- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
438

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

438

TEKNISK TIDSKRIFT

Även om röken endast innehåller små partiklar
(< 1 ii) utan påtaglig sedimentation, bör hänsyn
tas till deras tendens till agglomering. Denna
förorsakas inte i första hand av molekylarrörelsen24,
vars diffusionskoefficient enligt Teverovsky25
har storleksordningen 10"6cm2s-i, utan av
mikrovirvlar i luftmassan. Koefficienten för sådana
med förmåga till koagulation är av
storleksordningen 10’3 cm*s_1.

Praktiska tillämpningar

Relativt få mätvärden från enstaka
emitterings-källor finns i litteraturen i sådan form att en
jämförelse kan göras med de teoretiska
formlerna. En mycket känd undersökning26, utförd 1944
vid Trail-smältverket i Columbiaflodens dalgång
i British Columbia, har begränsad tillämpbarhet
genom att smältverket ligger i en dal. Av stor
betydelse är emellertid den av Hewson5 beskrivna
"fumigation"-perioden, som upptäcktes vid
denna undersökning och som ytterligare studerats
av Lowry27 och Smith28 vid de tidigare nämnda
proven i Brookhaven, samt av Gosline29 vid du
Pont.

Lowry fann, att koncentrationerna under denna
period (15—30 min) kan uppgå till 20 gånger
Comax beräknad med Suttons formel. De nämnda
forskarnas arbeten visar dessutom att Comax, om
turbulensen är stor, kan inträffa så nära som tre
skorstenslängder från basen, där
koncentratio-men enligt formlerna bör vara låg.

Om rökslingan förs in i ett stabilt luftlager, kan
den däremot tillryggalägga åtskilliga kilometer
utan att nämnvärt spädas ut ("fanning") för att
så småningom nå marken i mycket
koncentrerad form. Automatiska registreringsapparater på
korta avstånd längs rökens vanliga väg kan då
lätt ge vilseledande resultat. Barad30 har på
grundval av Brookhaven-försöken föreslagit en
ny formel för sådana extrema förhållanden.

Lowry27 har dessutom visat, att Suttons
ekvation ger för höga värden om ett genomsnittsvärde
för 1 h avses. Han föreslår därför följande
modifikation av den:

Comax = 2 • 103 QaJenWu (8)

där am ersätter Cz/Cy i ekv. (5). Faktorn am
representerar frekvensen av den förhärskande
vindriktningen vid skorstenens topp och väljs på
grundval av de förut relaterade
"byighets"-typerna vid Brookhaven-försöken, enligt följande
schema:

Byighet am (1 h) Æmax skorstenhöjder

A 0,075 3

B 0,15 5

C 0,25 12

D 0,50 > 50

Thomas och medarbetare31 har vid lämpligt val
av diffusionskoefficienter funnit god överens-

stämmelse mellan formlerna och mätningar av
svaveldioxidhalten från höga
smältverksskorstenar.

De föreslagna formlerna bör användas med stor
försiktighet. Under normala förhållanden kan
såväl Bosanquet—Pearsons som Suttons formel
tillämpas, 0111 en allmän uppskattning av
medel-koncentrationen under några minuter är
tillfyllest. Avviker däremot temperaturgradienten
avsevärt från den normala, ger Suttons ekvation
tillförlitligare resultat, om medelkoncentrationen
söks för lika lång tid. För uppskattning under
längre tid torde Lowrys formel ekv. (8) vara
bättre. Under stark inversion är Barads30 lösning
tillämpbar. Det bör dock framhållas, att endast
Lowrys behandling av problemet har direkt
experimentell bakgrund (Brookhaven) och att
ytterligare praktiska försök är önskvärda.

Vindtunnelexperiment

Inflytandet av den lokala topografin och
omgivande byggnadsstrukturer kan stundom vara
så stor, att allmänna teoretiska beräkningar helt
kullkastas. I sådana fall kan
vindtunnelexperiment vara till nytta och har också utförts, men
i relativt begränsad omfattning32-33. Några av de
senaste försöken på detta område har gjorts av
New York-universitetet34 för det stora
kraftverket Consolidated Edison.

Det har vid dessa försök bl.a. visat sig, att
omkonstruktion av kraftverksbyggnaden kan
förbättra rökgasspridningen. Den huvudsakliga
svårigheten vid dylika försök är att få full
aerodynamisk skallikhet (samma Reynolds tal) samt
att erhålla temperaturgradienter som motsvarar
verkliga förhållanden. Dessa problem har
emellertid kunnat lösas, och vindtunnelexperiment
får anses vara ett användbart sätt att studera
atmosfäriska diffusionsproblem.

Spridning från multipla källor

De meteorologiska variablerna och andra
faktorers roll för spridning av rökgaser med vinden
från ett stort antal källor, t.ex. i en stad eller ett
stort fabriksområde, utgör ett utomordentligt
komplicerat problem. Trots att det sedan många
år utförs regelbundna mätningar av stoftnedslag
på ett stort antal platser utomlands, är
kunskaperna om spridningen synnerligen begränsade.

En omfattande undersökning35 av
luftföroreningarna i och utanför den engelska staden
Lei-cester har gjorts. Vindens förmåga att förflytta
platsen för den maximala halten föroreningar i
staden var överraskande liten. Visserligen var
halten rök och svaveldioxid högre i den
förhärskande vindriktningen från centrum av
staden, men vinden förflyttade aldrig den
maximala markkoncentrationen mer än ca 800 111
från detta. Upp till 15 km utanför staden
minskade föroreningarnas halt linjärt med avståndet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free