- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
384

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

384

TEKNISK TIDSKRIFT

som nu direkt ingriper i arbetsoperationen,
träder i den helautomatiserade fabriken en stor
stab av ingenjörer och instrumenttekniker. Vad
skulle vinsten bli med ett sådant system?

Svaret kan icke ges generellt utan måste rätta
sig efter det speciella fallet. Man måste dock
först ställa en mera väsentlig fråga: varför har
vi redan nu infört en hel del automatik i våra
fabriker? De tre viktigaste skälen härför är
tekniska, ekonomiska och sociala.
Ett tekniskt skäl för automatisering föreligger,
när människan icke orkar eller icke med önskad
precision kan utföra en viss arbetsoperation. Det
är t.ex. omöjligt att för hand reglera spänningen
i ett elektriskt nät till den konstans, som
fordras i ett modernt samhälle.

Ekonomiska skäl föreligger, när kostnaden för
framställning av viss vara med automatikens
hjälp kan nedbringas eller där med samma
ekonomiska insats en vara av högre kvalitet kan
åstadkommas.
När arbetsoperationer är livsfarliga eller
hälsovådliga sker automatisering av sociala skäl,
liksom även när lämplig arbetskraft icke kan
uppbringas eller beredas tillfredsställande
livsbetingelser.

I allmänhet är det svårast att bedöma, om en
planerad automatisering kommer att medföra
ekonomiska fördelar. Man bör rikta
uppmärksamheten på möjligheten att spara såväl
arbetskraft som energi och råmaterial.
Personalbesparing kan icke drivas utöver en viss gräns, då ett
minimum av övervaknings- och servicepersonal
alltid krävs. Slopandet av denna återstående
personal — ehuru teoretiskt sett kanske
genomförbart — skulle medföra oerhörda kostnader. Man
har fått en uppfattning om dylika situationer
genom driften av fabriker för atomenergi, där
automatisering måste drivas mycket högt med
tanke på personalens hälsa. Här kan
instrumenteringens andel i de totala
anläggningskostnaderna belöpa sig till 80 %. Samtidigt har det
visat sig, att vissa mycket triviala
arbetsoperationer, som t.ex. tillslutningen av en flaska med en
kork, fordrar mycket invecklade automatiska
apparater.

Besparing av energi kan vara ett mycket
vägande skäl för automatik. Termiska processer
(härtill räknas många kemiska processer) arbetar
med påtagligt förbättrad verkningsgrad, när
temperaturen regleras automatiskt. Vid
automatiska processer kan man slutligen räkna med en
jämnare kvalitet hos produkten och med färre
driftsavbrott. De ekonomiska fördelarna härav
är uppenbara.

För vårt lands vidkommande kan dock utan
tvekan sägas, att man hittills icke till fullo
kunnat utnyttja de fördelar, som automatisering i
många fall erbjuder. Ett stort hinder härvidlag
utgör bristen på lämpligt skolad personal i alla

grader. Systematisk undervisning i
regleringsteknik och autoteleteknik bedrivs redan vid
KTH. Dock bör ihågkommas, att dessa relativt
nya tekniska områden kräver efterutbildning av
en stor skara av äldre ingenjörer.

Lika viktigt är dock utbildning av
läroverksingenjörer, instrumentförmän och
instrumentmekaniker. Hittills har myndigheterna icke
organiserat behövliga kurser. Enda initiativet
har tagits av privata instrumentfirmor med
kurser av mindre omfattning. Även företagsledare
och personal i högre administrativa befattningar
bör erhålla lämplig orientering i
automatisering-ens möjligheter och dess eventuella ekonomiska
fördelar. Det är nämligen av betydelse att nya
anläggningar från början planeras med tanke
på eventuell automatisering.

Litteratur

1. Bowden, B V: Faster than thought. A symposium ön digital
computing machines. London 1953.

2. Diebold, J: Automation. The advent of the automatic factory.
New York 1952.

3. Hähnel, S: Kan den helautomatiska fabriken bli verklighet?
Tekn. T. 83 (1953) h. 18 s. 381—385.

4. Wadell, H: Progress in automatic production. Mech. Engng 75
(1953) s. 207—210.

5. Wiener, N: The future of automatic machinery. Mech. Engng 75
(1953) s. ^30—132.

6. v. Hamos, L: Automatiseringens grundelement. Gjuteriet 44 (1954)
s. 205—211.

7. June, A m.fl.: The automatic factory. A critical examination.
Instruments and Automation 27 (1954) s. 1476—1478.

Automatisering
inom teletekniken

Civilingenjör Bertil B jur el, Stockholm

Likheten mellan en telefonists sätt att arbeta
och den moderna matematikmaskinen är
slående. Till telefonisten inmatas en information i
form av siffror, som magasineras i minnet.
Informationen behandlas i överensstämmelse med
ett inbyggt program och resultatet blir en
bestämd telefonförbindelse. En allvarlig
begränsning ligger däri, att minnet, den omräknande
delen (hjärnan) och den verkställande delen är
oskiljaktigt sammanbyggda. Under den långa
tid det tar för abonnenten att meddela önskat
nummer, måste således den omräknande delen
(hjärnan) och den verkställande förbli
overksamma.

En logisk operation, av den typ telefonisten
utför när hon uppkopplar telefonsamtal, lämpar
sig utomordentligt väl för automatisering.
Genom att bygga separata minnen (register),
separata kontrollorgan (markörer) och separata
verkställande organ (väljare) kan man
åstadkomma en synnerligen god utnyttjning av de
olika organen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0404.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free