- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
382

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

382

Fig. 1. Ett självbalanserande mätinstrument rymmer i sig
självt en komplicerad automatik. Rörförstärkaren t.h.
matar servomekanismen som styr skrivanordningen.

Autoteleteknik med informationsteori lär oss
hur man skall förfara härvid. Ett specialområde
av dessa vetenskaper är
matematikmaskintekniken som kommer att ha betydelse även för
automatiseringen av industriella processer.
Informationer eller signaler måste förstärkas till
lämplig effektnivå med hjälp av servoteknik för
att verkställande organ skall kunna påverka
arbetsobjektet. Regleringstekniken ger anvisning
på hur apparaterna i en sluten automatisk kedja
skall vara valda och dimensionerade med tanke
på arbetsobjektets egenart och önskade
prestanda.

Mätteknik

Den moderna mättekniken karakteriseras av
möjligheten för mätning och vid behov
registrering av ett stort antal fysikaliska och
fysikaliskkemiska storheter t.ex. tid, antal, läge, hastighet,
acceleration, kraft, vridmoment, tryck, tempera-

Fig. 2. Principschema för en elektro-pneumatisk regulator
med omräkningskrets för mätavvikelsen; a
motståndstermometer, b mätbrygga, c dykspolerelä med stryptunga, d
återföring, e förstärkare, f pneumatisk servomotor, g
manometer för servomotorn, h manometer för
tryckluftled-ningen, i strypställe för derivering, k strypställe för
integrering.

TEKNISK TIDSKRIFT

tur, ström, spänning, effekt, frekvens, ljusstyrka,
viskositet, värmevärde, fuktighet, kemisk
sammansättning och radioaktivitet. För
mätinstrumentets användbarhet inom ett automatiskt
system är förutom stor noggrannhet ofta
snabbhet vid inställningen av betydelse. Instrumentets
utslag måste kunna påverka nästföljande länk i
kedjan. Avvägningar, vilka vid manuella
processer utförs för hand, måste kunna efterbildas i
automatiserade system. Därför dominerar de
självbalanserande mätinstrumenten inom
automatiken. Dylika instrument innehåller i sig
själva en tämligen invecklad automatik, fig. 1.
Högvärdiga instrument betingar höga
investeringskostnader. Trots detta får sådana
instrument en alltmer ökad användning såväl inom
industriell drift som i laboratorier.

Autoteleteknik med informationsteori

överföring, lagring och bearbetning av
information utgör en viktig länk i varje automatisk
anordning. Den vetenskap, som kvantitativt
uttrycker lagbundenheterna härvid,
informationsteorin, har utvecklats först under de senaste åren
(Tekn. T. 1950 s. 85). Man har funnit sätt att
mäta den informationsmängd som t.ex.
innehålles i ett telegrafiskt meddelande eller som är
lagrad i en grammofonskiva. Man har räknat ut
erforderlig kapacitet hos en informationskanal
för överföring av viss informationsmängd.
Vidare har inverkan av brus på överförbarheten av
information ingående undersökts. Ehuru den
högre informationsteorin för närvarande finner
sin huvudsakliga tillämpning inom
telekommunikationstekniken, lämnar den redan många för
automattekniken värdefulla begrepp och insikter.

överföring av information mellan olika länkar
av ett automatisk system kan ske mekaniskt,
pneumatiskt eller hydrauliskt, optiskt eller
elektriskt. Valet mellan dessa möjligheter beror på
många faktorer, t.ex. avståndet mellan de länkar
som skall påverka varandra, arten av
information som skall överföras, driftsäkerheten osv.

Information skall också kunna lagras. Den kan
då utgöra ett program för automatens
verkningssätt eller data som inmatats i apparaten från
början eller som har uppkommit under den
automatiska driftens gång. Informationen lagras i
olika typer av "minnen" (Tekn. T. 1955 s. 9).
Informationen kan i dessa lagras som hål i kort,
magnetisering på tråd, band eller trumma,
vågrörelse i vätska, svärtning pl film, läge i reläer
eller elektriska vippkopplingar samt elektriska
laddningar på skärmen till katodstrålerör.

Matematikmaskinteknik

Information måste ofta bearbetas eller
modifieras. I vissa automater, automatiska
räknemaskiner, är matematisk bearbetning av tillförd
information huvudsyftet (Tekn. T. 1955 s. 273).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free