- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
326

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

326

TEKNISK TIDSKRIFT

under förhållanden, då is eljest skulle bildas.
Sådan plåt måste dessutom kunna ta upp höga
statiska och dynamiska påkänningar.

Ytterligare ett exempel, där höga
hållfasthetskrav måste uppställas, är vid
transpirationskyl-ning ("sweat-cooling") av t.ex. skövlar till
gasturbiner, utförda så att ytmaterialet är poröst
och tillåter att en vätska avdunstar och
därigenom sänker konstruktionsdelens yttemperatur.

Aluminium

En av de mera intressanta pulvermetallurgiska
produkterna, som tillkommit under senare år,
är sinteraluminium1-2-3. Utgångsmaterialet är ett
bladformigt aluminiumpulver av teknisk
renhetsgrad med ca 99,5 % Al. Det synnerligen
voluminösa pulvret pressas vid vanlig temperatur till
en presskropp med ca 70 % av metallens
teoretiska täthet.

Presskroppen sintras utan skyddsgas vid 500—
600°C och pressas därefter till 95 % täthet. Det
så erhållna materialet vidarebearbetas efter
samma metoder som smältmetallurgiskt framställda
ämnen, t.ex. genom strängpressning, smidning,
valsning etc. Materialet, som därvid får 100 %
täthet, dvs. specifik vikt 2,8, uppvisar många
märkliga och intressanta egenskaper:

ledningsförmågan för värme och elektricitet
överträffar de flesta aluminiumlegeringars;

god mekanisk hållfasthet, som bibehålles
oförändrad t.o.m. efter flerårig uppvärmning till hög
temperatur, enär rekristallisation eller
korntillväxt icke äger rum (fig. 1 t.v.);

vid temperaturer över 150°C är
sinteraluminium i hållfasthetshänseende överlägset alla
hittills kända aluminiumlegeringar (fig. 1 t.h.);

goda dämpningsegenskaper och till följd härav
också liten anvisningskänslighet och god
utmattningshållfasthet under förutsättning att inga
oxidanhopningar förekommer, särskilt på ytan
av konstruktionsdelar, utsatta för dynamiska
påkänningar;

Fig. 1. Mekaniska egenskaper hos SAP
och härdade aluminiumlegeringar; t.v.
provning vid 20°C efter upphettning
till angiven temperatur, t.h. provning

vid angiven temperatur; -SAP,–-

Al—Cu—Ni,––- Al—Cu—Mg, .....

Al—Mg—Si.

god korrosionsbeständighet vid vanlig såväl som
vid förhöjd temperatur;
god bearbetbarhet med skärande verktyg.
Bland materialets brister kan nämnas:
formgivningen av plåtkonstruktioner är
besvärligare än vid hittillsvarande
aluminiumlegeringar;

materialet kan ej smältsvetsas men tunn plåt
kan möjligen motståndssvetsas;
skrot av sinteraluminium kan ej omsmältas;
priset är åtminstone än så länge relativt högt,
sannolikt till stor del beroende på att
tillverkningen av pulvret är dyrbar.
Viss försökstillverkning i USA tyder dock på
att den typ av aluminiumpulver, som sedan
länge använts som pigment i färger, kan
användas. I så fall blir utgångsmaterialet väsentligt
billigare.

Varpå beror då de märkliga egenskaperna hos
detta material, som strängt taget bara består av
kommersiellt renaluminium, "legerat" med 12—
15 % av sin egen oxid? Materialet3 är synnerligen
finkornigt och kornen omges av en tunn, 0,01 ^
tjock oxidhinna av y-Al203. Genom att oxiden
förekommer i findispers form i metallen kan den
hindra korntillväxt och rekristallisation vid
uppvärmning.

I princip påminner detta om den kända
metoden att motverka korntillväxt hos volframtråd i
värme genom införande av toriumoxid i dess
korngränser. Mekanismen för oxidens
hållfasthetshöj ande verkan är ännu oklar men tills
vidare kan antas att oxiden har viss blockerande
verkan på rörelsen i glidplanen. Mycket talar för
att denna intressanta effekt icke förekommer
bara hos aluminium utan att den bör kunna
utnyttjas hos flera andra metaller.

Beryllium

Beryllium, som är den enda lättmetallen med
hög smältpunkt, 1 285°C, framställs sedan 1950
pulvermetallurgiskt i industriell skala i USA4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 12:31:11 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0346.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free