- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
461

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 maj 1955

44,")

Fig. 8. Automatiserad rörprovning med
impuls-ekoutrustning.

med känt djup, t.ex. 1 mm. Denna ring kan
direkt användas för kalibrering av känsligheten.
De nämnda spåren bör vara 90° förskjutna i
förhållande till varandra, och vid varje tillfälle
placeras det spår, som ej skall observeras, mitt
under svängaren.

Rör för överhettare med ca 70 mm diameter och
4—5 mm väggtjocklek kontrolleras på
tvärsprickor med en 80° vinkelsvängare, som i axiell
riktning är slipad efter rörets yta. Genom den
starkt divergenta brytningen i den krökta
kopplingsytan breder ljudet ut sig över rörets hela
yta så att hela röret blir provat då svängaren förs
utefter det i en spiralformig bana. Denna
åstadkommes genom att röret roterar, samtidigt som
svängaren förskjuts axiellt.

Automatiserad provning

Sedan alla dessa metoder numera visat sig
tillfredsställande i drift skall de inlemmas i den
normala produktionskedjan. Svängarens
mekaniska förflyttning utefter provningsföremålet
måste visserligen utföras olika från fall till fall,
men detta innebär ingen avgörande svårighet vid
automatisering av provningen. Å andra sidan
måste kontrollanten vid höjning av
provningshastigheten avlastas från betraktandet av
skärmbilden. En tillsats till impuls-ekoapparaten,
kallad Monitor (fig. 1), har därför utvecklats, och
dess uppgift är att göra kontrollanten
uppmärksam på förändringar i skärmbilden.

Då t.ex. ett nytt eko uppträder eller försvinner,
kopplar denna tillsatsapparat in ett relä,
varigenom en optisk eller akustisk signal utlöses.
Storleken hos det eko, som skall utlösa signalen,
är inställbar och ekots plats på skärmen valbar.
Med denna tillsats kan man naturligtvis också
påverka en färgspruta, som på
provningsföremålet markerar felstället med färg.

överallt vid seriekontroll har denna
tillsatsapparat hävdat sig. Så är bl.a. fallet vid kontroll
av stänger, plåt och rör. I Rheinische
Röhren-werke, Düsseldorf, används t.ex. en rörprov-

ningsmaskin för grova rör (fig. 8). I denna
roterar röret långsamt samtidigt som
provningsvagnen löper utefter röret. Provningshastigheten
är ca 40—50 m/h och är därmed större än
tillverkningshastigheten.

Slutord

Vad som här sagts om stålkontroll gäller i
tilllämpliga delar även metallverkens produkter.
Förutom den ovan speciellt behandlade
ultraljudkontrollen av halvfabrikat inom
stålindustrin finns ytterligare tre viktiga användningar
av ultraljudkontroll, nämligen för provning av
stålgjutgods och svetsar samt för
driftövervakning och tjockleksmätning.

Provning av stålgjutgods kan utan svårighet
genomföras. Emellertid får man ej ha samma
fordringar på frihet från mindre felindikationer
som hos smidesstycken. Gränserna för
provningens användbarhet beror på gjutgodsets
geometriska form.

Svetskontrollen vinner större och större
utbredning för högt belastade fogar. Ju tjockare
svetsen är, desto lättare kan den kontrolleras och ju
noggrannare blir bestämningen av felets art och
läge, såväl i höjd- som sidled.

Driftövervakning omfattar kontroll av
maskindelar, såsom kolvstänger, axlar, skenor och
skruvar, vidare rör, nitförband, samt
tjockleksmätning från en sida (1 % noggrannhet vid
4—120 mm godstjocklek). Också här har
impuls-ekoapparaten sitt givna användningsområde
vid exempelvis kraftverk, den kemiska
industrin och järnvägarna.

Glasfiberväv överdragen med vinylplast är vattentät,
resistent mot solljus, smuts och atmosfären samt är lätt.
Den sägs vara lämplig för klädsel i bilar, till båtsuffletter,
presenningar och arbetskläder.

Tunn glasfiberväv med silikongummi är mjuk och
gummiliknande. Den har en genomslagshållfasthet på 44
—56 V/ji och kan användas vid — 60 till + 260°C. Den
tillverkas i tjocklekar på 0,175 och 0,25 mm (glasväven
0,025 mm) och rekommenderas för elisolering, till
packningar och känsliga membran.

Berylliumkoppartråd med stor ledningsförmåga
innehåller 0,5 »/o Be och 2,5 %> Co. Den har 65—70 °/o av
koppars konduktivitet, större utmattningshållfasthet och tål
högre temperatur än koppar. Tråden är lätt försilvrad för
underlättande av lödning.

Dacron-filt sägs vara starkare samt tåla värme och
kemikalier bättre än yllefilt. Syntetfibrer har inte ulls
filt-ningsförmåga, och man stickar därför Dacron-filten med
dess egna fibrer i en maskin där hullingförsedda nålar
drar fibrer från materialets ena sida till den andra.

Med uranmalmbrytning på Colorado-platån sysslar nu
ca 10 000 personer vilket är nästan dubbelt så många som
1953. Prospektering utförs av 1 500 tränade geologer
förutom av ett stort antal amatörer; 1952 var bara 200
personer i arbete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free