- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
292

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

292

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 19. Kontrollbord.

någon spänning sakta sänks under det att
maskinen bearbetar en särskild självkontrollerad
sekvens. Då någon krets utför en felaktig
operation på grund av den reducerade spänningen
skriver maskinen ut en sifferkombination varur
man i regel kan utläsa var det svaga elementet
finns.

Genom dylika prov är det möjligt att i förväg
upptäcka svaga element i maskinen innan de
hunnit orsaka fel under normal drift. Sådana
prov utförs dagligen eller vid fel.

Maskinen skyddas genom en omfattande
automatik i likriktardelen för olika former av fel,
kortslutning, bortfall av spänning på nätet,
fel-manövrering vid start osv. Om t.ex. en
kortslutning inträffar i någon del av maskinen utlöses
en säkring som dels skiljer hela maskinen från
likriktarenheten, dels signalerar felets läge till
kontrollbordet.

Maskinens totala effektförbrukning är ca 15
kVA. Maskinen innehåller 2 400 elektronrör och
ca 400 germaniumdioder. Uppehåll i driften
beroende på maskinfel har visat en stadigt
nedåtgående frekvens och uppgick i januari 1955 i
genomsnitt till 10 % av den totala maskintiden.

Litteratur

1. Burks, A W, Goldstine, II II & von Neumann, J: Preliminary
discussion of the logical design of an electronic computing
instrument. Del 1, Princeton 1947.

2. Comét, S: Matematikmaskiner. Ny kunskap 1952 s. 78—108.

3. Eckert, J P Jr, Lukoff, II & Smoliar, G: A dynamically
rege-nerated electrostatic memory system. Proc. IRE 38 (1950 s. 498—510.

4. High-speed computing devices. McGraw-Hill, New York 1950.

5. Fröberg, C-E & Kjellberg, G: Siffermaskiner. Elementa 1949
s. 81 och 181.

G. Hartree, D R: Calculating instruments and machines,
Cambridge 1950.

7. Neovius, G: Den aritmetiska enheten i en matematikmaskin.
Kosmos 27 (1949) s. 47—67.

8. Williams, F C & Kilburn, T: A storage system for usc with
binary-digital computing machines. Proc. IRE 96 (1949) s. 183—202.

Tridac — en engelsk analoginiaskin. En stor elektrisk
analogimaskin, Tridac ("Three dimensional analogue
com-putor"), arbetande i verklig tidsskala, har utvecklats av
Royal Airforce Establishment (RÅE) i Farnborough i
samarbete med Elliot Rrothers Ltd. i London och tillverkats
av den senare firman.

Liksom de flesta övriga analogimaskiner av större typ
består Tridac av en linjär och en icke-linjär del. Den
förra utför integreringar och additioner och efterbildar
differentialekvationerna för det system som skall
undersökas. Dessa omskrivs till integralekvationer vid
formuleringen av problemet för maskinen. Den icke-linjära delen
utför multiplikationer, divisioner och genererar funktioner
av olika slag. Den användes särskilt för omräkningar
mellan olika koordinatsystem, t.ex. från ett flygplanfast till
ett jordfast system.

Den linjära delen omfattar bl.a. 600
likspänningsförstärkare med en förstärkning på 60 000 gånger. Dessa används
för integrering och för addition. För att minska driften
hos förstärkarna har man försett dem med var sin
stabiliseringsförstärkare. Av dessa är 350 försedda med
vibra-torer och 250 med magnetiska modulatorer.
Regynnelse-värden, konstanter osv. inställs med 2 000 potentiometrar.

I den icke-linjära delen ingår nio elektriskt kontrollerade
hydraulservon. Dessa driver direkt eller via
sinus-cosinus-mekanismer sammanlagt 224 potentiometrar. Med dessa
kan man alltså multiplicera olika spänningar, t.ex. från
den linjära delen med servots vridningsvinkel eller med
sinus eller cosinus för denna. Vridningsvinkeln kan i sin
tur vara proportionell mot en annan spänning. Övriga
funktioner alstras av kamskivor, speciallindade
potentiometrar eller förspända dioder.

De spänningar som motsvarar sökta storheter kan
observeras på indikerande instrument och katodstrålerör
eller registreras på automatiska skrivare. Noggrannheten
hos de olika underenheterna är i allmänhet 0,1 %> av fullt
utslag, och enligt uppgift blir totalnoggrannheten för
typiska problem ca 1 °/o. Tridac omfattar totalt 8 000
elektronrör, förbrukar maximalt 650 kW elektrisk effekt och
upptar 600 m2 golvyta.

Genom sitt stora omfång är Tridac i stånd att lösa även
mycket komplicerade problem. Den kan t.ex. simulera ett
jaktplans anfall mot ett bombplan. Det senares rörelse
kan därvid ske enligt ett program som man ställt in vid
problemets uppsättning i maskinen. Denna beräknar sedan
den signal som i varje ögonblick erhålles på jaktplanets
radarindikator med hänsyn tagen även till dettas rörelse.
Maskinen uträknar därvid jaktplanets rörelsetillstånd från
kända, inställda samband mellan gaspådrag,
motordrag-kraft och hastighet. Hänsyn kan då också tas till
luftmotståndets och motordragkraftens ändringar med höjden
och den trimändring som uppstår på grund av
bränsleförbrukningen. Observatören får en god tredimensionell
bild av vad som försiggår från de olika indikatorerna och
kan utprova olika taktik, variera jaktplanets och
bombplanets tänkta prestanda m.m.

Eftersom Tridac arbetar i verklig tid kan den även
användas för utprovning av olika flygplandelar och
utrustning. Man kan t.ex. låta maskinen simulera flygplanet,
ansluta en autopilot som skall provas och undersöka hur
systemet flygplan—autopilot fungerar vid olika flygfall
(Electronic Engineering dec. 1954 s. 550; Aeronautics dec.
1954 s. 75). L Boström

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free