- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
310

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

310

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 14. Lysämnesrör som brusgenerator i en vågledare.

Fig. 15.
Mät-ledning med
spiraliserat [-ledningstvärsnitt-]
{+lednings-
tvärsnitt+} för
200—2 000
MHz.

uttryckt, mottagarens bruseffekt i förhållande
till effekten från en likartad "ideal" mottagare
med brus härrörande endast från dess
ingångskrets.

Vid frekvenser upp till ca 1 000 MHz används
som brusgenerator en högvakuumdiod, som
arbetar i det temperaturbegränsade området och
vars uteffekt kontrolleras genom variation av
glödströmmen. Vid anpassning är

Put = eIdAf- R/2 watt

där e är elektrodens laddning eller 1,6 • 10*19
coulomb, Id diodströmmen i mA, Af mottagarens
bandbredd i Hz och R diodens
belastningsmotstånd i ohm. Brusfaktorn är härvid 20 Id R och
mätningen reduceras till en enkel
likströmsmätning av Id.

Vid frekvenser över 1 000 MHz, speciellt på
vågledare, används som brusgenerator ett till
transmissionsledningen anpassat
gasurladdnings-rör, med en definierad elektrontemperatur och
däremot svarande brusuteffekt, vilken regleras
med en i dB graderad mikrovågsdämpare av
beskriven typ. Brusfaktorn är vid fördubblad
uteffekt lika med brusrörets nominella
brusuteffekt i dB (i förhållande till uteffekten 4 • 10-"
W/Hz från ett avslutningsmotstånd vid
rumstemperatur men för övrigt under samma
betingelser) minskad med den på mikrovågsdämparen
inställda dämpningen.

I båda fallen bör uteffekten mätas med
effektiv-värdeskännande instrument. I båda typerna av
mätningar saknas den i bruseffektformeln
ingående bandbredden, vilken ofta kan vara
besvärlig att definiera.

Ett vanligt lysämnesrör, kopplat till vågledaren,
kan med fördel användas som brusgenerator,
fig. 14.

Utrustning för impedansmätning

Ståendevågmetern i form av en slitsad
mätled-ning, i vilken fältfördelningen utefter ledaren
avsöks med en kapacitiv eller induktiv sönd, är
ett av de vanligaste instrumenten inom
mikrovågområdet också för mätning av impedanser.
Ur förhållandet mellan fältstyrkans största vär-

de Emax och dess minsta värde Emin,
ståendevågs-förhållandet S samt minimipunktens läge från
den obekanta tvåpolen kan via
reflektionsfak-torn impedansen bestämmas. Även förhållandet
mellan maximal effekt Pmax och absorberad
effekt P vid missanpassning erhålles.

= Emax/Emin
4 S

där

S =

k =

(1 | 5)2 tnax

1 + A . S— 1

1 — k’

k

S + l

7 _1

^rtnrm

Z -f- z0 Znorm 1

Vid mätning av impedanser som endast
obetydligt avviker från ledningens karakteristik kan
en mätledning av beskriven typ med fördel
kombineras med en förskjutbar kortslutning, varvid
minimipunktens förskjutning i förhållande till
kolvens utgör ett mått på impedansavvikelsen.
Detta är "nodförskjutningsmetodën".

Dessutom finns metoder, där mätsonden
automatiskt avsöker mätsträckan på en rak eller
krökt mätledning, och SVF-kurvan efter
likriktning av signalen upptecknas på skärmen till ett
katodstrålerör. För frekvenser under 1 000 MHz
blir mätledningarna ofta långa och otympliga
varför modifierade brygg- eller nollmetoder
föredras. Ett sätt att vid koaxialledare få ner
dimensionerna på mätledningen är att skenbart
sänka våghastigheten genom att t.ex. använda
ett spiraliserat ledningstvärsnitt, fig. 15 och 16.

Bryggtekniken är med smärre modifikationer
tillämpbar upp till ca 200 MHz, och pålitliga
apparater för detta ändamål finns även av några
fabrikat, över 200 MHz kan nollmetoden i
kom-parationskoppling ersätta den vanliga
bryggmätningen. Härvid används T-fördelningsknuten i

Fig. 16. Ståendevågmeter med spiraliserad mätledning för
200—2 000 MHz.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0330.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free