- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
294

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

294

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Höjd karta för den 2 oktober 1954 kl. 3.00; de
heldragna linjerna representerar strömningen. Vindriktningen
är sådan att det högre trycket ligger på linjernas högra
sida, sett i strömriktningen. Där strömlinjerna ligger tätast
är vinden starkast.

gats starkt, samtidigt som tekniken för observationer i de
höga luftlagren utvecklats, t.ex. genom användning av
ra-diosonder och radar.

Det andra hindret har delvis undanröjts genom de
elektroniska siffermaskinerna. Det är dock ännu omöjligt att
angripa så realistiska ekvationer som man skulle önska.
Såväl beräkningshastigheten som minneskapaciteten tycks
vara otillräckliga för det. Dessutom skulle
kommunikationstekniken behöva utvecklas mycket för att man på
rimlig tid skulle få alla behövliga data i en för maskinen
användbar form.

Det har dock nu för första gången blivit möjligt att
angripa ekvationerna för enklare atmosfäriska modeller, som
kan anpassas effter en given väderlekssituation.
Förenklingen innebär visserligen, att man avstår från
förutsägelsen av detaljer och, vad värre är, att man också tvingas
försumma atmosfäriska processer som i många situationer
är av stor betydelse till och med för atmosfärens
strömning i stort.

Atmosfärens strömning i stort

De stora dragen av strömningarna framgår bäst av
väderlekskartor, fig. 2—4. De heldragna kurvorna är ström-

linjer. Siffrorna vid linjerna anger höjden av
500-millibar-ytan (i tiotal meter). Man kan visa, att denna höjd
approximativt är en strömfunktion för rörelsen. En karta med
isobarer på 5 000 m höjd skulle i huvudsak se likadan ut,
högre värden på strömfunktionen motsvarar högtryck osv.
Vinden är i stort sett riktad längs isobarerna, inte
vinkelrätt mot dem som man kanske skulle tro. Man måste
nämligen komma ihåg, att rörelsen studeras i förhållande till
den roterande jorden, och för strömningen i stort uppgår
accelerationen relativt jorden sällan till mer än 10 Vo av den
av jordrotationen betingade Coriolis-accelerationen.
Luft-trycksgradienten håller därför praktiskt taget jämvikt med
Coriolis-kraften, som är riktad vinkelrätt mot vinden.
Vinden har (på norra halvklotet) det högre trycket på sin
högra sida.

Strömlinjetätheten på kartan är nästan proportionell mot
vindstyrkan. Om vindstyrkan är 10 m/s, så blir avståndet
mellan två intilliggande strömlinjer vid 50° latitud 400 km.

Matematisk behandling av en enkel atmosfärisk modell

Det är en avsevärd skillnad mellan strömningens
horisontella och vertikala skala. Av kartorna framgår att tusen
kilometer är en naturlig längdenhet vid studiet av den
horisontella rörelsen, medan däremot troposfärens tjocklek
bara är 10—20 km. Medelvärdet av de vertikala
hastigheterna över större områden är därför sällan mer än någon
decimeter per sekund. Den horisontella vindstyrkan kan
däremot uppgå till mer än 80 m/s på denna nivå.

Den horisontella vindstyrkan varierar visserligen mycket
starkt i vertikalled, men det förefaller likväl inte lönlöst
att pröva en tvådimensionell modell av atmosfären, där
strömningen representerar en medelnivå av atmosfären.

Det är i själva verket en sådan enkel modell som
använts hittills vid beräkningarna på Besk, varvid
analyserade observationer av 500-millibarytans höjd används som
utgångsmaterial, och resultaten tolkas som strömfältet på
samma nivå. I modellen betraktas strömningen i ett
tvådimensionellt, inkompressibelt, barotropt medium på den
roterande jorden. (Barotrop innebär, att tätheten är
entydigt bestämd av trycket.) Lägen anges i rätvinkliga
koordinater i en stereografisk (vinkeltrogen) kartprojektion.
För enkelhets skull försummas i det följande vissa faktorer
som beror på jordkrökningen. Dessa faktorer beaktas dock
vid beräkningarna på Besk. Strömningen kan då beskrivas
med en strömfunktion, v (x, y, t).

Vindkomponenterna är:

dw 3 w

Utgångspunkten är de hydrodynamiska ekvationerna i ett

Fig. 3. Situationen den 3 oktober 1954 kl. 3.00; t.v. den verkliga situationen, t.h. Besk.s 24-timmars-pr ognos.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0314.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free