- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
368

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

368

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 8.
Utmattningskurvor för stål, a i
torr luft, b under
korrosion.

Värden på utmattningsgränsen gäller vanligen
endast för ett visst prov. Emellertid beror den
verkliga gränsen av flera faktorer, såsom
anvisningar, vilka ger fleraxliga påkänningar, eller
inverkan av samtidig korrosion
(korrosionsutmattning), fig. 8.

Hårdhetsprov

Hårdhetsprovet är kanske det vanligaste och
framför allt det snabbaste kontrollprovet för stål.
Eftersom dettas hårdhet står i viss relation till
dess brottgräns, kan även dess
hållfasthetsegenskaper något så när bedömas om dess hårdhet är
känd9-10 Även ståls slitstyrka växer vanligen med
deras hårdhet, men eftersom slitstyrkan beror av
nötningens art, kan inga enkla regler ges. För
stål ökar slitstyrkan även med kolhalten men
undantag finns.

Härdbarhetsprov

En egenskap som särskilt i USA tillmäts stor
betydelse vid bedömning av stål är deras härdbar-

25

Fig. 9. Jominy-[jrov för stål.

Fig. 10. Jominy-kurvor för stål, A med stor, B med liten
hårdbarhet.

het. Om en ståldetalj med grova dimensioner
härdas, kommer endast ett ytskikt att ta härdning11.
Detta ytskikt är mer eller mindre tjockt beroende
på stålets sammansättning. Har stålet stor
härd-barhet, blir skiktet tjockt, och detaljen kan t.o.m.
ta härdning rakt igenom, med andra ord bli
ge-nomhärdad. Kolstål har låg härdbarhet, medan
stål, legerade med t.ex. nickel, krom, mangan får
hög härdbarhet.

Härdbarheten mäts vanligen enligt
Jominy-me-toden12’13. En provstav (fig. 9) kyls i ena änden
av en vattenstråle under noggrant definierade
betingelser. Hårdhetsmätning sker sedan från den
kylda änden längs två generatriser.

Ur en Jominy-kurva (fig. 10) kan man beräkna
härdskiktets djup som funktion av dimensionen
och kylningshastigheten. Dessutom kan man
bedöma vilka hållfasthetsegenskaper, som kan
förväntas i olika dimensioner.

Det är viktigt att komma ihåg, att ett ståls
härdbarhet betyder detsamma som lätthet att härda
det ocli ej anger något om den absoluta hårdhet
som erhålles.

Ståltyper

Kolstål

Med kolstål menas stål i vilka kolet är det
viktigaste legeringsämnet. Dessutom måste stålet av
metallurgiska skäl innehålla mangan och oftast
även kisel i halter om 0,2—0,5 %. Kolstålen får
efter seghärdning goda hållfasthetsegenskaper
och relativt god slagseghet. Analys och
värmebehandling är emellertid ej enbart avgörande för
deras hållfasthetsegenskaper utan även det
metallurgiska framställningssättet.

Kolstålens härdbarhet är så låg att härdning
måste ske i vatten. Deras avkylning blir då
synnerligen hastig, vilket kan medföra icke
önskvärda deformationer, ja t.o.m. risk för
sprickbildning. Ofta kan dessa svårigheter relativt
enkelt övervinnas. Ett kolstål härdar emellertid ej
igenom i grövre dimensioner än ca 10—15 mm
runt.

Legerade stål

Legerade stål är stål, vilka förutom kol
innehåller legeringsämnen, såsom krom, nickel,
vanadin samt mangan och kisel i högre halter än 0,5
—1,0 %. Var gränsen skall sättas mellan legerat
stål och kolstål är ofta en definitionsfråga. Ett
stål med 0,7 % Mn definieras t.ex. enligt Svensk
Standard som kolstål, medan ett med 0,9 % Mn
definieras som legerat. Skillnaden mellan de
bägge stålen ligger huvudsakligen i
härdbarheten. De legerade stålen härdar igenom i grövre
dimensioner (fig. 11), och vid lämpligt avpassad
sammansättning tar de härdning vid kylning i
olja även i grova dimensioner. Det finns t.o.m.
stål som kan härdas genom kylning i luft,
luft-härdande stål.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free