Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 14. 5 april 1955 - Mätutrustning för mycket höga frekvenser, av Per-Olof Lundbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 april 1955
Fig. 17. Principschema för admittansmeter för
mikrovåg-området, visande placeringen av kopplingsslingorna.
Fig. 18. Schematisk bild av anpassningsmeter med koaxialt
T med fyra grenar.
olika varianter inom ett stort frekvensområde,
fig. 17 och 18.
Som referens används en konduktansnormal,
helt resistiv inom frekvensområdet i fråga och
lika med ledningens karakteristik Z, i detta fall
50 ohm. Susceptansnormalen är vid 41—75 MHz
en varierbar kondensator som inställs så, att den
visar en susceptans lika med — j samt från
75—1 000 MHz en varierbar kortsluten ledning,
som inställs för längden 1/8, vilket representerar
— jf—. Genom vridning av de tre slingorna in-
z
ställs för nollsignal i detektorgrenen och
susceptans- och konduktansvärdet kan direkt avläsas
på de med slingorna förenade skalorna.
Slingornas kopplingsgrad, dvs. vridningsvinkeln, är
nämligen kalibrerad i konduktans, susceptans
resp. multipliceringsfaktor. Avläsningen kan
även lätt förvandlas till att direkt gälla resistans
och reaktans, om emellan mätobjekt och
instrumentet inkopplas en ledning, vars längd inställs
för X/8.
Ett annat instrument för anpassningsmätning
bygger på ett koaxial-T med fyra grenar och med
en slinga i förgreningspunkten, fig. 19, som
roteras av en elektrisk motor och som periodiskt
jämför strömmen i reaktansnormalgrenen med
strömmen i den gren där den obekanta impe-
311
dansen är inkopplad. Den modulerade
mätsigna-len tillförs den andra mittgrenen av detta
koaxial-T. Via en halvledardiod och en speciell
förstärkare och detektor presenteras
ståendevågför-hållandet direkt på ett visarinstrument.
Apparaten med tillhörande generator och
förstärkare är avsedd för 50—1 000 MHz.
Reaktans-normalen — jX är 50 ohm och utgörs här av en
kondensator som omställs automatiskt när
mät-generatorns frekvens ändras.
En apparat, som utnyttjar ett koaxial-T och
som presenterar ståendevågförhållandet som
funktion av frekvensen visuellt på skärmen till
ett katodstrålerör, är en svept reflektometer. En
mätgenerator för 100—400 eller 400—1 350 MHz
frekvensmoduleras med en amplitud av ca 200
—400 MHz. Signalen inkopplas på en av de fyra
grenarna av ett koaxial-T. I två motsatta grenar
är den obekanta impedansen resp.
impedansnor-malen (50 ohm) inkopplade.
Två fasta slingor, varav den ena kopplar till
summan av utgående och reflekterad våg i
generatorgrenen och den andra kopplar till
skillnaden mellan strömmarna till den obekanta
impedansen och standardimpedansen i själva
gre-ningspunkten, ingår i detta T. Efter detektering
av den modulerade mätsignalen med bolometrar
tillförs summabidraget mätgeneratorns
modulator och hålls på så sätt konstant genom
mot-koppling. Skillnadssignalen tillförs efter
demo-dulering vertikalavlänkningen på ett
katodstrålerör, som horisontalavlänkas synkront med
frekvensavvikelsen hos generatorn.
På vågledare kan även en delningsknut (ett T)
med fördel användas för bl.a.
komparationsmät-ning av impedanser. Detta T, fig. 20, har
egenskaper som påminner om
delningstransformatorns i lågfrekvenstekniken, vilket även framgår
ur ekvivalentschemat. Om samtliga grenar är
reflektionsfritt avslutade finns elektrisk
förbindelse mellan grenarna 1 och 2, 1 och 3, i och 2
samt 4 och 3 men däremot ej mellan 1 och 4.
Om till gren 1 ansluts en mätgenerator och till
gren U en anpassad detektor, kan om en normal
finns i 2, den obekanta impedansen i 3 lätt
justeras för anpassning, varvid man får nollutslag
på detektorinstrumentet.
Fig. 19. Delningsknut;
"magiskt T".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
