- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
329

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 april 1955

329

Tabell 2. Varmhållfasthetsegenskaper lios kerametaller och Nimonic 90

Material Täthet kg/dm3 Hårdhet Vickers [-Provningstemperatur-] {+Provnings- temperatur+} °C Krypbrottgräns vid
100 h kp/mm2 300 h kp/mm2 1 000 h kp/mm2
70 Al.,O—30 Cr ...................... ........ 4,65 1 100 980 11
1040 9
1 200 8
Ti C Cr3C, — Ni .................... 800 800 23 18 13
980 8 6 4
Ti C — Cr3C2 — Ni ..................... ....... . 6,65 670 750 22 20 16
(högre Ni-halt) 980 7 5 3
GO TiC — 32 Ni — 8 Cr ................. ........ 6,20 1 010 800 32 29 26
980 10 8 6
50 TiC — 40 Ni — 10 Cr ................ ........ 6,40 830 980 10 8 6
60 TiC — 28 Co — 12 Cr ............... ........ 6,10 1 160 980 7 6 5
75 TiC — 15 Ni 5 Co — 5 Cr ............ ........ 6,00 1 220 980 7 5
80 (TiC — Ta C — NbC) — 20 Co ....... ........ 5,80 1 400 980 8
80 (TiC — TaC — NbC) — 20 Ni ........ ........ 5,80 1 350 980 8 7 5
70 (TiC — TaC — NbC) — 30 Ni ........ ........ 5,90 1 000 980 4 2
85 CrB — 15 Ni ....................... ........ 5,90 815 3 3 2
870 2 2 1
Nimonic 90 .......................... ........ 8,27 300 750 31 27 23
815 20 17 13

För alla hittills kända kerametaller gäller att de
är hårda och relativt spröda vid vanlig
temperatur. Sprödheten är dock mest utpräglad hos
oxid-material. Den starkt begränsade förmågan att
uthärda slagpåkänningar vid låg eller något
förhöjd temperatur är kanske den mest utpräglade
nackdelen hos alla metallkeramiska material och
utgör ett av de största hindren för materialets
användning i t.ex. ledskenor och skövlar i
gasturbiner.

Den stora känsligheten för anvisningsverkan
ställer alldeles särskilda krav på
konstruktionsdelarnas utformning, större än vid hittills
använda höghållfasta stål. Sålunda måste skarpa
anvisningar i form av tvära
dimensionsövergångar och dylikt liksom repor i ytan
omsorgsfullt undvikas, i varje fall i hålkälar och på andra
påkända delar av konstruktionen. Mycket god
varmhållfasthet kan emellertid uppnås, dvs.
materialets kryphastighet är låg även vid stora,
samtidigt verkande mekaniska och termiska
påkänningar. Vidare utmärker sig dessa material
för låg specifik vikt.

Oxidmaterial

Under senaste kriget användes i Tyskland med
viss framgång en kerametall, bestående av
A1203—Fe i såväl ledskenor som skövlar till
gasturbiner. Varmhållfastheten är mycket god hos
denna materialtyp liksom även resistensen mot
termisk chock. Ledningsförmågan stiger hastigt
med stigande järnhalt; ca 50 % Fe torde ha
använts. Oxidpulvret blandades med mycket
finfördelat järnpulver, erhållet genom
sönderdelning av järnkarbonyl. Pressningen skedde kallt,
medan sintringen, som utfördes i skyddsgas,
försiggick vid temperaturer, som i vissa fall
översteg järnets smältpunkt.

Numera har emellertid intresset överförts på
kerametaller med aluminiumoxid och krom. Man
forskar på detta område särskilt vid vissa
amerikanska universitet, t.ex. Ohio State University
och Alfred University, men också i industrin.
Framför allt synes man intressera sig för typer
med ca 70 eller 30 % krom och resten A1203. Den
förstnämnda typen tillverkas enligt Frechette &
Hedvall11 på följande sätt:

Pulver av elektrolytkrom och av ct-Al203
sam-manmals i kulkvarn. Massan pressas i stålform
vid ett tryck av 5—10 kp/mm2. Presskroppen
utsätts sedan för ett likformigt, hydrostatiskt
tryck av ca 25 kp/mm2. Sintringen sker vid
1 700°C i närvaro av ren vätgas. Den så erhållna
sinterkroppen håller ca 5 % Cr i fast lösning i
Al203-fasen, medan resten av kromen är fri
metall (jfr Tekn. T. 1952 s. 1032). Under sintringen
krymper materialet ca 15 %.

Dess oxidationsbeständighet uppges vara god
t.o.m. vid 1 100°C på grund av att en tunn hinna
av kromoxid bildas på materialets yta. Dess
ledningsförmåga för värme och elektricitet är
många gånger högre än aluminiumoxids.

Även typen med låg kromhalt låter sig väl
formas till täta sinterkroppar med specifik vikt ca
4,6 vilket motsvarar 98 % av det teoretiska
värdet. Materialets hårdhet är mycket stor (tabell
2) och dess oxidationsbeständighet god ända
upp till ca 1 500°C. Dess resistens mot termisk
chock har egenheten att bli större efter de första
temperaturväxlingarna.

Bland andra kerametaller med oxider kan
nämnas t.ex. magnesiumoxid med nickel, som på
sina håll inom amerikansk flygindustri funnit
en intressant användning som högvarmhållfast
emalj. Pulverblandningen, som smälts i
acetylen-syrgaslåga inuti en sprutpistol, slungas ur denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0349.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free