- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
337

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 12 april 1955 - Hydrometallurgiska metoder som komplement till anrikning, av Gotthard Björling - Metalliskt väte - Jonbyte ersätter svavelblekning - En högtrycksbrännare för acetylen - Kalcium för reduktion av titanoxid - Förnickling genom kemisk reduktion, av Uno Trägårdh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 april 1955

337

Na4U02(C03) + 4 NaOH =
= Na2U04 + 3 Na2C03 + 2 H20

eller

2 Na4U02(C03)3 + 6 NaOH =
= Na2U207 + 6 Na2C03 + 3 H,0

Efter utfällning och avfiltrering av uranaten
kan soda-bikarbonatlösningen regenereras
genom inblåsning av koldioxid. Den alkaliska
läkningen är dyrare men mera selektiv än den sura
och medför inte korrosion av apparaturen. Sur
läkning utförs vid pH under 1,5 och alkalisk med
lösningar innehållande 25—100 g/1 Na2C03 med
10—25 g/1 NaHC03. Halten i avfallet efter en god
syralakning kan hålla 0,005 % U. Efter röstning
blir halten gärna högre t.ex. 0,03 % U.

Vid dessa utfällningar får man givetvis inga
rena uransalter utan hela processen får
betraktas som en kemisk anrikning av uran ur malmen
till ett koncentrat, som sedan behandlas enligt
kemiska och metallurgiska metoder.

Litteratur

1. Björling, G: über die Laugung von Sulfidmineralien unter
Sauerstoffdruck. Metall 8 (1954) s. 781.

2. Kudryk, V & Kellogg, H H: Mechanism and rate-controlling
factors in the dissolution of gold in cyanide solution. J. Metals 6
(1954) s. 541.

3. Chuquicamata: The oxide plant. J. Metals 5 (1953) s. 32.

4. Ramsey, R H: Anacondas Nevada project — new approach to
copper mining. Engng & Min. J. 155 (1954) aug. s. 74.

5. Jessup, A W: How Dowas plant extracts Cu—Zn from a single
electrolyte. Engng & Min. J. 155 (1954) jan. s. 72.

6. Nakabe, S: Metallurgy of cobalt production from cupriferous
pyrite. J. Metals 3 (1951) s. 445.

7. Hydrometallurgical process yields puré metal powders from
sulphides. J. Metals 5 (1953) s. 775.

8. Lutjen, G P: Nicaro proves lateritic nickel can be produced
commercially. Engng & Min. J. 155 (1954) juni s. 81.

9. Corning — an important new nickel producer. Engng & Min. J.
155 (1954) juli s. 80.

10. Björling, G: Framställning av mangan ur järnhaltiga råvaror.
Tekn. T. 82 (1952) s. 713.

11. Prasky, C: How USBM metallurgists are solving the manganese
shortage. Engng & Min. J. 155 (1954) nov. 72.

12. Wendt, W J: Ammonia — ammonium carbonale leaching of
löw grade zinc ores. Engng & Min. J. 154 (1953) sept. s. 84.

13. Lennemann, W L: How to extract uranium from ores. Engng &
Min. J. 155 (1954) sept. s. 104.

14. Forward, F A & Halpern, J: Developments in the carbonale
processing of uranium ores. J. Metals 6 (1954) s. 1408.

Metalliskt väte, som enligt kvantmekaniska beräkningar
kan bildas vid ca 700 000 at tryck, tror man finns i det
inre av Jupiter och Saturnus där trycket anses vara mer
än tillräckligt stort.

Jonbyte ersätter svavelblekning i två bitsockerfabriker

i USA, byggda 1946 och 1952. Metoden lär fungera
tillfredsställande och ge billigare och renare socker i större utbyte
än den äldre.

En högtrycksbrännare för acetylen ger fyra gånger så
stor värmeeffekt som gängse brännartyper vid tio gånger
så stort acetylentryck. Acetylenlågan omges av en krans
av propanlågor vilka tänder den och påskyndar
förbränningen.

Kalcium för reduktion av titanoxid används i en
japansk fabrik för 10 t titan per månad. Titanet fås som fint
pulver (0,04—0,05 mm) och kostar i USA 6,50 $/lb.

Förnickling genom kemisk
reduktion

Docent Uno Trägårdh, Stockholm

669.248.6

Utfällning av nickel med kemiska reduktionsmedel i
stället för genom elektrolys har ingående studerats av
Brenner & Biddell1 vid Bureau of Standards 1946—1947 (Tekn.
T. 1953 s. 657). Dessa undersökningar har gett upphov till
en ny förnicklingsmetod, strömlös förnickling, där
reduktionsmedlet är natriumhypofosfit. Under sista tiden har
denna förnickling vunnit industriell tillämpning under
namnen Kardigan2 eller Chemplate i USA och Nirestan3,4,6
i Tyskland.

Till skillnad från kemisk utfälling (kontaktutfällning,
cementering) genom omsättning mellan ett metallsalt och en
metallyta, t.ex. kopparutfällning på järn ur
kopparsulfat-lösning, då endast ett ytterst tunt metallskikt utan
skyddsverkan erhålles, kan man med reduktionsförfarandet få
hur tjocka nickelskikt som helst beroende på
behandlingstiden. Utfällningen kan ske dels ur svagt sura, dels ur
alkaliska lösningar. De förra används vanligen för stål
och nickel, de senare för aluminium, mässing, koppar och
titan.

Processens kemi

Det kemiska förloppet vid nickelbildningen ur en
nickelsaltlösning, försatt med hypofosfit, kan tecknas

NaH2P02 + NiCl2 + H20—>Ni + 2 HCl + NaH2POs

I själva verket är reaktionskedjan, som leder till
nickelbildningen, mycket komplicerad. Genom användning av
deuteriummärkta salter har man funnit att hypofisfitjoner
övergår till ortofosfitjoner med metafosfitjoner som
mellanlänk under bildning av atomärt väte. En del av
väteatomerna adsorberas vid grundmetallens yta och
åstadkommer reduktion av nickeljonerna enligt

Ni2+ + 2 H—»Ni + 2 H+ eller NiSO, + 2 H—>Ni + H2SO,

I bildningsögonblicket reagerar emellertid nickelatomerna
med hypofosforsyran under bildning av nickelfosfid
enligt

6 Ni + 2 HsP02 —► NisP2 + 3 H20 + NiO

Vid den intermediära bildningen av nickelatomer uppstår
svavelsyra, dvs. lösningens pH minskas allteftersom
nickel-utfällningen fortskrider. Denna minskning i pH motverkar
reduktionen varför denna slutligen upphör. Genom
buff-ring av lösningen kan reaktionshastigheten upprätthållas.

Fortsatta undersökningar har visat att förhållandet
mellan nickel- och hypofosfitkoncentrationen bestämmer
utfällningen karaktär. Är detta förhållande mindre än 0,25
fås en grå, icke metallisk utfällning och över 0,6 blir
utfällningen dålig. För hög hypofosfitjonkoncentration gör
lösningen instabil och för låg medför långsam utfällning.

Praktiskt utförande

Man har funnit att om förhållandet mellan nickelhalt och
hypofosfitjoner är 0,25—0,6 bör hypofosfitkoncentrationen
vara 0,15—0,35 mol/1, pH 4,6—5,5 och
natriumacetatkon-centrationen 0,125 mol/1. Temperaturen bör vara ca 90°C.
Härjämte bör vissa organiska anjoner vara närvarande,
lämpligen av icke substituerade, kortkedjade
dikarbon-syror, vilka verkar accelererande på utfällningsförloppet.
För att minska lösningens självsönderfall tillsätter man
specifika stabilisatorer, som förmår hålla det vid
processen sekundärt bildade svårlösliga nickelfosfitet i lösning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0357.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free