- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
374

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 19 april 1955 - Andras erfarenheter - Ångkraftverkens flygaskeproblem, av Wll - Vattenångas egenskaper, av Wll - Ultraljud mot beväxning av fartyg, av SHl - Svetsning av pressgjutna zinklegeringar, av SHl - Kromnickelståls korrosion i luft, av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

374

TEKNISK TIDSKRIFT

1954 s. 589, 1955 s. 198). Sålunda har man vid byggnaden
av den stora Hungry Horse-dammen för betongen i
dammens inre delar använt en blandning av 32 °/o flygaska
och 68 % portlandcement och för övriga delar av dammen
har man haft 24 °/o flygaska och 76 °/o portlandcement.
Genom denna inblandning av inte mindre än 140 000 t
flygaska kunde man minska byggnadskostnaderna för
dammen med 1,5 M$, trots att askan fick transporteras 2 400
km.

Andra möjligheter för användning av askan är såsom
filler i asfaltblandningar, till isolerande cement i
eldstäder samt för inblandning i tegel. Det är av väsentlig
betydelse att man får en jämn avsättning året runt för
flygaskan. Mer säsongbetonad försäljning behöver därför
kompletteras med möjligheter till avsättning av överskottet,
som ofta blir störst på vintern. Det är särskilt för
framställning av lätta byggnadsmaterial som man synes kunna
utnyttja överskottet av flygaska. Det förefaller dock inte
troligt att man skulle kunna finna avsättning för den allt
större mängden flygaska som produceras vid kraftverken
(G M Weinheimer i Electric Light & Power april 1954
s. 90). Wll

Vattenångas egenskaper. Vid den tredje
internationella ångtabellkonferensen 1934 fastställdes värden och
toleranser för vattens och vattenångas entalpi och
specifika volym. Det var konferensdeltagarnas omhuldade
förhoppning att de valda gränserna för temperatur och
tryck, 550°C och 350 at, skulle vara tillräckliga för alla
behov inom vetenskap och teknik även under de yngsta
konferensdeltagarnas hela livstid. Redan nu bygger man
emellertid ånganläggningar för avsevärt högre tryck och
temperaturer, och det synes behövas ett nytt
internationellt samarbete för att fastlägga data inom ett mer
utsträckt område. Det är därvid inte endast entalpi och
entropi som behöver bestämmas, utan mätningar måste
även göras av värmeledningsförmåga och viskositet, för
vilka storheter nu tillgängliga uppgifter är relativt osäkra.
Det aktuella tryck-temperaturområdet sträcker sig nu upp
till 1 000 at och 800°C (F G Keyes & J H Keenan i
Mechanical Engineering febr. 1955 s. 127—132). Wll

Ultraljud mot beväxning av fartyg. Man har föreslagit
användning av mekaniska vibrationer hos fartygsskrov vid
dessas naturliga frekvens för att minska vattnets
ytspänning och därmed friktionen mellan plåt och vatten.
Samtidigt bör vibrationerna lösgöra organismer som satt sig
fast vid fartyget och hindra ny beväxning.
En särskilt effektiv metod att åstadkomma molekylär
vibration i fartygsplåten uppges vara placering av en eller
flera ultraljudgivare parallellt med skrovets inneryta och
fästa vid denna. Genom denna anordning leds
vibrationerna in i plåten med minsta möjliga energiförlust. De lär
effektivt hindra beväxning utan att hela skrovet sätts i
vibration. Varpå effekten beror är inte fullt utrett
(En-gineers’ Digest jan. 1955 s. 2). SHl

Svetsning av pressgjutna zinklegeringar. Man har
aldrig rekommenderat svetsning för hopfogning av
pressgjutna zinklegeringar och tills på senaste tid ansågs att de
inte kan svetsas. De har låg smältpunkt, svetsning kan
utföras bara inom temperaturintervall på 7—8°C, och oxid
bildas lätt varigenom det är svårt att åstadkomma
tillfredsställande sammansmältning i svetsen. Trots detta kan
zinklegeringar svetsas med acetylen-syrelåga om
nödvändiga försiktighetsmått vidtas.

Oxidskikt på arbetsstycken och svetstråd måste avlägsnas
omsorgsfullt genom filning. Smutsiga delar kan rengöras
genom doppning i 40 °/o natronlut, och främmande
metaller måste tas bort från svetsytorna. Arbetsstyckena bör
ges tillräckligt stöd då det kan hända att grundmetallen
smälter utan varning. Vidare måste man skydda svetsaren
mot de giftiga ångor som bildas.

Några vanliga zinklegeringar för pressgjutning har
följande sammansättningar:

Al Cu Mg

°/o °/o »/o

Samak 2, ASTM XXI, SAE 921,

Mazak 2, Gomak 2, GM-4128-M 3,5—4,5 2,5 —3,5 0,02—0,10
Zamak 3, ASTM XXIII, SAE 903,

Mazak 3, Gomak 3, GM-4130-M 3,5—4,3 < 0,10 0,03—0,08
Zamak 5, ASTM XXV, SAE 925,

Mazak 5, Gomak 5, GM-4129-M 3,5-^,3 0,75—1,25 0,03—0,08

De får innehålla högst 0,005 %> Sn, 0,007 %> Pb, 0,100 °/o
Fe, 0,005 % Cd, 0,050 °/o Ni och 0,010 °/o Pb+ Cd + Sn.
Resten är zink.

Man kan svetsa pressgjuten av zinklegeringar med ned
till 0,8 mm godstjocklek när metallen är fri från oxid.
Arbetet är emellertid långt ifrån lätt därför att legeringen
innehåller aluminium. Svetstråd av renzink kan användas,
men sådan av samma legering som grundmetallen är
bättre. En speciell brittisk svetstråd uppges ge polerbara fogar
med god seghet.

Några rekommenderar användning av lika delar
zinkklorid och ammoniumklorid som flussmedel, men många
arbetar utan sådant då det inte löser aluminiumoxid vid
svetstemperaturen (320—420°C). Reducerande låga
föredras i allmänhet, men inget sot får bildas. Lågan skall
riktas mot svetstråden för att arbetsstycket inte skall smälta
(D E Brooks i Metal Treatment & Drop Forging juli 1954
s. 316). SHl

Kromnickelståls korrosion i luft. En undersökning har
gjorts av korrosionen i luft vid olika temperaturer på
krom-nickel-järn-legeringar, som förutom varierande
mängder krom och nickel innehöll ca 0,4 °/o kol, ca 1,2 °/o kisel
och ca 0,8 °/o mangan. Längden för korrosionsproven var
100 h. Korrosionsangreppet kan för olika legeringar
erhållas med hjälp av nomogrammet fig. 1. Angreppet är här
angivet i |x/100 h. För t.ex. ett kromnickelstål med 18 °/o
krom och 8 °/o nickel får man vid 940°C korrosionen ca
25 [A på 100 h, vilket torde vara ett godtagbart värde för
långtidsdrift (A de S Brasunas i Metal Progress december
1954 s. 114 B). Wll

Fig. 1. Nomogram för bestämning av kromnickelståls
korrosion i luft; □ godtagbar, ///// måttlig, ■ stark
korrosion.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0394.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free