- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
324

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

324

TEKNISK TIDSKRIFT

study with particular reference to industrial training
me-thods" den 6—17 juni, "The application of work study"
den 20 juni—1 juli.

Anmälan göres till Senior Courses Secretary, Institute for
Engineering Production, "Southfield", 16 Norfolk Road,
Edgbaston, Birmingham 15.

SEN-normer. Svenska Elektriska Kommissionen (SEK)
har utsänt förslag till standard och rekommendationer för
glödlampor, SEN 31 01 02 och SEN R 31 01 06. Remisstiden
utgår den 15 maj 1955. Intresserade kan rekvirera
förslaget från Svenska Teknologföreningen.

TNC _

Ordproblem

Brev från läsekretsen med kommentarer, påpekanden
och ev. uppslag bör adresseras till: TNC, Västerås.

10-t. Inom elektrofysiken betyder isolator oledande ämne
eller oledande kropp. Inom den praktiska elektrotekniken
användes ordet om på ett eller annat sätt utformade
föremål som ofta är sammansatta av en oledande huvuddel
och diverse fästdetaljer m.m. av metalliskt material. När
man säger stödisolator, hängisolator, genomföring m.m.
inbegriper man sådana ledande detaljer, och i detta
språkbruk kan man inte vänta sig någon ändring.

Frågan är då hur den isolerande huvuddelen skall
benämnas, t.ex. på en ritning eller i ett beställningsbrev.
TNC 10, Ordsamling, rekommenderar ordet isolatorkropp.
Detta ord har man emellertid funnit otympligt i dagligt
bruk, och har i stället i stor utsträckning använt
benämningen "porslin"; ett porslin har alltså fått betyda en
iso-lators isolerande huvuddel. Detta är uppenbart olämpligt
eftersom materialet ofta icke är porslin utan steatit e.d.,
och blir alldeles orimligt om materialet är glas eller
plast.

Man har därför sökt efter ett nytt, till form och syftning
korrekt ord, bekvämare än isolatorkropp, och har trott
sig finna detta i isolant. Ordet finns i franskan dels som
adjektiv med betydelsen oledande, dels som substantiv
och då med den elektrofysikaliska betydelsen oledande
ämne, oledande kropp. Motsvarande engelska substantiv är
insulant. Ordtypen är rikt företrädd i svenskan, t.ex.
fabrikant, kontrollant, resultant, variant. Om ordet isolant
kunde vinna anslutning skulle man alltså kunna säga t.ex. en
stödisolator bestående av glasisolant, krok och ledarfäste.

105. I engelsk och amerikansk litteratur har länge
använts adjektivet "wrought" om material som formats i
plastiskt tillstånd, till skillnad från material format i
smält tillstånd genom gjutning. Ordet är en äldre
böjningsform av verbet work, arbeta. I tyskan har i senare
tid som motsvarighet införts förleden "Knet-", t.ex.
Knet-legierung, av verbet kneten, knåda. Det finns behov av
liknande uttrycksmedel i svenskan.

"Wrought material" omfattar smitt, valsat, draget och
på annat sätt plastiskt format material. En viss
betydelseförskjutning tycks emellertid ha ägt rum, så att "wrought"
även, och ibland huvudsakligen, kommit att åsyfta något
(fortfarande) plastiskt formbart. Av gammalt har vi ordet
smidesjärn, som använts även när det varit fråga om
valsning eller dragning; förleden smides- har här fått stå som
skylt för all plastisk bearbetning. När det gäller andra
metaller är smidning av föga intresse, och i stället träder
valsning som en viktig bearbetningsart. Man kan också
tänka på pressa, i ordets vidsträckta bemärkelse av att
forma plastiskt genom att trycka. Svaren på en av TNC
utsänd rundfråga visar majoritet, dock ej avgörande, för
pressmaterial, presslegering osv. Andra förslag är
vals-material, smidesmaterial, smidmaterial (att associeras till
smidighet snarare än smidning), knetmaterial. Några
föredrar det längre uttrycket plastiskt bearbetat material, eller
uppräkningar såsom: plåt, stång, tråd m.m., vals-, press-

ocli smidesmaterial. Översättningen "knådat material"
finner man löjeväckande.

TNC 25, Ord och uttryck, har just utkommit och kan
erhållas från SIS eller genom bokhandeln. Av innehållet må
särskilt nämnas sex artiklar med regler för skrivning av
definitioner och ordförklaringar i allmänhet, och en sjunde
om lämpliga sätt att göra hänvisningar i ordlistor.
Härigenom fylles en förut starkt kännbar brist i svensk
litteratur. De övriga femton artiklarna avhandlar diverse
språkliga företeelser och nomenklaturfrågor som under
år 1954 diskuterats i Teknisk Tidskrift. Priset är 4 kr.

Problemhörnan

Problem 1/55 lydde: "Ett vattenmagasin är avspärrat med
en vertikal, tunn vägg genom vilken en stor mängd hål
är borrade ungefärligen i ett vertikalplan. Sök konturen
till den ridå som bildas av det utströmmande vattnet. Det
förutsätts att de olika strålarna ej interfererar med
varandra."

Med beteckningar enl.
figuren erhåller man för en
vattenpartikel

Vx = V2 9 a och vv = g t (1)

där t är den tid partikeln
varit på väg.
Härav

x = y2 g a • t och y =

= « + f (2)
Härur elimineras t, varvid kastparabelns ekv. blir

y = a+fa - (3,

Den sökta enveloppen erhålls genom att man deriverar
(3) med avseende på parametern a och sätter derivatan = 0

0 = 1

alltså x = ,"\2 a
4 a2 {—)

samt eliminerar a mellan (3) och (4), varav

x = y (5)

Vattenridån får sålunda till kontur en från den fria
vattenytans kant utgående rät linje med 45° lutning.

Variant: Studera skärningspunkten mellan två
närliggande strålar representerade av

y = a + —
J 4 a

x"

u = a + da + —.— , , .
y 4 (a + da)

Skärningspunkten mellan dessa kurvor får koordinaterna

x = 2 a + da

y = 2 \a (a + da) (6)

När da går mot noll erhålles x = 2 a och y = 2 a, dvs.
x = y oberoende av a.

Problemlösare har varit N F Enninger, L E Lindfors, N
Lagerholm, T Ygge, sign. 954, Sbck, Th, Ög och Hel
(pro-blemförf.). Den sistnämnde har beräknat konturlinjen
även för det fall att utströmningshålen är riktade vinkeln
cx nedåt och finner härvid

1 + sin oc

IJ = - • x

eos oc

Problem 3/55. Ett homogent halvklot vars plana
överyta är horisontell placeras på en sfärisk yta. Sök villkoret
för att jämvikten skall bli stabil. A Lg

(4)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free