Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 3 maj 1955 - Teletekniken i Överbefälhavarens utredning, av Hugo Larsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 maj 1955
44,")
Teletekniken i Överbefälhavarens utredning
Överdirektör Hugo Larsson, Stockholm
Överbefälhavarens hösten 1954 framlagda
utredning påbörjades i juni 1953 med att FOA
tillsammans med representanter för de tre
försvarsgrenarna fick i uppdrag att ställa en prognos för
utvecklingen av krigsmaterielen i mitten och
början av 1960-talet. Den tid som stod till buds
var synnerligen kort, endast från juni till augusti
1952. Resultatet — en 5—6 cm tjock bok —
diskuterades under några veckor i augusti 1953
med överbefälhavaren och högre chefer i de tre
försvarsgrenarna, men kunde på grund av
tidsskäl inte läggas till grund för 1954 års
medelsäskanden.
Utredningsarbetet återupptogs i december 1953
med att bland annat de tre försvarsgrenarna fick
i uppdrag att inkomma med organisationsförslag,
baserade på olika kostnadsalternativ, som skulle
utformas så, att konsekvenserna av de högre eller
lägre kostnadernas inverkan på effektiviteten
belystes. Vissa andra specialutredningar sattes
igång samtidigt, särskilt för att belysa sådana
områden, där två eller flera försvarsgrenar var
ansvariga för försvaret. Sålunda fick en
kommitté med representanter för alla tre
försvarsgrenarna, robotbyrån och FOA i uppdrag att
utreda luftförsvarets problem. Marin- resp.
flygstridskrafternas insatser i det framtida sjökriget
studerades under ledning av cheferna för
marinen och flygvapnet.
På hösten 1954 skedde direkt under
Överbefälhavarens personliga ledning och under
medverkan av enbart stabspersonal under någon månads
tid en bearbetning av det omfattande materielet.
Resultatet framlades i oktober 1954 under mottot
"Alltjämt ett starkt försvar". (Kontakt med
krigsmakten 1954 h. 9—10 s. 336—345).
Överbefälhavaren kallar det själv för ett
idéprogram. Det är inte som de tidigare
försvarsplanerna ett i detalj genomarbetat
organisationsförslag utan fordrar en efterarbetning av
försvarsgrensförvaltningarna i samband med dessas
medelsäskanden.
Prognos för 1960—1965
Alltsedan andra världskriget har teleteknikens
betydelse ökats inom samtliga försvarsgrenar.
Från att ha varit ett hjälpmedel, som använts
Föredrag i Svenska Elektroingenjörsföreningen den 4 februari 1955.
358.3(485) : 621.39
för att få förbättrad vapenverkan under speciella
förhållanden (t.ex. osiktbart väder) har man
under 1960-talet ifråga om ett flertal vapen blivit
helt beroende av den teletekniska apparaturen
(t.ex. robotar, jaktstridsledning för
överljudflyg-plan).
Ifråga om teleteknikens inverkan på
krigföringen kan följande prognos ställas för början av
1960-talet.
Luftkrigföringen
Motorutvecklingen har varit grundläggande,
men teletekniken har varit nödvändig för att
man skall kunna utnyttja de nya flygplanens
prestationsförmåga. Utan teleteknik skulle ett
luftförsvar på 1960-talet vara omöjligt att
genomföra.
För att nå verkan med överljudjaktplan mot
snabba bombplan med ungefär ljudhastighet
fordras 1960 en helt automatiserad stridsledning
med radar som primär informationskälla om
fiendens och egna plans läge. Nuvarande
tidsödande markeringssystem har då ersatts med
teleteknisk överföring direkt från radarstationen,
varvid en i varje ögonblick riktig bild av
luftläget erhålls. Bedömning av möjliga kontakter
och själva jaktstridsledningen sker med hjälp av
elektroniska räkneapparater, och flygplan eller
robotar styrs direkt från marken med
radiosignaler till dess att radar eller målsökare ombord
fångar målet och övertar ledningen. Väderleken
är utan inflytande.
Flygburen radar (eller målsökare) torde bli
nödvändig för sista skedet i ett anfall, enär
möjligheterna till störning av styrningsförbindelsen
från marken ökar ju närmare man kommer
målet. Ifråga om den flygburna radarn är
förhållandet det motsatta — ju närmare målet desto
kraftigare blir radarsignalen i förhållande till
eventuell störning.
Ur stridsledningssynpunkt föreligger ingen
skillnad om bemannade flygplan eller robotar av
typen pilotlöst flygplan kommer till användning.
Samma apparatur kan användas för båda.
Delvis torde denna apparatur även användas för
ledning av luftvärnet eller robot av typen styrd raket,
men speciella anordningar tillkommer
(eldled-ningsradar resp. ledstrålestyrning).
Helautomatisering av närluftvärnet blir nödvän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
