- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
390

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

390

TEKNISK TIDSKRIFT

Slutord

Automatisering är slagordet överallt inom
försvarstekniken och utgör en naturlig följd av
försvarets mekanisering. Automatiseringen är
emellertid inte bara en längre driven mekanisering
utan innefattar även en integrering och
systematisering av tidigare skilda stridsmoment så
att ett stridsresultat uppnås med avsevärd
inbesparing av personal, samtidigt som det sker
med ökad snabbhet, större precision och större
säkerhet.

Man kan fråga sig om inte automatiseringen
medför ökad komplikation av utrustningen och
därigenom större risk för felaktigheter. Den
nämnda luftvärnspjäsen Skysweeper innehåller
enbart i de delar som kan hänföras till
eldledningen över 12 000 olika smådelar, varav 572
precisionsskurna kugghjul och 317 elektronrör.
Ett närmare studium visar att själva
elimineringen av manuella moment innebär en ökning av
komplexiteten, men att integreringen utgör en
förenkling. Totalt erhålles dock för t.ex.
luftvärnet en ökning av antalet smådelar. Det är
emellertid inte säkert att risken för funktionsfel
för den skull ökar. De många enheterna som i
den äldre utrustningen skulle kopplas ihop i fält
innebar också många möjligheter till fel. I det
integrerade vapnet har man felmöjligheterna
bättre under kontroll. Det är ju ändock klart att
stora krav på funktionssäkerhet och pålitlighet
ställs på varje smådel för att inte sannolikheten
för fel hos hela utrustningen skall stiga till
oantagliga värden. Speciellt utgör elektronrören ett
bekymmer, för vilka det är svårt att uppfylla
de höga krav på funktionssäkerhet som man
måste ställa.

Norskt vattenbyggnadslaboratorium. Sedan 1928 har
Norges tekniska högskola ett laboratorium innehållande en
modellhall 32,4 X 3,7 m samt tillhörande verkstad i en
korridor 18,2 X 2,5 m. Modellhallen har fast inredning
bestående av en ränna med delvis glasväggar 12 X 0,5 X 0,65
m, en ränna för älvmodeller 12,5 X 2,0 X 0,4 m samt en
bassäng för hamnmodeller 12,3 X 6,9 X 0,3 m. Vid ena
kortväggen ligger pumpstationen med en pump med 65 och
en med 30 1/s kapacitet. Ovanför pumparna befinner sig
högreservoaren och under dem en samlingsbassäng för det
vatten, som passerat modellerna.

Laboratoriet har använts dels för studenternas
examensarbeten men mest för uppdrag från kraftverk och
konsulterande. Försök har utförts beträffande strömningarna
vid kraftstationer, erosionsskydd, flottning m.m.

För närvarande pågår fyra modellförsök. I
Fjæremsfoss-modellen studeras dammens konstruktion i avseende på
utskovens storlek och placering, strömningsförhållandena
vid intaget m.m. Avbördningskurvor har uppgjorts till
grund för tappningsbestämmelser. Även husbyggnaderna är
med i modellen till nytta för arkitektens studier.

I en modell av dammen vid Storsjøen skall
avbördningsförmågan, flottningen, erosionen och placeringen av
fiskvägen undersökas.

För Geithusfoss gäller det att utexperimentera lämpligaste
placering av intag, utskov och flottningsränna så, att
flottning kan drivas obehindrat vid alla vattenföringar.

Vid Aunfossen skall flera forsar och fall sammanföras och
man skall pröva följderna av rensningar; issvårigheter,
flottning och avbördningsförmåga vid dammen skall
studeras.

Inom kort framläggs förslag till ett nytt
vattenbyggnads-laboratorium, som kommer att utformas med ledning av
anläggningen i Borgerhout, Antwerpen (Hans Bakken i
Teknisk Ukeblad 1955 s. 93). G Lbg

Världens tonnageproduktion 1954. Enligt Lloyd’s
Registers nyligen utkomna "Annual Summery" uppgick det
1954 sjösatta handelstonnaget till 1 233 fartyg om 5 252 631
brt, vilket jämfört med 1 143 fartyg om 5 096 050 brt under
1953 betyder en ökning av 156 581 brt. 1954 års sjösatta
tonnage är det största sedan 1945. Fördelningen på de
olika länderna är följande (motsvarande siffror för 1953
anges inom parentes):

antal fartyg brt
Storbritannien och Nord l- 253 (220) 1 408 874 (1 317 463)
Tyskland .............. ?68 (244) 963 114 ( 818 221)
67 ( 68) 544 311 ( 484 622)
Förenta Staterna ....... 46 ( 68) 476 984 ( 528 307)
167 (116) 413 405 ( 557 339)
Holland ................ 137 (147) 410 559 ( 341 313)
Frankrike .............. , 32 ( 33) 266 570 ( 235 168)
26 ( 40) 161 767 ( 262 512)
58 ( 42) 137 920 ( 118 470)
Danmark .............. 29 ( 30) 130 481 ( 142 056)
30 ( 20) 124 458 ( 61 246)
Brittiska Samväldets utom -
europeiska länder ..... ( 28) 84 206 ( 125 888)
30 ( 24) 49 724 ( 46 127)
39 ( 37) 45 025 ( 38 301)
Jugoslavien ............ 17 ( 12) 23 602 ( 13 178)
Portugal ............... 7 ( 6) 8 078 ( 3 481)
Turkiet ................ 3 ( 3) 1 489 ( 982)
Irländska Republiken .., 1 ( -) 1 060 ( - )
Indonesien ............. 4 ( 5) 804 ( 1 376)
1 ( -) 200 ( - )
Av totaltonnaget kom 26,82 %> på Storbritannien och

Nordirland och 1,60 °/o på samväldets utomeuropeiska
länder, dvs. tillsammans 28,42 °/o mot 28,32 %> 1953.
Tyskland kom på andra plats med 18,34 % och Sverige på
tredje plats med 10,36 % av totaltonnaget. Siffror för
Ryssland, Polen och Kina saknas.

Det 1954 sjösatta tonnaget bestod av:

°/o av

antal brt totaltonnaget

motorfartyg 950 (866) 2 867 446 (2 958 594) 54,5 (58,0)
ångare ____ 283 (277) 2 385 181 (2 137 456) 45,5 (42,0)

Jämfört med 1953 har ångtonnaget ökat, medan
motortonnaget minskat, vilket också framgår av den
procentuella fördelningen resp. år.

Ångtonnaget omfattar 154 fartyg om 2 166 110 brt med
kuggutväxlade turbiner, 2 om 24 000 brt med turboelektrisk
drift och 21 om 56 422 brt med kombinerade kolv- och
turbinmaskinerier. 15 av motorfartygen avsågs för
dieselelektrisk drift.

De sjösatta tankfartygen utgjorde 267 om 2 898 998 brt
eller 55,1 °/o av totaltonnaget mot 56,2 °/o 1953. De
fördelade sig på 105 ångare om 1 626 700 brt och 162
motorfartyg om 1 272 298 brt. Det mesta tanktonnaget sjösattes

i följande länder:

Storbritannien och Nordirland .... 63 fartyg 714 301 brt

Tyskland ........................ 41 fartyg 443 840 brt

Förenta Staterna ................. 23 fartyg 398 408 brt

Sverige .......................... 31 fartyg 366 351 brt

Holland.......................... 22 fartyg 242 350 brt

Frankrike ....................... 13 fartyg 195 558 brt

Av totaltonnaget klassades 498 fartyg om 3 069 919 brt
eller 58,4 °/o i Lloyd’s Register. N Lll

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free