- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
386

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386

TEKNISK TIDSKRIFT

ner och telefonutrustningar uppvisar, bör
samarbete mellan tekniker, som arbetar med dessa
två grenar av kopplingstekniken, kunna bli
fruktbärande.

Det i telefonanläggningar i Sverige investerade
kapitalet uppgår till i runt tal 2 000 Mkr.
Abonnentökningen i landet uppgår till ca 100 000
abonnenter per år. Om dessa abonnenter ej
kunde anslutas till automatiska telefonutrustningar,
skulle televerket årligen få anställa 1 000—2 000
lokaltelefonister svarande mot en kapitaliserad
kostnad av upp till 400 Mkr. Tack vare
automatiseringen kan nu dessa abonnenter betjänas av
lokalutrustning, som inte kräver större
investering än ca 50 Mkr.

Fjärrkontroll av kraftverk

Civilingenjör Anders Bergman, Stockholm

För att minska driftkostnaderna på
kraftsystemen har man under senare år allt mera strävat
efter att centralisera driftledningen. Denna
centralisering har till stor del möjliggjorts av
utvecklingen inom fjärrkontrolltekniken.

Genom denna teknik kan man minska eller helt
avvara bemanningen på mindre kraftstationer,
man kan ordna central driftledning inom ett
större kraftledningssystem och därigenom
åstadkomma en ekonomisk belastningsfördelning
mellan kraftstationerna och man kan vid
driftstörningar ingripa snabbt och effektivt och
nedbringa avbrottstiden. Allt detta medför
avsevärda ekonomiska fördelar.

Funktionerna för en fjärrkontroll kan indelas i
fyra grupper: fjärrmätning för kvantitativ
överföring av en mätstorhet, i allmänhet i riktning
mot huvudstationen, fjärreglering i oändligt
många steg, för påverkande av en driftstorhet i
understationen, fjärrindikering i riktning mot
huvudstationen för indikering av de lägen, i
allmänhet två, som ett rörligt organ intar i
understationen, fjärrmanövrering för att föra ett
rörligt organ, t.ex. en brytare, till ett av flera
bestämda, i allmänhet två, lägen.

Fjärrkontrollsystem

Vid kortare avstånd upp till några kilometer
användes med fördel enkla fjärrkontrollsystem
i vilka varje kontrollerat organ tilldelas en
över-föringstråd, "mångtrådssystem". För större
avstånd och framför allt vid mera omfattande
anläggningar måste man övergå till
ledningssparande system, "väljarsystem", vid vilka ett av
många organ eller en av många
indikeringslampor väljs ut över en eller några gemensamma
överföringskanaler. Efter detta utvalstempo
följer ett verkställighetstempo.

Bland väljarsystemen kan man urskilja i
huvudsak tre grundtyper. Vid
ledningskombinationsmetoden utväljs det önskade organet, t.ex.
en brytare över ett antal på olika sätt
kombinerade ledningstrådar, och manövern verkställs
genom ett tecken överfört på en särskild tråd.
Ju flera organ som skall betjänas desto flera
ledningskombinationer och desto flera ledningar
behövs. I större anläggningar eller vid större
avstånd föredrar inan ett utvalssystem, vars
trådantal är oberoende av antalet manövreringar och
indikeringar t.ex. synkronväljarsystemet, som
också använder sig av skilda kanaler för utval
och verkställighet. I motsats till
kombinationsmetoden har det emellertid endast en utvalstråd.
I princip fordrar detta system tre
överföringstrådar, galvaniskt kopplade för
likströmsöverföring.

I kodsystemet överförs utval- och
verkställighetssignaler på samma kanal i form av
impulskombinationer eller koder, så att bara en
överföringskanal fordras i vardera riktningen.
Räckvidden hos detta system är praktiskt taget
obegränsad. Om systemet utrustas med gruppvälj
ar-steg kan nämligen flera stationer efter varandra
arbeta över samma ledningar.

Krav på driftsäkerhet —

säkerställningsanspråk

De moderna väljarsystemen består av rena
svagströmselement, telefonväljare och
telefon-reläer. Av väljare torde den steg-för-steg-drivna
väljaren hittills mest kommit till användning,
inen kulväljare och koordinatväljare används
även. Dessa väljartyper liksom även telefonrelät
är väl utprovade och pålitliga byggelement.

Det är emellertid nödvändigt att kräva högre
driftsäkerhet vid fjärrkontrollutrustningar än
vad som vanligtvis behövs vid automattelefoni.
Vid fjärrkontroll enligt väljarprincip får en
störning av vilket som helst slag i utrustningen
under inga förhållanden orsaka en felmanöver eller
en felaktig order. Man måste därför komplettera
utrustningarna med olika slag av
säkerställ-ningsanordningar.

Säkerställningsanordningar

Ett av säkerställningssystemen grundar sig på
att impulsserien för utvalet kompletteras med
en annan impulsserie, så att ett konstant antal
impulser erhålles för varje utvalsförlopp. Välj
ar-utrustningen arbetar så att på mottagningssidan
en order blir verkställd endast om
impulssumman vid mottagarvälj arens hemmaläge är lika
med detta på förhand bestämda tal. Signalen för
ordern består av en paus i impulsföljden. Om en
oregelbundenhet i denna följd uppträder i
sändaren, i överföringslänken eller i mottagaren
hindras verkställandet av ordern.

En annan säkerställningsmetod grundar sig på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0406.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free