Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 10 maj 1955 - Spridning av stoft och rökgaser från skorstenar, av Carl-Eric Holmquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 maj 1955
44,")
Fig. 3. Tre karakteristiska
röktyper enligt Church7; u vindstyrka.
peraturgradient, fig. 2 eftermiddagen. Detta har
bestyrkts av Church7, som vid atomanläggningen
i Hanford, USA, utfört mätningar av
oljerök-koncentrationer på läsidan av en
experimentskorsten, samtidigt med observationer av vertikal
temperaturgradient och vindhastighet. Church
kallar denna röktyp "looping" på grund av den
ganska smala rökslingans typiskt oscillerande
och skruvande rörelser (fig. 3).
Ytterligare två fundamentala rörelsetyper har
klassificerats av Church, nämligen "coning", som
inträffar för vindhastigheter över ca 9 m/s och
normal temperaturgradient, samt "fanning",
vilken är särskilt vanlig under natten och
överhuvud, då inversion eller isotermiska
förhållanden råder. Då förs rökgaserna mycket långa
sträckor som ett smalt band utan påtaglig
vertikal spridning och med relativt oförändrad
koncentration.
Turbulensen i "coning"-röken orsakas vanligen
av markojämnheten och karakteriseras av
mindre virvlar än i "looping"-röken. Betingelserna
för utspädning är goda både under "looping" och
"coning". Church har företagit sina
observationer i relativt flack terräng och de har därför
troligen inte full motsvarighet i ett mera
kuperat landskap.
Även vid atomreaktorn i Brookhaven, USA, har
systematiska iakttagelser gjorts av skilda
röktyper8. Experimentskorstenen utgjordes av en ca
120 m hög och 0,5 m vid ståltub, stödd av ett
stål-torn. Genom utsprutning av oljeånga av 450°C
genom 4,8 mm munstycken, erhölls en tämligen
monodispers aerosol med en diameter av 0,6 |x.
Ytterligare ett ståltorn fanns på 300 m avstånd
och på ca 30 m höjd löpte en
sammanbindningslina med en instrumentlåda till det högre tornet.
Lådan kunde flyttas horisontellt till vilket
önskat läge som helst mellan tornen. Härigenom
kunde man avläsa variationer i vind, temperatur
och fuktighet längs den förhärskande
vindriktningen. Anläggningen hade byggts för studier av
utspädningen av radioaktiv argon 41, som släpps
ut genom reaktorskorstenen.
Undersökningarna9 gav bl.a. ett schema för me-
teorologisk kontroll av utsläppet av reaktoravfall
baserat på lokala väderleksförutsägelser. Dessa
grundar sig på bl.a. fyra grundtyper av byighet
("gustiness"), som man har funnit har
avgörande inverkan på diffusionen. Varje typ, och
därmed sammanhängande rökutseende
karakteriseras av en viss frekvens och amplitud på
vindriktningsväxlingarna, svarande mot
förhållandena vid stark termisk turbulens (t.ex. fig. 2
eftermiddagen) kallad A; termisk och mekanisk
turbulens (t.ex. klar, blåsig sommardag och
"skrovlig" terräng) B; mekanisk turbulens (t.ex.
under mulen, blåsig natt) C samt slutligen vid
mycket reducerad turbulens (t.ex. inversion
under klar och lugn natt) D.
Teoretiska beräkningsgrunder
De utan tvekan största framstegen inom
luftföroreningsforskningen har på senare år gjorts
inom mikrometeorologin. Denna vetenskapsgren
har definierats som det detaljerade studiet av
meteorologin inom ett litet område, där topografi
och miljö har ett avgörande inflytande10.
Området nära marken undergår i regel större
meteorologiska variationer än luften endast någon
eller några få meter ovanför och är därför
viktigt, inte minst med tanke på rökgasskador på
markvegetationen11.
Det har länge varit möjligt att mäta
rökgasmängden vid en emitteringskälla, t.ex. en
skorsten, och det har också varit lätt att med stor
noggrannhet automatiskt mäta föroreningarna,
t.ex. svaveldioxid, på olika avstånd från källan.
Det har emellertid saknats en teoretiskt och
praktiskt hållbar teori för rökgasernas
utspädning under varierande emitterings- och
mikrometeorologiska förhållanden. Det är framförallt
genom teoretiska arbeten av engelska forskare
och praktiska amerikanska undersökningar
under och efter senaste kriget, som det nu har blivit
möjligt att med någon grad av sannolikhet
beräkna stofts och rökgasers spridning.
Så sent som i oktober 1944 saknade tyskarna en
användbar metod härför, vilket hade varit av
stort militärt värde. De satte ingen tilltro till de
teorier i ämnet, utarbetade av engelsmannen O G
Sutton, vilka de kom över vid franska
sammanbrottet. Tyskarna fann dem alltför teoretiska12,
en ovanlig tysk synpunkt.
Tillämpningen av utspädningsformlerna är ofta
mycket svår på grund av varierande lokala,
topografiska förhållanden, bebyggelse och bristande
kännedom om mikrometeorologiska variabler.
Dessutom sker vissa självreningsprocesser i
luften, såsom agglomerering och sedimentation,
uttvättning av vattenlösliga substanser, absorption
i vegetation, vilka alla minskar de förutsedda
koncentrationerna. Eventuellt kan nya ämnen
uppkomma genom fotokemiska processer3. Trots
dessa begränsningar utgör teorierna ett värde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
