- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
380

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

380

TEKNISK TIDSKRIFT

vande hästen drog en vagn efter sig, i vilken man kunde
åka. Det var en för ögat påtaglig funktion av dragning
–-Vagnmakarna behövde inte bekymra sig om
hästen, men för järnvägsteknikerna blev det i stället så
mycket mera ett framdrivningsproblem, som begreppet
’trac-tion’ ej längre förmår täcka.

Av denna anledning har ’traction’ icke förmått
undantränga den vedertagna termen ship propulsion; i samband
med fartyg ej ens då dragningen är så påtaglig som vid
towing och hauling. Åberopade definition i Webster’s
Dictionary är i så måtto således ej korrekt och även
gammalmodig såtillvida att den som adjektivisk bestämning
endast upptager steam, men ej electric. Utvecklingen har
i själva verket lett därhän att man med ’traction’ numera
allmänt underförstår just electric traction.

I den [av TNC skrivna] inledande artikeln framhålles att
traktion är ett bekvämt ord, och det gäller i lika grad
om ’traction’, men trots detta är det mera svåruttalade
railway klart övervägande i sammansättningar. Det
förefaller mig då högst inkonsekvent att som skett föreslå en
sådan oformlighet som traktionsmotor när vi redan har
banmotor."

"Så vitt jag har funnit ger icke heller litteraturen något
belägg för att ’traction’ skulle vara på väg mot ökad
användning, tvärtom synes det mig förefinnas en tendens
att begränsa användningen av ’traction’ och ’tractive’ till
sammanhang där den ursprungliga betydelsen av dragning
är adekvat. Då International Electrotechnical Vocabulary
i stället för tractive coefficient (rullkoefficient) och
tractive resistance (tågmotstånd) upptager uttrycken rolling
friction coefficient respektive resisting effort kan detta
tydas som en strävan i denna riktning."

"Enligt här framlagda synpunkter kan mitt svar på
slutfrågan: Behöver vi låneordet ’traction’? endast bli ett klart
nej."

Debatt

Teknisk forskning och dess utnyttjande

Att en intensivare och bättre understödd forskning vore
till gagn för vår tekniska och industriella standard är
odiskutabelt. Emellertid är det lika betydelsefullt att man
effektivt utnyttjar den forskning, som redan bedrives. Här
brister det för närvarande en hel del dels av
organisatoriska, dels av personella skäl.

Man måste eftersträva att få en bättre överblick över
den forskning, som pågår på olika områden, så att dess
resultat verkligen görs tillgängligt för dem, som har
användning för resultatet. Beträffande den forskning, som
pågår i statlig regi, bör därvid uppmärksamheten riktas
på samordnande organ samt på möjligheten att genom
intensivare publikationsverksamhet göra både dessa och
forskningsorganen bättre kända i vidare kretsar.

Läget är något annorlunda beträffande den privata
industrins forskning, vars resultat ofta av naturliga skäl
måste förbehållas den egna firman. Här får man
huvudsakligen lita till det faktum, att forskare inom samma
gebit vid olika firmor uppehåller personliga kontakter och
i praktiken idkar ett mer eller mindre öppenhjärtigt utbyte
under hand. Detta kan emellertid ytterligare intensifieras
genom ökad verksamhet såsom publicering i tidskrifter,
föredrag, föreläsningar o.d. Här har STF, IVA m.fl.
organisationer en mycket stor uppgift att fylla.

Beträffande den personella sidan avv saken är problemet
mycket svårare. Det är i praktiken ofta något av en klyfta
mellan vetenskapsmannen och praktikens män. Delvis
beror detta på att vår mänskliga hjärna är för liten och vår
överblick över problemen för ringa. Receptions- och
acku-muleringsförmågan räcker icke för att samtidigt gå på
djupet och på bredden.

Forskaren måste ofta köpa sin kunskap till priset av en
minskad kontakt med de ytligare tekniska problemen. Här-

igenom får han stundom mindre förståelse för praktikens
män och deras synpunkter.

Å andra sidan finner praktikens män ofta hurusom
dagens problem kan lösas lättare och snabbare utan än med
vetenskapsmännens hjälp. Att umgås med forskaren och
avsmaka hans svårsmälta matsedel är för den praktiske
ingenjören tidsödande, tungrott och besvärligt och han
tillägnar sig därför ett visst förakt för forskaren och hans
ofruktsamma, skenbart meningslösa, arbete, vilket synes
passa så illa in i det moderna, hetsiga livet.

Härtill kommer att parterna talar helt olika språk, och
ibland t.o.m. anstränger sig att ytterligare understryka
detta. Vetenskapsmannen kan på så sätt bevara mer av
den atmosfär av mystik, som ibland hör till hans
propagandarekvisita, och poängtera avståndet till praktikern.
Forskaren brukar anses stå högre intellektuellt sett; en
ökning av avståndet höjer honom alltså ytterligare.

Praktikern demonstrerar å andra sidan ofta sin skepsis
inför vetenskapen och överdriver ibland sin oförmåga eller
ovilja att förstå forskarens språk. Detta delvis också i
avsikt att öka avståndet. Han anser sig nämligen ofta stå
över forskaren, därför att han kan sägas vara dennes
arbetsgivare.

Det sorgliga resultatet är, att en hel del god och
värdefull forskning bedrives isolerat och utan livgivande
inspiration från det praktiska livet. Därför förblir den steril
och outnyttjad.

Parallellt härmed pågår inom industrin och produktionen
ett slöseri med energi, material och arbetskraft på
produkter, som genom en bättre utnyttjad forskning skulle
kunna utgallras och renodlas.

Här kräves ingripande från en människotyp, som till
erfarenhet och läggning befinner sig i området mellan
forskaren och praktikern och som har en viss förståelse för
bägges synpunkter. Uppgiften är därvid dels att
presentera de praktiska problemen för forskaren, så att hans
arbete inriktas i rätta banor, dels att presentera
forskningarnas resultat på ett sådant sätt, att det verkligen blir
läsbart och njutbart för den, som behöver resultatet. Det är
fullt förklarligt, om forskaren själv har föga sinne för denna
uppgift, som i hans ögon verkar alltför
"journalistbeto-nad". För närvarande måste man nog konstatera, att det
som skrives och publiceras på det vetenskapliga området,
läses och smältes av en skrämmande liten läsekrets. De
mest vederhäftiga typiska vetenskapliga verken är av den
karaktären, att "alla önskar, att de hade läst, men ingen
önskar läsa dem".

Det gäller också att i denna ömsesidiga
presentationsverksamhet förklara för de bägge parterna, varför
forskningen bedrives och varför resultatet kan vara värdefullt.
Det är nämligen i praktiken mycket svårt att få en person
att effektivt ägna sina krafter åt något, som han icke
förstår eller tror på, medan man omvänt kan få en
förbluffande hög verkningsgrad, om vederbörande har tilltro till
resultatets värde.

En intressant parallell härtill finner vi inom kemin, där
vissa reaktioner icke kan komma till stånd utan
medverkan av en katalysator. Även om de verksamma medlen
finns i stor mängd förblir de helt inaktiva, därför att deras
molekyler icke tar någon befattning med varandra. Först
sedan en katalysator tillfogas i liten mängd, kommer den
intensiva reaktionen till stånd. Det är sådana katalysatorer
vi behöver mer utav för att forskningen skall kunna bära
rikare frukt! Curt Borgenstam

Rättelse. I uppsatsen "Automatiska räknemaskiner i
Sverige" (Tekn. T. 1955 s. 273) anges på s. 275, högra
spalten nedtill, felaktigt att Televerket äger tre
teletrafikmaskiner. Det riktiga är, att det i Sverige finns endast en
teletrafikmaskin. Denna, som är svenskbyggd, är av
relätyp och ägs gemensamt av Telestyrelsen och Telefon AB
L M Ericsson.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free