- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
371

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 april 1955

371

Tabell 5. Sammansättning för tre amerikanska borstäl

Original- Borstål C Si Mn Ni Cr Mo

stål °/o %> °/o °/o °/o °/o

4140 TS81B40 0,38—0,43 0,20—0,35 0,75—1,00 0,20—0,40 0,35—0,45 0,08—0,15

4340 86B45 0,43—0,48 0,20—0,35 0,75—1,00 0,40—0,70 0,55—0,75 0,08—0,15

8640 50B40 0,37—0,45 0,20—0,35 0,70—1,00 — 0,35—0,60 —

kan tas upp. Är detta ej fallet, kominer ytskiktet
att flaga av. Ett typiskt fall är nitrerade drev
vilka arbetar med höga ytpåkänningar.
Nitrer-skiktet är endast 0,3—0,5 mm tjockt medan det
sätthärdade skiktet vanligen är minst 1,0 mm.
Väsentligt för konstruktionsdetaljer av
sätthärd-ningsstål är, att påkänningarna ej blir så höga,
att sprickor uppstår i ytskiktet. Har en spricka
en gång bildats, spelar kärnans
seghetsegenskaper liten roll.

Ofta måste vid valet av stål stor hänsyn tas till
bearbetbarheten. För bultar, som skall kallslås
och vilka sedan skall seghärdas till hög
hållfasthet kan ett borstål med fördel ersätta stål 4140
just därför att borstålet kan glödgas till mindre
hårdhet. Kugghjul av krom-molybdenstål kan
bearbetas vid högre hårdhet än kolstål.

Slutord

Valet av rätt stål är ofta en komplicerad fråga
och kan ej lösas utan ingående kunskaper om
stålens egenskaper och dessas förändring genom
värmebehandling och bearbetning.
Laboratorieundersökningar kan visserligen ge värdefulla
upplysningar, men avgörande är hur stålen i de
aktuella konstruktionsdetaljerna fyller önskade
krav.

Det är därför viktigt att studier görs hos de
olika kunderna. Vi har med säkerhet för få
me-tallurger hos förbrukarna, vilka kan samarbeta
med stålverken. Speciell uppmärksamhet bör
ägnas de fall då en konstruktionsdetalj ej
uppfyller de krav, som ställts på den, t.ex. om den
brister. Svårigheten är att avgöra om ett
konstruktionsfel, värmebehandlingsfel eller
olämpligt val av material orsakar otillräckliga
egenskaper.

En viktig faktor är lagerhållningen. Det är ofta
ej nödvändigt att ha mer än ett relativt fåtal stål
i lager. Det är nämligen möjligt att i stället för
egentliga seghärdningsstål använda verktygsstål
t.ex. kullagerstål, vilka kan seghärdas så att de
får egenskaper likvärdiga med
seghärdningsstå-lens20. Även om verktygsstålen betingar ett högre
pris uppvägs detta mer än väl av minskade
kostnader genom enkel lagerhållning.

Litteratur

1. Siebel, E: Werkslof[mekanik. Z. VDI 94 (1952) s. 465—471.

2. Ludwig, P: Die Bedeutung des Gleit- und Reissividerstandes.
Z. VDI 71 (1928) s. 1532—1538.

3. Maier, A: Eirifluss des Spannungszustandes auf das
Formände-rungsvermögeri. Berlin 1935.

4. Scheele, H: Zugversuche unter Gleitbehinderung. Arch.
Eisen-hüttenw. 14 (1940—1941) s. 505—511.

5. Odqvist, F G K: Hållfasthetslår a. Stockholm 1948.

6. Siebel, E: Diskussionsinlägg efter A Krisch: Zu den
Kerbschlag-problem nach H M Schnadt. Ståhl u. Eisen 73 (1953) s. 1215—1225.

7. Dragprovning. Metalliskt material. SIS 112 110. Stockholm 1948.

8. Slagprovning enligt Charpy. Metalliskt material. SIS 112 350.
Stockholm 1948.

9. Molinder, G: Några praktiska synpunkter på hårdhetsprovning
av härdat stål. Jernk. Ann. 138 (1954) s. 81—96.

10. von Weingruber, H: Technische Hårtemessung. München 1952.

11. Björkman, P O: Stålets omvandlingar vid härdning. Tekn. T. 77
(1947) s. 225—232.

12. Glen, I: Symposium ön the hardenability of steel. Iron & Steel
Inst. Spec. Rep. 356-^00. London 1946.

13. Wyss, U: Auswertungsmöglichkeiten der Härtbarkeitsprüfung
nach der Stirnabschreckmethode. Härtereitechn. Mitt. 6 (1953) h. 2.

14. Torsion bar springs. Met. Progr. 51 (1947) s. 771—774.

15. Knowlton, H B: Hardenability as the criterion for selecting
boron steels. Mat. & Meth. 35 (1952) h. 3 s. 84—87.

16. Bungardt, K, Kiessler, H & Kunze, E: Härtbarkeit und
Festig-keitseigenschaften legierter Bauståhle. Ståhl u. Eisen 74 (1954) s. 71—75.

17. Knowlton, H B: American application of boron steels. J. Iron
& Steel Inst. 176 (1954) s. 187—216.

18. Klemming, S G & Thielers, G: Gears for traction motors.
Föredrag vid 4th Internat, mech. Congr. Stockholm 1952.

19. Bardgett, W E: Diskussionsinlägg efter H B Knowlton:
American applications of boron steels. J. Iron & Steel Inst. 176 (1954)
s. 187—216.

20. Müller, H: Festigkeitseigenschaften verschiedener auf gleiche
Härte angelassener Ståhle. Härtereitechn. Mitt. 4 (1949) s. 89.

Nya metoder

Bränslekyld spridare för dieselmotorer. I en ny typ

av bränslespridare av tysk konstruktion används bränslet
för att kyla spridarnålen och dess styrning, fig. 1.
Spridar-kroppen utgörs här av en stålmantel, i vilken den ena änden
av en hylsa är anbringad, så att det uppkommer ett
ringformigt rum mellan mantelns insida och hylsan. I den senare
glider den fjäderbelastade spridarnålen fram och tillbaka
vid bränsleregleringen. Spridartypen i fig. 1 är av den
vanliga slutna konstruktionen, som stänger genom
fjädertrycket och öppnar genom bränsletrycket vid ett visst
öppningstryck. Ventilnålen har en plan ändyta, som i
stängt läge täcker insprutningshålet. Den kan emellertid
även vara av den mera vanliga typen av tapp- eller
hål-spridare med koniska nåländar och ventilsäten.

Fig. 1. Hylsstyrning för
spri-darnål med kylande bränsle.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free