- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
430

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

430

TEKNISK TIDSKRIFT

nom uppdrag, stipendier och i annan form söka
locka över begåvade svenskar till USA.

Av särskilt intresse är att konstatera att man i
Schweiz systematiskt vidtagit ekonomiska
åtgärder av sådan art att de unga teknikerna och
forskarna föredra att stanna inom sitt land. Vad
gör Sverige i detta hänseende? Knappast något.
På plussidan kan möjligen uppföras att
statsmakterna i begränsad omfattning ordnat
pensionsfrågan för vissa yngre forskare.

Med vaksamhet torde man böra följa
Sovjetunionens åtgärder i teknikerfrågan. Enligt olika
källor utbildas med säkerhet väsentligt flera
högskoletekniker per år där än i USA och vidare
synes man målmedvetet sträva mot höjd kvalitet
på sina tekniker. Som ett exempel på åtgärder
inom östblocket kan anföras tekniska högskolan
i Prag som har ca 5 600 studerande fördelade på
avdelningarna M, E, V och A jämte en
tekniskekonomisk avdelning. Studierna påbörjas i 17—
18-årsåldern. Genom stipendier betalas praktiskt
taget hela studiekostnaden. Undervisningstiden
per vecka är ungefär densamma som i Sverige.
Avbrottsprocenten är 10—15 mot ca 5 vid KTH.
Ca 95 % av de studerande genomför sina studier
på normaltid under det att man i Sverige kan
räkna med i medeltal ca en termins försening.

Man fordrar tre månaders praktik samt
kommer från och med hösten 1955 att öka
utbildningstiden från fyr- till femårig vartill kominer
ytterligare tid för diplomarbete. Under det femte
året kan man — om man t.ex. är mekanist —
välja mellan 12 olika specialiseringar: för
lantbruksmaskiner, för kolvmaskiner, för
bearbetningsteknik etc. Det signifikativa i
sammanhanget är de systematiska åtgärderna för
höjandet av utbildningens kvalitet, närmast då
övergången till längre utbildningstid. För att bilden
skall bli fullständig bör kanske nämnas att två
timmar per vecka under alla terminerna ägnas
åt politisk utbildning samt, enligt
studiehandboken, en dag per vecka åt militärtjänst.

Kvaliteten

Av den nämnda OEEC-rapporten framgår även
att man i många fall har bekymmer för
kvaliteten hos de nyutbildade högskoleteknikerna,
t.ex. i USA. Detta sammanhänger säkerligen med
två faktorer: kvaliteten hos lärarna och hos de
inträdessökande. En genomsnittsprofessor i USA
har föga ansedd ställning och förhållandevis låg
lön och en besökande europé blir bemött på helt
annat sätt om han kan uppträda under titeln
"doktor" i stället för "professor".

Vad Sverige beträffar får man konstatera att en
professor i och för sig har god ställning men att
de övriga lärarna vid de tekniska högskolorna —
speciallärare, biträdande lärare och assistenter
— är underbetalda. Härtill kommer också att
deras arbete av statsmakterna betraktas som bi-

syssla och att man därför denna gång icke avser
att låta dem komina i åtnjutande av den
procentuella löneförhöjning på 8—10 % som i övrigt
torde komma att utgå till de flesta
statstjänstemän trots att de två föregående generella
löneförhöjningarna på 15 och 20 % även kom dessa
lärare till del. Skall högskolorna kunna behålla
goda och förvärva nya goda lärare torde det bli
ofrånkomligt att de nuvarande arvodena höjs
med ca 50 %.

Vad lärarlönerna beträffar är det ett sedan
gammalt känt faktum att Schweiz sedan lång
tid tillämpar de relativt sett högsta
professorslönerna i vetskapen om att en högskolas
kvalitet i första hand beror på dess lärares.
Sovjetunionen synes även ha detta förhållande klart
för sig och det kan ifrågasättas om inte relativt
sett professorslönerna inom det tekniska
området är högst där.

KTH har hittills kunnat glädja sig åt i
genomsnitt väl kvalificerade inträdessökande och detta
är också anledningen till att i stort sett
hög-skoleekniker av god kvalitet kunnat
utexamineras med en medelstudietid av nio terminer.
Allteftersom intagningen ökas vid vissa avdelningar
måste man emellertid räkna med att procentuellt
sett fler svaga inträdessökande måste
accepteras.

Erfarenheten har visat att dylika har en
förbluffande förmåga att förlänga studietiden och
dra ned kvaliteten inom hela sin kurs. Vill man
utexaminera högskoletekniker utan att eftersätta
kvaliteten eller förlänga studietiden torde det
bli nödvändigt att införa en spärr så att vissa
minimifordringar i betygshänseende måste vara
uppfyllda för att vederbörande skall antas. Jag
är medveten om att man då i undantagsfall kan
råka utestänga en inträdessökande som i
realiteten har goda kvalifikationer för
ingenjörsyrket och kunde gå långt som högskoletekniker
men denna konsekvens blir nog ofrånkomlig.

Prognoser

Den teknikerbrist som kan konstateras i de
flesta länder beror enligt min uppfattning på tre
faktorer: teknikens snabba utve.ckling, de
pågående rustningarna samt frånvaron av ordnad
prognosverksamhet. Vad prognosverksamheten
beträffar är man knappast sämre lottad i Sverige
än i de flesta andra länder. Mig veterligt är det
endast Storbritannien som har en permanent
kommitté för prognosverksamhet och lämnar
rådgivande upplysningar. I Norge har man
genomfört vissa beräkningar som tyder på att man
under den närmaste 20-årsperioden behöver
utbilda 350 högskoletekniker per år. I Sverige har
vad högskoletekniker beträffar en sporadisk
prognosverksamhet förekommit. En av de bästa
prognoserna på senare tid är den soin i januari
1955 lades fram av Svenska Gruvföreningen rö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0450.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free