Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 12 april 1955 - Utvecklingslinjer inom pulvertekniken, av Artur Fransson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 april 1955
325
Utvecklingslinjer inom pulvertekniken
Flygdirektör Artur Fransson, Linköping
Det torde vara berättigat att påstå, att de
pulvermetallurgiska produkterna under de första
åren var ganska ofullkomliga. De var mer eller
• mindre spröda och skeva och motsvarade inte
ens mycket blygsamma krav på hållfasthet och
måttoleranser. Framför allt blev de porösa,
antingen detta var tillverkarens avsikt eller inte.
Det är nog ingen tillfällighet, att en av de äldsta
tekniska tilllämpningarna just kom att bli
porösa, självsmörjande lager.
Nu däremot kan man göra täta produkter med
hög och fullt reproducerbar hållfasthet och med
goda måttoleranser. Å andra sidan kan man, när
så erfordras, även göra porösa
konstruktionsdetaljer med tämligen väl reglerad porvolym och
goda egenskaper i övrigt. Därför är också
pulvermetallurgin numera en tillverkningsmetod på
stark frammarsch mot allt flera tekniska
till-lämpningsområden.
Metalliska material
För att ett gott resultat skall kunna uppnås är
det emellertid väsentligt att i möjligaste mån
behärska utgångsmaterialets — pulvrets —
egenskaper såväl kemiskt som fysikaliskt. Täta
produkter har erhållits genom användning av
förbättrad pressningsteknik, t.ex. två eller flera
pressningsoperationer vid vanlig temperatur;
högre presstryck än tidigare, vilket tyvärr ofta
måste innebära begränsning av arbetsstyckets
dimensioner;
likformigt verkande presstryck, hydrostatisk
pressning;
varmpressning, dvs. kombination av pressning
och sintring, som medför att större detaljer än
tidigare kan tillverkas, enär nödvändigt
specifikt presstryck sjunker med stigande
temperatur;
infiltrering i porösa sinterkroppar eller
impregnering av sådana med andra metaller,
legeringar eller ibland t.o.m. icke metalliska ämnen.
Täta legeringar -
Infiltrering består i att man låter t.ex. smält
metall sugas in i sinterkroppens porer under
inverkan av kapillärkraften. Detta är en praktisk
och relativt billig metod att göra legeringar. Pro-
Bearbetning av föredrag vid STF:s kurs "Pulverteknik" i Göteborg
den 4 oktober 1954.
621.762
dukten kan göras fullkomligt tät. Som ett
intressant exempel kan nämnas tillverkning av
kompressorskovlar till gasturbiner i USA. I
sin-terkroppen, som består av järn med ca 85 %
täthet, infiltreras smält koppar i vätgasatmosfär.
Skovlarna värmebehandlas och riktas i press,
underkastas en förnyad värmebehandling och
ytbehandlas genom elektrolytisk förkromning.
Värmebehandlingen består i
utskiljningshärd-ning, varvid materialet får nästan samma
hållfasthet som rostfritt kromstål, vilket vanligen
används för detta ändamål. Den
pulvermetallurgiska metoden blir åtminstone vid
masstillverkning mera ekonomisk, samtidigt som processen
kräver väsentligt mindre golvyta och mindre
kvalificerad personal än vid konventionella
verk-stadstekniska metoder. Därtill kommer att den
pulvermetallurgiska produkten lär ha avgjort
bättre korrosions- och erosionsmotstånd,
dessutom även bättre utmattningsegenskaper, än
motsvarande produkt av rostfritt stål.
Pulvermetallurgiska legeringar kan naturligtvis
också åstadkommas genom att
legeringskomponenterna direkt blandas in i pulvermassan,
antingen var för sig eller i form av pulvriserade
förlegeringar. Ytterligare ett sätt är att dra över
pulverkornens yta med ett tunt skikt av en eller
flera legeringsmetaller. Detta kan göras t.ex på
elektrolytisk väg och medför ofta även fördelen
att pulvret blir mer lättpressat. Genom särskilda
tillsatser till det kan i viss mån svällning och
krympning under sintringsförloppet regleras.
Porösa produkter
Bland porösa pulvermetallurgiska produkter
intar alltjämt självsmörjande lager en betydande
plats. För vissa högtemperaturändamål
impregneras de med t.ex. silikoner, molybdendisulfid
eller fluorhaltiga smörjmedel. De används också
till filter, varvid det är av intresse, att sådana av
titanpulver visat sig vara lämpliga för röd,
rykande salpetersyra. Industrifilter med upp till
ca 1 m2 effektiv yta tillverkas numera
pulver-metallurgiskt av rostfritt 18-8-stål.
Vid ett särskilt företag i USA tillverkas porös,
rostfri stålplåt, som används i framkanten på
flygplanvingar och flygplanroder. Genom att
pumpa varmluft eller en lämplig vätska genom
porerna motverkar man isbildning vid flygning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
