Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 10 maj 1955 - Spridning av stoft och rökgaser från skorstenar, av Carl-Eric Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 maj 1955
44,")
Spridning av stoft och rökgaser
från skorstenar
Civilingenjör Carl-Eric Holmquist, Stockholm
Att enkelt definiera begreppet luftförorening är
ur många synpunkter svårt. Den luft vi omges
av, är alltid "förorenad" av ett stort antal
aerosolpartiklar av mestadels submikroskopisk
storlek samt av ett varierande antal gasformiga
ämnen i låga koncentrationer. För att utgöra en
luftförorening fordras dock att den medför
rubbning av hälsotillståndet hos människor och djur;
irritation och obehag genom illaluktande,
slem-hinneretande och siktskymmande produkter eller
skada på vegetation och egendom. I USA
använder industrin och myndigheterna
uppskattningsvis årligen 600 Mkr. för att förhindra sådan
skadegörelse1.
Omfattningen och arten av detta problem har
undersökts systematiskt såsom på sina håll i
USA, särskilt efter den bekanta
Donora-katastro-fen 1948. I Sverige har hittills ingen systematisk
forskning på området bedrivits, men det bör
framhållas, att man där saknar de industriella,
befolkningsmässiga, topografiska och
meteorologiska förhållanden, som gör problemet så
omfattande och akut på skilda håll utomlands.
Som en jämförelse kan nämnas, att medan de
stora smältverken i USA ofta släpper ut mer än
600 t/dygn S02 genom skorstenarna, uppgår den
till omgivningen totalt angivna mängden S02
från skifferbränningen i Kvarntorp till 240
t/dygn38. Vid en medelstor svensk cellulosafabrik
på ca 40 000 t/år massa kan man komma upp i
10—45 t/dygn S02, om hela lutmängden
indunstas och förbränns2.
Industrin är dock icke ensam alstrare av
skadliga mängder rök, damm och gaser. Även
hushållens och trafikens andelar bör medräknas.
Engelsmännens förkärlek för den öppna kolelden
är en av huvudorsakerna till deras
luftföroreningsproblem. De två miljonerna bilar i Los
Angeles-området avger dagligen 850 t oförbrända
kolväten, vilka kan oxideras i luften till
irriterande substanser3 (Tekn. T. 1954 s. 1031).
Även om sålunda industrin icke ensam är
ansvarig, är det inte minst med tanke på
statsmakternas vaknande intresse för dessa frågor ett
vitalt intresse för den att med kännedom om
senaste rön på ett rationellt sätt lösa sina
avfallsproblem. Härvid har industrin fördelen, att det
628.53
662.965
är ett ur tekniska och ekonomiska synpunkter
enklare problem att förhindra spridning av
luft-buret avfall från enstaka, stora anläggningar än
ifrån de många men mindre betydande icke
industriella källorna (bostäder, bilar etc.).
Frånsett omläggning av produktionen, övergång
till annat bränsle o.d. kan man använda
huvudsakligen tre metoder för att minska faran för
rökskador från industrianläggningar, nämligen
stoftavskiljning (Tekn. T. 1951 s. 503, 1952
s. 657);
transformation, dvs. kemiska, biologiska och
fysikaliska reningsförfaranden för omvandling
av avfallsprodukterna till oskadliga eller mindre
obehagliga substanser;
utspädning av föroreningarna, vilken i regel
åstadkommes genom tillräcklig skorstenshöjd.
Metoderna kan tillämpas var och en för sig
eller i kombinationer. Endast den sistnämnda
skall beskrivas här.
Vindhastighet och luftens turbulens
Väderleksförhållandena och den lokala
topografin har ett utomordentligt stort inflytande på
en luftförorenings svårighetsgrad. Även om det
totala utsläppet av rök och gaser inom en given
area är konstant, kommer
markkoncentrationerna att visa avsevärda dagliga variationer.
Vindhastigheten samt luftens turbulens är härvid av
utslagsgivande betydelse för
utspädningsförloppet (Tekn. T. 1947 s. 690). Gasernas egen
molekylära diffusion spelar i jämförelse med den
tur-bulenta blandningen liten eller ingen roll. Då
luften är utpräglat turbulent, fördelas
föroreningarna snabbt, medan de har svårt att blanda
sig med den omgivande rena luften, om den är
lågturbulent.
Graden av turbulens avgörs i första hand av
vindhastigheten, luftens temperaturvariation med
höjden samt markytans ojämnhet. Om en
luftmassa hastigt förflyttar sig nära markytan, som
i regel är aerodynamiskt "skrovlig", uppstår en
mekaniskt betingad turbulens. Denna minskar
med vindhastigheten och är mycket liten vid
lugnt väder.
Av långt större betydelse för turbulensen är
dock temperaturens ändring med höjden ("lapse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
