- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
372

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

372

Anordningen skiljer sig från de vanliga, genom att
bränslet icke tillförs genom ett mer eller mindre parallellt med
hålet för spridarnålen i den massiva spridarkroppen borrat
hål till det lilla rummet kring nålens regleringsände.
Bränslet tillförs i stället det ringformiga rummet mellan
spridar-mantel och hylsa, varför den senare omspolas av kylande
bränsle till nära hela sin längd.

Passningen av regleringsnålen i dess hål är mycket
viktig, då nålen bör kunna glida lätt men även täta så
mycket som möjligt. För detta ändamål är en spridarenål
relativt lång (ca 30 mm). Förr eller senare nöts dock
nålen och dess styrning. Det läckande bränslet återförs
då till bränslesystemet genom en speciell läckningsledning.
Även i detta fall måste tydligen en liknande förslitning
ske. Det uppges emellertid, att det kylande skiktet av
bränsle i hög grad skyddar spridarnålen och dess
styrning från termiska inflytanden, som genom deformationer
kan hindra den fria nålrörelsen. Därjämte uppkommer
mindre spänningar i nålföringen då spridaren skruvas fast
i håjlaren. Som en tredje fördel uppges, att bränslet kring
spridaren blir förvärmt. Det kan när.inas, att vanliga
spridare ibland skyddas för förbränningsrummets hetta
genom överfallsmuttrar e.d. Här utgör sålunda
spridarman-teln själv tillsammans med bränsleskiktet kring
nålfö-ringshylsan ett dylikt värmeskydd (F Zabka i
Kraftfahr-zeugtechnik jan. 1955 s. 9). EBr

Modellbygge vid konstruktion. För att underlätta
konstruktionen av komplicerade anläggningar, såsom
kraftverk och kemiska fabriker, kan man i direkt anslutning till
konstruktionsarbetet bygga en modell, helst i någorlunda
stor skala.

En modell i skala 1 : 32 har byggts i anslutning till
konstruktion av ett kraftverk, och man hade därvid stor nytta
av den särskilt för placering av rörledningar och
elledningar samt för placering av olika hjälpapparater. De
slutgiltiga konstruktionsritningarna kunde sedan kontrolleras
och eventuellt korrigeras eller omarbetas.

Vid konstruktion av rörsystemet till en stor kemisk
fabrik gjorde man först en preliminär ritning, efter vilken
en modell gjordes, och i modellen placerades även de
viktigaste apparaterna in. Konstruktionsarbetet gjordes sedan
i anslutning till modellen. Man räknar ined att om ett
dy-ligt konstruktionsarbete utan modell tar 13 månader, går
det på 9 månader om man arbetar med modell (Mc
Graw-Hill Digest, mars 1955 s. 38). Wll

Robust vibrationsmätare. Elektrodynamiska
vibrationsmätare av seismisk typ är i regel avsedda för noggranna
mätningar under laboratoriemässiga förhållanden. De är
försedda med förstärkare och måste därför anslutas till
någon spänningskälla. För rutinmässiga
vibrationsmätningar under ogynnsammare yttre betingelser har man vid
Stals vibrationslaboratorium utvecklat en direktvisande
vibrationsmätare utan förstärkare. Instrumentet består-av
en elektrodynamisk nålmikrofon, fig. 1, ansluten till en
mätenhet, fig. 2.

Nålmikrofonen, som väger ca 470 g, inrymmer en fast
permanentmagnet och en rörlig spole lindad på ett
fjäderupphängt system med totalvikter 17 g. Genom att den rör-

Fig. 1. Elektrodynamisk nålmikrofon; 1 fast
permanentmagnet, 2 rörlig mätspole, 3 rörlig skiva (seismisk massa,
i rörlig centrumstav, 5 och 6 upphängningsfjädrar för
rörliga systemet.

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Mätenhet; 1 nålmikrofon, 2 transformator, 3
integrerande kondensator, A likriktare, 5 mikroamperemeter.

liga enhetens vikt hållits nere, kan nålmikrofonen utan
skada kontinuerligt utsättas för axialaccelerationen 50 • g
(där g är jordaccelerationen 9,81 m/s2) och
tväraccelerationen 30 • g. Instrumentet har provats för enstaka stötar
i tvärled uppgående till 300 • g och i axialled ännu större.
Mätspolen är lindad på en sluten metallcylinder som
härigenom verkar som dämporgan. Stor utgående effekt har
uppnåtts genom stark permanentmagnet, litet luftgap och
fåvarvig mätspole.

I mätenheten upptransformeras mikrofonspänningen och
integreras sedan så att man mäter en spänning
proportionell mot rörelsens amplitud. Signalen likriktas i en
kristalldiod och mäts med mikroamperemeter. Genom att
strömmens frekvensberoende i transformator, integrator
och likriktare verkar i motsatt riktning mot
mikrofonspänningens, har man uppnått av frekvensen oberoende
mätnoggrannhet ned till ca 13 Hz. Normalt mätområde
är 0—0,25 mm dubbel amplitud. Omkopplare finns för
området 0—2,5 mm dubbel amplitud (A Johansson i IVA
aug. 1954 s. 204). JH

Automatisk dubblös slipning av gjutgodsdetaljer.
Gjutna arbetsstycken kan utan förbearbetning slipas till
snäva toleranser i dubblösa slipmaskiner med flera
slipskivor. En sådan maskin, fig. 1, bearbetar detaljer med
22 mm diameter och 76 mm längd till en diametertolerans
av ±: 0,006 mm vid en produktion av 850 detaljer per
timme. Den har tre slipskivor, mellan vilka detaljerna förs
på transportband. Vidare har den en anordning för
automatisk inmatning av arbetsstyckena till det första
bearbetningsstället, en rikligt dimensionerad kylvätskeanläggning
samt centraliserad tryckknappsmanövrering. Från
man-överpulpeten kan bl.a. slipskivornas slitning kompenseras,
genom att reglerskivor och stödskenor matas in i steg,
vilkas storlek kan förväljas mellan 0,0025 och 0,0125 mm
(enl. A Scrivener, Birmingham). H Lindberg

Framställning av icke radioaktiva isotoper. De
mass-spektrografer (Tekn. T. 1950 s. 10, 671, 678, 679), som
ursprungligen byggdes vid Oak Bidge National Laboratory
för anrikning av uran 235, ger numera över 200 icke
radioaktiva isotoper av nära 50 element. Bara fyra av de stora
spektrometrarna används för detta ändamål. De är
placerade parvis i två skilda magnetfält. För att de skall
kunna tjäna sitt nya ändamål har man byggt om dem så
att deras jonkällor och isotopfickor helt avviker från de
ursprungliga.

En lämplig förening av det element, vars isotoper skall
separeras, förångas och matas in i en joniseringskammare
av grafit. En ström av 100—300 eV elektroner från en
glödtråd av volfram eller tantal skickas genom en spalt in
i joniseringskammaren, där kollisioner mellan
elektronerna och chargen ger ett stort antal positiva joner. Dessa
accelereras i ett 35 kV elektriskt fält och tvingas av
magnetfältet i en cirkulär bana vars radie kan varieras från
150 till 1 200 mm genom ändring av magnetfältets styrka.

När jonernas rörelseriktning ändrats 180° har
isotoperna skiljts efter massa och samlas då upp i jordade
isotopfickor. I dessa erhålls isotoperna vanligen i elementärt
tillstånd. Jonkälla, joniseringskammare, jonbana och
jonfickor är evakuerade till ca 10~5 torr. Magnetfältets styrka
kan vara upp till 1 Wb/m2.

Halogenider har i de flesta fall visat sig lämpligast som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free