- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
394

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

394

TEKNISK TIDSKRIFT

enskilt fall komma fram till en ganska korrekt bedömning
av en persons arbetsförmåga. Ålderdomen behöver icke
vara någon förfallsperiod.
På initiativ av Arbeidsdepartementet utsändes 1951 i
Norge ett frågeformulär till alla företag som hade
före-tagsläkare. Formuläret skulle fyllas i för varje manlig
arbetstagare som 1951 fyllde 60 år eller mer och för varje
kvinnlig som fyllde 55 år eller mer. Det gällde först och
främst att få upplysning om huruvida de äldre kunde
eller ville fortsätta efter uppnådd åldersgräns. Hela mate- •
rialet omfattar drygt 100 företag med ca 5 000 äldre
arbets-lagare.

Av dessa är ungefär 75 °/o sysselsatta i industrin och
ca 17 % i Norges Statsbaner. Ca 700 manliga arbetstagare
hade två år eller mindre kvar till åldersstrecket. Av dessa
sistnämnda skulle enligt företagsläkarens utsago 87 %>
kunna fortsätta att arbeta, medan 8 °/o borde få lättare
arbete. Företagsledarna ansåg att 90 °/o borde kunna
fortsätta. Av arbetstagarna själva önskade 74 % fortsätta och
av dessa 4 %> med deltidsarbete. Det är för övrigt att
märka att det var flera som önskade sluta av dem som
hade låg åldersgräns än av dem som hade en hög.

Statistiska beräkningar för Danmark visar att 373 000
personer var över 65 år gamla 1950. Detta tal stiger till
623 000 år 1980, och medicinska landvinningar kan kanske
få det att stiga ännu mer. En dansk läkare framhåller
den djupgående betydelse för hela personligheten som
övergången till pensionsåldern har. I den moderna staden
understrykes allt mer och mer skillnaden mellan gamla
och unga. I bondesamhället bor och arbetar de unga och
gamla tillsammans. I stadssamhället förs de gamla
samman för sig och mister belt kontakten med vardagslivet.
Detta skapar ensamhetskänsla hos de gamla samtidigt
som levnadsstandarden måste sänkas. Att de gamla skall
bo hos de yngre är inte heller lösningen; det skulle leda
till alltför många konflikter. Att omskola de gamla är
vanskligt då receptiviteten är dålig och lusten att lära
liten. En organiserad hobbysysselsättning torde då vara att
föredra. Klubbar för äldre torde vara någonting att tänka
på. Man måste sträva till att skapa en sista livsperiod med
innehåll för de äldre efter pensionsåldern.
Pensionärsbostäder och stiftelser är icke nog (Egil Einarsen i
Teknisk Ukeblad 1955 s. 255—256). WS

Metersystemet måttsystem även i typografin? Att det
punktsystem som används inom typografin verkar
menligt på den grafiska industrins produktion torde de flesta
vara överens om. Flera fåfänga försök har tidigare gjorts
för att ersätta det i Europa så gott som allenarådande
didotska punktsystemet, som efter omarbetning slutgiltigt
fastställdes 1879. Punktenheten bestämdes då till 0,376 mm
efter att ursprungligen ha utgjort en viss bestämd del av
en gammal fransk fot. Flera av försöken att införa
metersystemet i typografin innebar dock tänkbara lösningar
men ingen av dem var tillräckligt utarbetad. Så var t.ex.
fallet med den som angavs av den franske boktryckaren
Firmin Didot vilken redan på 1810-talet fastställde den
typografiska enheten till 0,25 mm, men som på grund av
ekonomiska svårigheter tvangs att avbryta sitt arbete.
Till detta kom att utsikterna till framgång för en reform
av det typografiska punktsystemet inte någon gång var
särskilt gynnsamma, bland annat därför att
metersystemet åtminstone under förra hälften av 1800-talet inte var
så allmänt erkänt och för att stilgjuterierna då nyligen
hade antagit det didotska duodecimalsystemet.

När metersystemet infördes i andra industrier och visade
sig mycket användbart, fick planerna på en reform inom
boktryckarbranschen ny näring. År 1891 beslöts t.o.m. på
en kongress i Antwerpen att den typografiska punkten i
framtiden skulle baseras på metern men genom en
intensiv presspolitik i de belgiska och holländska tidningarna
hindrades reformen under det att didotsystemet trots alla
symptom på missnöje vann ytterligare terräng. Det är be-

klagligt att inte metersystemet hade samma betydelse för
hundra år sedan som nu, ty i så fall hade säkert försöken
att införa ett metriskt system krönts med framgång. Den
viktiga uppgiften vilar därför nu på vår generations
skuldror.

Metersystemets påtagliga fördelar belyses bäst av dess
användning inom alla de områden med vilka den grafiska
industrin på ett eller annat sätt står i förbindelse. Sålunda
anges t.ex. pappersformat enligt metersystemet, en hel del
typografiska utensilier har även meterindelning, ocli
klichétillverkarna har antagit metersystemet, trots att
didotsystemet var väl känt när de började sin verksamhet, att
betjäna den grafiska industrin! Att punktsystemet vållar
stora besvär för tryckerikunderna bör kanske inte heller
glömmas bort i detta sammanhang.

Även om ett duodecimalsystem byggs upp efter
metersystemet är ett decimalsystem att föredra, då detta är
mycket enklare och betydligt lättare att använda. När det
sedan gäller att föreslå en nv typografisk enhet verkar det
att vara en logisk lösning att ersätta didotpunkten med
millimetern. Varken detta eller användandet av grundmått
som 0,4 mm (som annars närmast motsvarar didotpunkten
0.376 mm) eller 0,3 mm visar sig dock vara fullt
godtagbara lösningar. Ett betydligt lämpligare enhetsmått är
0.5 mm trots att det är åtskilligt större än didotpunkten.
Detta innebär inte att man måste frångå de nu använda
måtten, snarare tvärt om, eftersom det är en högst
obetydlig skillnad mellan ciceromåttet 4,512 mm och den nya
enheten 10 X 0,5 mm, dvs. 5 mm.

Kostnaderna lär icke motivera några allvarliga
invändningar mot en reform av det typografiska måttsystemet, bl.a.
beroende på att typmaterial i allmänhet skrivs av på
relativt kort tid. Genom att välja tidpunkten för övergången
efter tryckeriets egna förhållanden så att den
sammanfaller med tiden för obligatoriska nyinköp kan man göra
kostnaderna mycket små (A Stork vid Åttonde
Internationella Boktryckarkongressen 1954; Grafiskt Forum 1954
s. 388). " WS

Den franska aluminiumindustrin. I Frankrike finns
riklig tillgång på högvärdig bauxit. Den har tidigare
utvunnits i dagbrott, men numera har man måst övergå till
underjordsbrytning. Produktionen har stigit från 0,5 Mt
1925 till 1.15 Mt 1953. Bauxiten bearbetas först till
alumi-niumoxid i fabriker placerade i närheten av gruvorna och
brunkolsförekomster. Tillverkningen av oxid var 67 000 t
1925 och 296 000 t 1952.

Metallen framställs i 11 fabriker som ligger i Alperna och
Pyrenéerna nära kraftverk. Produktionen var 26 000 t 1930
och 112 000 t 1953. Den inhemska förbrukningen var
20 000 t 1930 och 75 000 t 1953. Exporten var alltså
betydande det senare året. I Frankrike fördelades
aluminium-förbrukningen 1952 i stort sett på följande sätt:

®/o

Transportmedel ......................... 25,2

Elmateriel ............................... 17,0

Förpackningar ........................... 7

Köksutensilier ........................... 7

Industriell apparatur .................... 9,8

Byggnader ............................... 3,7

SH l

Jirookhavens kosniotron tillfälligt ur funktion.
Kos-motronens magnetlindning består av vattenkylda
kopparrör. Genom en läcka på en slinga har vatten runnit ut
varigenom kortslutning uppstått och två slingor delvis smält
ned. Man beräknar att reparationen skall ta 3—4 månader.
Driftstoppet ämnar man utnyttja för att utföra några
förbättringar av apparaten. Den viktigaste av dem är
införande av skarpare reglering av accelerationsspänningens
frekvens varigenom man hoppas minska förlusten av
protoner, vilken varit 80 %> (Scientific American jan. 1955
s. 43). SHl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free