- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
385

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12 april 1955

385

Det helautomatiska riksnätet

I det nya koordinatväljaresystem, som
televerket utarbetat för det svenska, helautomatiska
riksnätet betjänas anropet i första hand av
minnet, dvs. registret som lugnt väntar på att
abonnenten eller den anropande stationen skall
lämna det önskade numret. Sedan all erforderlig
information erhållits, kommer det långt dyrbarare
kontrollorganet, markören, in och bearbetar på
bråkdelen av en sekund den erhållna
informationen, dvs. adressabonnentens siffror.

Markören utväljer härvid en avgående ledning,
som leder mot önskat mål. Vidare fastställer den
de olika vägar inom stationen, över vilka
ledningen kan nås och kopplar upp en viss av dessa.
Markören avgör vidare, hur stor del av
siffer-informationen som måste sändas vidare och hur
denna information skall sändas. Om flera vägar
finns, över vilka målet kan nås, väljer markören
i första hand den mera direkta och i andra hand
den mindre direkta. Skulle fel uppträda i
samband med uppkopplingsförloppet, gör markören
ett förnyat försök och väljer därvid andra
väljare än de tidigare använda. Markören
rapporterar vidare det misslyckade försöket och
lämnar information om, vilka organ som används
vid detta försök. Statistiska data om
telefontrafiken är en annan produkt av markörens arbete.

Automatiseringen av telefontekniken har
framtvingat ytterligt driftsäkra kopplingselement och
en avancerad schemateknik. Kopplingselementen
för den mest avancerade tekniken i Sverige
utgörs av telefonreläer och koordinatväljare. I det
svenska markörsystemet för helautomatisk
fj ärrtrafik är markören uppbyggd av telef
onreläer och väljarna är utförda som
koordinatväljare. Väljarna manövreras helt av markören,
som förutom många andra uppgifter bestämmer
hur samtalen skall uppkopplas via
koordinatväl-jarna. Under senare år har utvecklats helt nya
kopplingselement, som har förutsättningar att i
framtiden ersätta telefonteknikens reläer och
väljare, t.ex. kallkatodrör, transistorer, dioder,
minneselement av olika typer osv. Med tanke på
de oerhörda anspråk på driftsäkerhet, som
telefonteknikern måste ställa på sina utrustningar,
är problemet att använda elektroniska
kopplingselement ej lätt. Tekniska fel bör ej
förekomma på mer än ett samtal av ca 10 000.
Dessutom måste de elektroniska systemen kunna
arbeta samman med alla befintliga system, vilka
har en livslängd av minst 30 år.

Elektroniska kopplingselement

En närliggande uppgift blir att utveckla
minnesorgan, dvs. register och kontrollorgan, t.ex.
markörer med elektroniska kopplingselement.
Eftersom en helelektronisk markör kan arbeta
långt snabbare än en relämarkör, bör man
härigenom kunna minska antalet markörer och på

så sätt kunna förbilliga telefonstationerna.
Markören skall emellertid ej endast bestämma vad
som skall ske utan även verkställa detta, dvs.
inställa väljarna. Så länge dessa är av
konventionell typ, kräver de en relativt lång tid för sin
inställning och man kan således ej driva upp
hastigheten på samma sätt som blir möjligt i
ett helektroniskt system. Att bygga elektroniska
markörer för stationer med mekaniska väljare
blir därför i viss mån att slå nytt vin i gamla
läglar.

För system med enbart elektroniska
kopplingselement kan man vänta sig ytterligt snabba
uppkopplingsförlopp och man bör kunna betjäna en
stor telefonstation med en enda elektronisk
markör, som eventuellt kan kontrollera flera samtal
samtidigt. Förutom större snabbhet bör man
kunna vänta sig billigare utrustningar och
utrustningar, som kräver mindre utrymme. Det
förefaller ej heller otroligt att statiska,
elektroniska element framdeles skall kunna utvecklas,
som uppvisar högre driftsäkerhet och längre
livslängd än de dock ganska komplicerade
elektromagnetiska kopplingselement, som för
närvarande används.

Vilka vägar man kommer att välja, när det
gäller uppbyggnad av elektroniska telefonsystem,
är det än så länge svårt att säga något om, men
säkerligen kommer de konventionella metoderna
ej att utgöra något mönster. Som exempel på en
möjlig väg, som valts för flera
experimentanläggningar, kan nämnas multipelutnyttjning
av väljare genom tidsindelning av talkanalen. I
andra system byggs talkanalen upp med
metalliska kontakter manövrerade av snabba reläer.
Den senare lösningen har väl valts med hänsyn
till svårigheten att över elektroniska element
bygga upp en brusfri talkanal med låg
dämpning och låg överhörning.

Elektroniska kontrollorgan finns redan i
praktisk drift. I USA har man ur markörerna brutit
ut trafikvägbestämningen och byggt denna i
form av ett jättestort kortregister, önskat kort
plockas ut på order av markören och avläses
med hjälp av ljusstrålar och fototransistorer.
Apparaten utgör givetvis en korsning mellan en
elektromagnetisk och en elektronisk apparat.
Även elektroniska register finns i drift, t.ex. i
England.

Slutord

Man har inom teletekniken att emotse en
ytterligt snabb och krävande utveckling inom de
närmaste åren. Ett samarbete mellan olika grupper
av tekniker och vetenskapsmän i långt större
omfattning än hittills kommer att behövas.
Utvecklingen av kopplingstekniska element
kommer att fordra specialutbildad personal i en helt
annan omfattning än tidigare varit fallet. Med
tanke på de likheter moderna matematikmaski-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free