- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
429

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 maj 1955

44,")

Teknikerbristen

Rektor Ragnar Woxén, Stockholm

I denna dag har Sverige ett underskott på ca
1 000 högskoletekniker (civilingenjörer,
bergsingenjörer, arkitekter) trots att det är överskott
på inträdessökande vid de båda tekniska
högskolorna och trots att det är förhållandevis
billigt att utbilda en högskoletekniker.
Driftbudgeten för KTH och CTH inklusive Överstyrelsen
för de tekniska högskolorna är för närvarande
ca 14 Mkr. vilket fördelat på ca 500
utexaminerade ger en medelkostnad per år på 28 000 kr.
Vid denna beräkning har hänsyn icke tagits till
årliga kostnader på kapitalbudgeten för
nybyggnader eller på driftbudgeten för inredning och
Utrustning av nya byggnader.

Underskottet på högskoletekniker är numerärt
sett störst beträffande elektrotekniker samt
väg-och vattenbyggare med vardera ca 200 samt
därnäst beträffande mekanister och arkitekter med
uppåt 150 vardera men underskott finns inom
alla områden. Uppenbart är att detta stora
underskott är allvarligt för Sveriges näringsliv och
dess utvecklingssträvanden.

Man får icke heller bortse från en annan
väsentlig olägenhet — nämligen att många
teknologer slarvar sig fram till en svag examen vilken
är tillräcklig för att ge en anställning eller att
unga högskoletekniker efter kort tid avbryter
sina studier för licentiatexamen och ger sig ut i
näringslivet innan de skaffat sig de fylligare
kunskaper som varit önskvärda.

KTH:s och CTH:s sammanlagda
utbildningskapacitet är för närvarande för liten och man
får inte bortse från att statsmakterna har visst
ansvar härför. Den 1945 av riksdagen godtagna
generalplanen för utbyggnaden av de båda
tekniska högskolorna skulle ha varit genomförd
1952/53 men som följd av snäv medelsanvisning
har den blivit närmare 10 år försenad.

Huvudansvaret ligger emellertid på den största
användaren av högskoletekniker: näringslivet.
Visserligen har man sporadiskt klagat över
teknikerbristen men man har inte genomfört några
ordentliga prognoser eller i siffror sökt visa hur
stort underskottet varit. Under sådana
omständigheter är det förklarligt att statsmakterna med
hänsyn till förhållandena inom
byggnadsområdet varit återhållsamma. Tack vare beräkningar

Sammandrag av föredrag vid Sveriges Industriförbunds årsmöte den
19 april 1955.

331.69 : 331.71(485)
378.962(485)

som framlagts på senare tid har emellertid såväl
regeringen som riksdagen nu uppmärksammat
problemet och det är med tillfredsställelse man
läser vad statsutskottet anfört i sitt utlåtande
nr 57 den 22 mars 1955 rörande KTH:s
Byggnadskommittés äskande om ett byggnadsanslag
på 5 Mkr. för budgetåret 1955/56:

"Utskottet har i nuvarande läge icke velat motsätta sig
bifall till Kungl. Maj:ts förslag om en begränsning av
förevarande investeringsanslag till 2 000 000 kronor för nästa
budgetår. Med hänsyn till den betydelse för
samhällsutvecklingen på skilda områden, som utbildningen av
högskoleingenjörer har, vill utskottet emellertid framhålla
såsom i hög grad angeläget, att utbyggnaden av
ifrågavarande högskola framdeles icke ytterligare försenas utan
att detta investeringsändamål beredes sådant utrymme,
att utbyggnaden kan fullföljas snarast möjligt."

Anledningen finns sålunda att förvänta att
statsmakterna kommer att vidta erforderliga
åtgärder av ekonomisk art från och med nästa
budgetår. Skulle statsmakterna mot förmodan
underlåta att göra detta — då får man befogad
anledning att framföra allvarlig kritik.

Teknikerbristen i andra länder

Teknikerbristen är icke något specifikt svenskt
problem. OEEC:s "Man Power Committee" har
i dagarna publicerat en undersökning av
tillgången på akademisk arbetskraft i 16 anslutna
stater — de flesta länderna i Europa samt
Australien, Kanada och USA. Rapporten synes
icke vara fullt tillförlitlig men torde dock ge en
någorlunda acceptabel helhetsbild. Ingenstädes
råder överskott på tekniker. Särskilt i Norge
redovisas kraftigt underskott. I Storbritannien
påtalas särskilt bristen på forskare.
Beträffande Västtyskland kan nämnas att det tidigare
överskottet börjar försvinna och att brist på
mekanister nu råder.

I USA betecknas bristerna som synnerligen
allvarliga, särskilt i fråga om forskare.
Uppenbarligen gör man vad man kan för att kompensera
detta. 1955 räknar man med att utbilda 20 000,
1956 25 000 och 1957 ca 30 000 högskoletekniker
Vidare har USA sedan många år systematiskt
sökt och också lyckats dra till sig stort antal
skickliga tekniker särskilt från Europa. På
senare tid har dessa ansträngningar intensifierats
och utsända amerikaner söker numera ofta bl.a.
upp KTH för att knyta kontakter och för att ge-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0449.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free