslig är inställningen av intensiteten
som dessutom är starkt utsatt för drift troligtvis
orsakad av temperaturbestämda geometriska
ändringar i elektrodsystemet. Därför används i
Besk en automatisk intensitetsreglering av
samtliga katodstrålerör. Förutom de 512
minnescellerna i rörens raster finns 8 referenspunkter som
periodiskt avläses, fig. 11 nedtill. De signaler
som erhålls från dessa likriktas och förstärks i
ett återkopplingssystem och återförs till intensi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free