- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
411

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 maj 1955

44,")

en successiv förbättring. År 1944 förelåg sålunda
0,19 fel per ställverksfack och år, medan vi 1953
efter en kontinuerlig nedgång redovisar värdet
0,08 fel per ställverksfack och år.

Det goda resultatet på detta område
sammanhänger dels med ökad driftdisciplin och bättre
vana hos personalen, dels med den tekniska
utvecklingen, som medfört allt bättre apparter och
bättre skyddsanordningar. Utan att gå alltför
djupt i sammanställningen kan det vara
intressant att peka på det relativt stora antalet
personalfel 1952, dvs. det år 380 kV systemet togs i
drift. Detaljgranskar man dessa fel, finner man,
att flera av dessa sammanhängde med dèt starkt
forcerade arbetstempo, vilket var nödvändigt för
att man i tid skulle kunna färdigställa dessa
anläggningar. En bidragande orsak var också alla
de olika provisorier, som måste tillgripas i
samband med arbetena.

Stabilitetsstörningar

En god bild av hur stabilitetsförhållandena på
nätet förbättrats, allteftersom detta blivit
starkare, får man vid en granskning av störningarna
på stamlinjenätet, tabell 4, vilka icke föranletts
av fel på anläggningsdelar inom detsamma.
Under de sista krigsåren, då nätet var underutbyggt,
hade vi sålunda ett icke obetydligt antal
störningar förorsakade av högre belastning än vad
nätet under ostörda förhållanden kunde överföra.
Dessa störningar har försvunnit, sedan nätet
dimensionerats kraftigare. Fel på anslutna
kraftsystem med lägre spänning har icke förorsakat
utlösningar på stamlinjenätet under de senaste
åren. Detta var däremot fallet under åren innan,
då 380 kV systemet inkopplades. Under 1946—
1950 hade vi sålunda icke mindre än tio fel av
denna karaktär.

Avsikten med dessa utdrag ur driftstatistiken
har varit att utan för mycket detaljer söka få
fram det väsentliga och att därigenom ånge
tendenserna för driftsäkerheten. En mera praktiskt
påtaglig bild av driftresultatet erhålles, om man
för stamlinjenätet beräknar den energimängd,
vilken på grund av fel eller avbrott icke kunnat
överföras över detsamma, i procent av den energi,

Fig. 3. I stamlinjenätet
investerat kapital 1 januari
1950—1 januari 1955.

Fig. 2. Genomsnittlig procentuell avbrottstid för
kraftkonsumenterna i Mellansverige.

som under resp. år i verkligheten överförts på
nätet, fig. 1. Som synes har driftsäkerheten starkt
ökat. Hade även några år före 1950 medtagits,
skulle den förbättring som skedde 1951 varit
ännu mer påtaglig. Orsaken är i första hand, att
vi i slutet av 1950 gick över från jordningen med
petersenspolar till ett direktjordat system. En
andra orsak är, att vi vid samma tidpunkt erhöll
en förbättring i stabilitetsförhållandena genom
att den första 380 kV ledningen provisoriskt togs
i drift med 200 kV. Som en komplettering kan
nämnas, att den energimängd, vilken icke kunnat
överföras på stamlinjenätet under 1954, om man
räknar på överförd maximieffekt, motsvarar en
avbrottstid om ca 4 min.

En mera allmän uppfattning om hur
driftsäkerheten utvecklats under senare år erhålles ur en
uppställning över den procentuella avbrottstiden
på grund av störningar hos sådana abonnenter,
vilka förbrukar sin kraft i Mellansverige, fig. 2.
Procentsatsen har beräknats på så sätt, att den
avstängda energimängden dividerats med den
energi abonnenterna kontraktsenligt haft rätt
till, dvs. den abonnerade effekten multiplicerad
med full utnyttjningstid eller 8 760 h/år. Den
avstängda energimängden har därvid hänförts
till de punkter i nätet, där engroskonsumenterna
tar ut kraften, vilket innebär, att hänsyn icke
endast tagits till fel på stamlinjenätet utan även
till samtliga de fel, vilka förekommer på
primärnät och lokala distributionsnät räknat t.o.m.
nedtransformering från 20 till 10 kV. Som synes
har den tekniska utvecklingen medfört
successivt minskade avbrottstider och dessa ligger för
närvarande vid så låga värden som 0,015 % av
totaltiden. Detta innebär, att en
genomsnittsabonnent i Mellansverige för närvarande är av
med sin kraft under 1 h 20 min/år. Då detta är
ett medelvärde är avbrottstiderna i städer och
tättbebyggda områden med väl utbyggda
masknät avsevärt lägre. Som en jämförelse kan
nämnas, att motsvarande avbrottstid i Norge, där
överföringsavstånden är kortare och där
åsk-felen är ganska sällsynta genom att ledningarna
huvudsakligen går fram i dalgångar, ligger vid
ca 2 h/år. Som ett kuriosum kan antecknas, att
man på det norska 200 kV systemet ännu icke
registrerat något enda åskfel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free