- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
338

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

338

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 1. Flytschema för strömlös förnickling; 1
upphettningskärl, 2 utfällningskärl, 3 kylare, 4 regenereringskärl,

5 filter, 6 förrådskärl.

Vid den alkaliska metoden0 används en vattenlösning
innehållande 72 g/1 natriumcitrat, 48 g/1 ammoniumklorid,
30 g/1 nickelklorid, 7,5 g/1 natriumhypofosfit och 13 ml/1
koncentrerad ammoniak. Dess pH skall regleras med
ammoniak till ca 10. Syrabildningen under processen medför
en ammoniakförbrukning av ca 2 inl/I dnr behandlad yta.
Arbetstemperaturen skall vara 83—88°C. Om förnicklingen
sker i trumma bör den lägre temperaturen användas (Tekn.
T. 1954 s. 784). Lösningen leds lämpligen kontinuerligt7’8
från utfällningskärlet genom filter till ett
regenereringskärl och åter för att hålla sammansättningen konstant, ty
endast då fås homogena utfällningar.

Badet pumpas genom upphettningskärlet 1 (fig. 1) till
utfällningskärlet 2. Det använda badet kyls ned i 3 och
pumpas över till regenereringskärlet 4 där pH justeras och
förstärkningsalter tillsätts. Härefter passerar lösningen ett
filter 5 och överförs till samlingsbehållaren 6 för färdig
lösning. Omloppshastigheten bör vara hög för att
avsättningar skall undvikas.

Materialet i rörförbindningar där temperaturen är över
70°C bör vara av glas. Under denna temperatur kan
plast-fodrat stål användas. Regenereringskärlet har så låg
temperatur att vanlig bakelitbeklädnad kan användas.
Värmeväxlare och utfällningskärl utförs av rostfritt stål belagt
med bakelit. För upphängning av arbetsstyckena används
glashållare. Det idealiska konstruktionsmaterialet söker
man emellertid ännu efter.

Noggrann rengöring före utfällningen är viktig. Den
består som vanligt vid metallbeläggning i avfettning och
betning. Om elektrolytisk avfettning används, är
standardprocessen katodisk och anodisk rengöring i alkali följd av
doppning i syra. För aluminium och titan måste
förnicklingen ske omedelbart efter rengöringen, i andra fall kan
föremålen lagras under vatten. Reaktionen vid
förnicklingen blir mycket häftig. Upphängningen av starkt profilerade
föremål, rör och liknande måste ske så att utvecklad
vätgas ej hindrar kontakt mellan lösning och föremål.

Vid nickelutfällningen uppnås en tjocklek av ca 25 n/h,
vilket ungefär motsvarar en vanlig elektrolytisk utfällning.
En stor fördel vid kemisk utfällning är att föremål av
mycket olika utformning samtidigt kan behandlas och att
även djupt liggande delar, såsom innerytor av smala rör,
hål etc. får jämntjock beläggning. Processen är relativt
enkel, men den fordrar sträng övervakning, renlighet och
ständig analytisk kontroll av badet. Det använda vattnet
måste vara mjukt och får ej innehålla organiska ämnen.

Nickelut fällningens egenskaper

Den utfällda metallen innehåller ca 7 %> fosfor och
strukturen är amorf. Hårdheten är hos nyutfälld metall ca 49
Rockwell C, men den kan ökas avsevärt genom
värmebehandling. Genom värmebehandling vid 400—510°C kan
hårdheten stegras till 65—70 Rockwell G men vid
användning av högre temperatur blir den åter mindre.

Nickelskiktets vidhäftning uppges vara mycket god på
stål och kopparlegeringar, om rengöringen är fullgod.
Skikten är täta och har redan vid 5 |x tjocklek inga porer.

Resistiviteten är 10 [ißcm och
vänneutvidgningskoefficien-ten 13 • lO"4 cm/m °C. Korrosionsmotståndet är minst lika
gott som för elektrolytnickel av samma tjocklek och större
än detta i kaustika alkalier. Vid saltdimprov enligt A.S.T.M.
Specification B117-49T uppnås med 25 |x nickel direkt på
mjukt stål en medellivslängd av 96—120 h, och med 8 fi,
koppar som mellanskikt och 5 jx nickel samma livslängd8.
Emellertid är nickelutfällningen rätt känslig för
inhomogeniteter i metallytan vilka framkallar variationer i
fosforhalten och leder till lokalangrepp i saltdimma. Man har
sålunda funnit att om några få rostfläckar uppträder efter
t.ex. 100 h saltdimprov dessa icke utbreder sig eller ökar
i antal efter ytterligare 700 h. Av praktiska och ekonomiska
skäl lönar det sig ej att lägga på mer än 150 ji. Som
fullgott skydd räknas 12—25 ,u under milda
korrosionsförhållanden.

Strömlös förnickling kan utföras även på vanlig
elektrolytnickel. Likaså kan strömlöst fällda nickelskikt
förstärkas genom elektrolytisk förnickling. Däremot kan man ej
använda strömlös förnickling direkt på bly, kadmium,
zink, tenn eller antimon, och på överdrag av dessa.

Strömlöst förnicklade föremål kan med lätthet tennlödas,
varvid som flussmedel används en mättad lösning av harts
i metylalkohol, försatt med 2—3 % koncentrerad
fosforsyra. Man kan använda metoden för att göra aluminium
lödbart. Aluminiumföremålet doppas då hastigt i
utfäll-ningsbadet så att ett ca 1 [.i tjockt nickelskikt utfälls och
kan sedan lödas eller varmförtennas.

Specialförfarande för förnickling av icke metalliska
material såsom plast, keramik och glas har utarbetats.
Utfällningen blir emellertid matt varför den ej lämpar sig för
optiskt bruk.

Kostnaderna9 för strömlös förnickling uppges vara något
högre än för vanlig elektrolytisk förnickling emedan de
förbrukade kemikalierna är dyrare. Den stora fördelen
hos strömlös förnickling, nickelskiktets inträngning i
skrymslen och likformiga utfällning på komplicerade
detaljer, har gjort att metoden fått kommersiell tillämpning
inom flera industrier i USA och Tyskland.

Litteratur

1. Brenner, A & Riddell, G: Nickel plåt ing ön steel by chemical
reduction. J. Res. Nat. Bur. Stånd. 37 (1946) s. 50, 39 (1947) s. 385.
3. Gutzeit, G: Kanigan nickel plating. Met. Progr. 1954 juli s. 113.

3. Strömlöse Starkvernicklung nach dem Nirestan-Xerfåhrén.
Metall 8 (1954) s. 472.

4. Strömlöse Xernicklung. Metalloberfläche B 6 (1954) nov. s. 167.

5. Bosdorf, D: Strömlöse Vernicklung. Metalloberfläche B 6 (1954)
dec. s. 186.

6. West, II J: Electroless nickel plating ön non-ferrous metals.
Met al Finishing 52 (1954) juli s. 72.

7. Dickinson, T A: Electroless nickel plating. Sheet Metal Ind. 1954
jan. s. 24.

8. Gutzeit, G & Landon, R W: A large-scale electroless nickel
custorn plating shop. Plating il (1954) s. 1417.

9. Mac Lean, J D & Karten, S M: A practical application of
electroless nickel plating. Proc. amer. Electroplating Soc. 1954 s. 226.

10. Brenner, A: Electroless plating comes of age. Metal Finisliing
52 (1954) nov. s. 68, dec. s. 61.

Gödsling med kvävedioxid är tänkbar då förlusten av i
jorden injicerad gas blir liten och den snabbt och
fullständigt oxideras till nitrat i sura, neutrala och icke
buff-rade alkaliska jordar.

Rengöringsmedel av socker i form av monoestrar med
syror ur talg eller feta oljor kan framställas till lågt pris.
Produkterna är icke-jonogena och sägs vara effektiva
deter-genter.

En hållbar färg för kökstak, framställd av vinylplast,
motstår vattenånga, oljor, fett, såpa, tvättmedel, alkalier
och syror och kan därför lätt hållas ren. Den lär behålla
sin glans och inte mörkna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free