- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
450

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

450

TEKNISK TIDSKRIFT

lisk press, och hydrauliskt tryck anbringas genom
inloppet. Härvid pressas de ursprungliga plåtarna isär, där
deras hopfogning hindrats av färgen, och ett rörsystem
bildas. Dettas vidd begränsas av den hydrauliska pressen.
Slutligen avlägsnas färgen (Metal Industry 11 febr. 1955
s. 105—106). SHl

Limmade hårdmetallfilar. Vanligen löds
hårdmetall-skär vid stålskaft. Det är härvid inte lätt att åstadkomma
en tillfredsställande fog därför att stålets
värmeutvidg-ningskoefficient är dubbelt så stor som hårdmetallens.
Man har löst problemet bl.a. genom att göra stålets
fogyta skålformig men denna metod kan inte användas vid
tillverkning av hårdmetallfilar som består av en relativt
tunn hårdmetallskiva och en stålplatta som stöd.

Det har visat sig omöjligt att löda samman stål- och
hårdmetallplattan därför att filen då slår sig vid
svalnandet. Vanligen löder man fast en tapp på hårdmetallen och
skruvar fast denna vid stålplattan. Metoden har nackdelen
att filen blir klumpig, och man har därför utarbetat ett
sätt att limma ihop hårdmetall och stål.

Av ett stort antal provade lim har ett av gummityp visat sig
lämpligast. Det är nämligen tillräckligt segt och fogen har
god hållfasthet vid upp till 150°C. De med lim bestrukna
delarna får först lufttorka i 2—5 min och pressas sedan
samman i en jigg. Limfogen härdas slutligen i en ugn vid
218°C under 18 min. Temperaturen får inte variera mer
än ± 5°C och tiden inte mer än ± 1 min. På detta sätt kan
ban tillverka hårdmetallfilar som inte är tjockare än
stål-filar. Vidare kan man sätta samman flera hårdmetallplattor
vilket är en fördel därför att dessa inte kan göras hur
stora som helst (B L Schrader i Iron Age 10 febr. 1955
s. 94—96). SHl

Specialtelevision. Vid sidan av rundtelevisionen hittar
man ständigt nya områden där det är önskvärt att med
tekniska hjälpmedel utsträcka det mänskliga seendet.
Specialtelevision är en gemensam svensk beteckning för dessa,
bland vilka märks: industriella tillämpningar i t.ex.
interna kommunikationer, kontroll av instrument, material
och processer (Tekn. T. 1951 s. 89, 282, 672),
vetenskapliga tillämpningar t.ex. övervakning av experiment av
hälsovådlig natur, pedagogiska tillämpningar särskilt för
medicinsk undervisning, militära tillämpningar t.ex.
hjälpmedel för underrättelsetjänst, flygplatskontroM och
styrningar (Tekn. T. 1952 s. 164).

Den vanligaste kameratypen (Tekn. T. 1954 s. 316)
innehåller vidikonrör och kan därför göras liten och lätt i
synnerhet som avböjningsspänningarna oftast tillförs från
en kontrollbox där också synkroniseringssignalerna (15 750
resp. 60 Hz) alstras och videosignalen slutförstärks. Det
blir enkelt och billigt att använda standardmottagare,
varför videosignalen, som distribueras på kabel, moduleras
på någon högfrekvenskanal. Vidikonkamerornas största
känslighet motsvarar 50 asb scenluminans men 1 000 asb
rekommenderas. Spektralåtergivningen liknar ögats.

En special-TV-kamera (1 000—2 000 $) brukar kunna
utrustas med åtskilliga extra tillbehör, varigenom den kan
anpassas för många användningssätt. Det finns sålunda
vattentäta och explosionssäkra kameraboxar, vattenkylda
objektiv, fjärrkontroll av bländare, fokus och
kameraposition. Kontrollmottagare utförs ibland så att de ger två
bilder bredvid varandra på samma bildrör (split screen).
Därigenom kan två förlopp samtidigt iakttas på en
mottagare. Enligt samma princip har man utfört
anläggningar för dubbelsidig bild- och ljudförbindelse via kabel,
alltså en TV-telefon.

För mer eller mindre privata ändamål, särskilt i
hemmen, kan special-TV fylla åtskilliga uppgifter, om
apparaturen blir tillräckligt billig. Ett försök i denna riktning
har gjorts på så sätt att spänningar från en ordinär
mottagare matar vidikonkameran över en kontrollbox utan
rör. Man får sålunda avböjningsspänningar, släcksignaler

Fig. J. F är g-TV-kamera med endast en bildortikon.
Kameran är avsedd för special-TV enligt bildföljdssystem.

och anodlikspänningar från mottagaren varigenom
anläggningens hela extra rörbehov inskränker sig till tre rör
jämte vidikonröret. Det senare kostar dock fortfarande
över 300 $ och har bortåt 1 000 h drifttid.

Special-TV-utrustningar för färg, vars huvudsakliga
användningsområden är medicinska och möjligen militära,
konstrueras enligt bildföljdssystem. Därigenom kan
kameran utföras med endast en bildortikon, fig. 1.
Kabelöverföringen underlättar synkroniseringen mellan
kamerans och mottagarnas färgskivor eller färgtrummor. Då
ju några krav på kompatibilitet inte föreligger, finns
hittills ingen anledning att tillgripa det på sändarsidan
dyrbarare FCC-systemet (IBE Convention Records 1954 h. 4
s. 198). Björn Nilsson

"Temperaturindikatorer" i Dovvtherm-pannor. I en

oljeeldad Dowtherm-panna (fig. 1) sönderdelades
värmeöverföringsmediet för snabbt, och tubläckor uppstod vid
flera tillfällen. Orsaken härtill var lokal överhettning av
tuberna, beroende på att oljebrännarna fungerade ojämnt.
För att kunna se vilka brännare, som vållade överhettning,

Fig. 1. Dowtherm-panna
med svetstrådbitar som
värmeindikatorer.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free