- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
335

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 april 1955

335

basiskt kopparsulfat, varigenom större delen av
svavelsyrabehovet för läkningen kan täckas.

Efter läkningen, som utförs i stora sumpar,
behandlas lösningen med svaveldioxid, varvid bl.a.
ingående salpetersyra (från malmens nitrater)
oskadliggörs, och med cementkoppar, som fäller
ut klorider som olöslig koppar (I) klorid.
Lösningen går sedan till elektrolys med blyanoder,
varvid kopparn fälls ut vid katoderna och
svavelsyra regenereras vid anoderna. Vid läkningen
utlöses ca 95 % av den oxidiska kopparn, men
endast 10 % av den sulfidiska. Totalutbytet är
ca 84 %. Per dygn framställs ca 650 t koppar.

Om gångarten innehåller kalksten eller andra
ämnen som konsumerar svavelsyra, måste man
använda ammoniakalisk läkning med en lösning
av ammoniumkarbonat, innehållande fri
ammoniak i överskott. Ofta är koppar (II)-föreningar
trögt lösliga i ammoniak, t.ex. genom röstning
framställd CuO och kopparsilikat; man måste då
först reducera till koppar eller till koppar (I)
-föreningar och sedan oxidera vid läkningen.

Kopparn fälls ut genom inblåsning av ånga i
lösningarna, då ammoniak och kolsyra drivs av;
den komplexa kopparföreningen faller sönder
och bildar CuO. Gaserna absorberas och på så
sätt regenereras lakvätskan. Ammoniakalisk
läkning används bl.a. i Kennecott, Alaska, där man
ur en malm med 0,92 % Gu får ut kopparn med
ett utbyte av 86 %.

Anaconda Copper Mining Co. har en nybyggd
anläggning vid Weed Heights nära fyndigheten
Yerington i Nevada, USA4. Här lakas en malm
med 0,926 % Cu, huvudsakligen i form av
chry-sokoll, med svavelsyra från en för ändamålet
byggd svavelsyrafabrik. Ingående syrahalt är 20
—35 g/1 och utgående kopparhalt 15—20 g/1.
Laktiden uppgår till 3—4 dygn. Efter läkningen
cementeras kopparn ut på järnplåtskrot, varav
förbrukas 1,25 kg per kg Cu. Per kg utfälld
koppar konsumeras 4,1 kg svavelsyra. Totalutbytet
av koppar är 89,5 % och per dygn framställs 85 t
koppar.

Vid läkning av sulfidiska kopparmalmer måste
ett oxidationsmedel vara närvarande, så att
sul-fiden kan överföras i sulfat. Sedan gammalt låter
man pyritmalm i Spanien, speciellt i Rio Tinto,
innehållande ca 3 % Cu i form av Cu2S vittra i
luften i stora högar. Omkring 75 % av
kopparinnehållet lakas ut under 3—4 månader, men för
att få ut 90 % måste malmen ligga flera år.

Mera effektivt verkar järn (III) sulfat som
oxidationsmedel. Sura gruvvatten innehåller
vanligen järn (III) sulfat, och man kan genom att
pumpa runt detta genom numera icke längre
brytvärda fyndigheter eller avfallshögar lösa ut
en hel del koppar, som sedan cementeras ut på
järnskrot.

På flera ställen lakas också i sumpar med
svavelsyra innehållande järn(III)sulfat, t.ex. i In-

spiration, Arizona, USA. Malmen håller 1,32 %
Cu, varav ungefär hälften som chalkosit. Man
får en lösning med ca 26 g/1 Cu. I
elektrolyscel-ler med blyanoder utfälles en femtedel av
kopparinnehållet, medan svavelsyra och järn
(III)-sulfat regenereras vid anoderna. Per dygn
framställs ca 100 t koppar med ett utbyte av 87,5 %.

Om malmen innehåller koppar i form av
kopparkis eller brokig kopparmalm, måste man
rosta den för att göra kopparn löslig. Rostningen
bör därvid inte utföras vid så hög temperatur,
att man får kopparoxid utan vid lägre
temperatur (500—550°C) så att man får sulfat,
sulfate-rande röstning. Denna metod används bl.a. i
Washoe Smelter, Montana, USA.

Vid vanlig oxiderande röstning av kopparkis
bildas lätt kopparferrit, som inte kan lakas ut
med utspädd svavelsyra. Genom fluidiserande
röstning tycks det emellertid vara möjligt att
genomföra dödrostning av materialet vid så låg
temperatur, att kopparferrit inte bildas. Dowa
Mining Co. i Japan5 har ett koncentrat med 10 %
Cu och 16 % Zn som rostas på detta sätt,
varefter man lakar med svavelsyra. Lösning går
först till elektrolytisk kopparutfällning och
sedan efter neutralisation med kalksten och
rening till elektrolytisk zinkutfällning, varefter
elektrolyten går i retur.

För bränder efter kopparhaltig svavelkis
används mestadels klorerande röstning, men
denna process användes knappast som komplement
till anrikning.

Kobolt

Kobolt förekommer ibland som sulfid i låga
halter, och man kan göra kobolten löslig genom
sulfaterande röstning på samma sätt som an*
givits för koppar. I Japan har under kriget
Besshi Mining Co., Tokio6, utvunnit kobolt ur ett
pyritkoncentrat med endast 0,1 % Co. Utbyte!
var lågt, så att endast 7 t kobolt kunde utvinnac
ur 37 000 t bränder.

Klorerande röstning av kobolthaltiga
kisbränder är en metod som bl.a. används av Duisburgei
Kupferhütte i Duisburg, Tyskland. Den tilläm
pades även i Sverige under det andra världs
kriget.

Genom läkning under syretryck i
ammoniakalisk lösning kan man överföra koppar, nickel och
kobolt i lösliga salter enligt en av Chemical
Construction Corp. utvecklad process7 (Tekn. T.
1952 s. 852). I en anläggning i Fort
Saskatchewan, Alberta, Kanada, lakas ett koncentrat med
1—2 % Cu, 10—14 % Ni och 0,3—0,4 % Co, ocfc
genom läkning kan metallerna utvinnas med ut
byten på 88—92 % Cu, 90—95 % Ni och
50–75 % Co. Denna process kan dock karakteriseras
snarare som en kemisk behandling av
koncentratet än som en komplettering av en
anrikningsmetod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0355.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free