Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 13. 29 mars 1955 - Väderleksberäkningar på Besk, av Germund Dahlquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29 mars 1955
293
Väderleksberäkningar på Besk
Fil. lic. Germund Dahlquist, Stockholm
081.142(485) : 551.509
Av de beräkningar, som hittills utförts på Besk har
kanske de numeriska väderprognoserna varit de mest
uppmärksammade. Beteckningen väderprognos kan vara
missvisande, ty det är inte själva vädret som maskinen
beräknar, utan de stora dragen av de atmosfäriska strömningar,
närmare bestämt en höjdkarta, som ger cirkulationen på
500-millibarnivån, som ligger på ca 5 000 m höjd.
Strömningen på denna nivå är av direkt betydelse för
lufttrafiken, och det finns också erfarenhetsregler för dess
samband med rörelsen av meteorologiska system vid mark-
ytan, såsom kall- och varmfronter, låg- och högtryck,
nederbördsområden m.m.
Då man vill behandla väderleksutvecklingen som ett
fysikaliskt problem visar det sig att detta måste ses i global
skala. Bedan vid prognoser för en så kort tid som ett eller
ett par dygn måste man ta hänsyn till den aktuella
situationen över en stor del av norra halvklotet. Enbart lokala
data förslår inte långt.
De grundläggande hydrodynamiska och termodynamiska
ekvationerna formulerades i huvudsak redan på 1800-talet,
låt vara att det fortfarande finns dunkla punkter, t.ex.
beträffande den atmosfäriska turbulensen. Dessa
ekvationer ligger bakom många av de praktiska regler, som redan
nu används vid prognosarbetet på väderlekscentraler
världen runt, men för ekvationernas direkta tillämpning vid
prognoser har det funnits två stora hinder: dels har
observationsdata varit otillräckliga för att ge utgångsmaterial,
dels leder ekvationerna till oerhört omfattande räkningar.
Under de senaste tjugo åren har observationsnätet utvid-
Fig. 1. En av Besk tryckt
siffer-karta över strömningen på 5 000
m höjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
