- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
464

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

464

TEKNISK TIDSKRIFT

temperatur än vid nedåtriktning vid samma belastning.
Även brännartypen inverkar på temperaturen efter
eldstaden. Med långflammiga brännare får man högre
temperatur än med kortflammiga.

Pannorna kan vara utrustade med frontbrännare, fig. 2,
eller brännare i taket och vara avsedda för torr
slagguttag-ning. Pannor för flytande slaggavtappning kan ha
brännare vid bottnen och eldstadstuberna där klädda med
någon eldfast massa e.d. för minskning av
värmeupptagningen. Det finns dock pannor för flytande
slaggavtappning utan någon värmeisolering på tuberna, fig. 3.

Cyklonpannor

En speciell panntyp är cyklonpannorna (Tekn. T. 1947
s. 443), där man har relativt små brännkammare för
förbränning vid hög temperatur, varvid man får en stor del
av kolets aska i smält form, fig. 4. Cyklonerna har
vanligen diametern 2,4—2,7 m, och varje panna förses i regel
med flera cykloner. I en 500 t/h panna används sålunda
sex cykloner, och de är alla utrustade med var sin
automatiska eldningsreglering. Cyklonerna kan även eldas med
olja eller gas i olika kombinationer med kol.

I januari 1954 fanns 72 cykloner på 25 pannor i drift,
medan 35 cykloner till 10 pannor var under tillverkning3.

En fördel med cyklonpannorna är att man inte behöver
finmala kolet utan endast krossa ner det till 4—5 mm
storlek. Vidare kan man elda med relativt litet luftöver-

skott, 10—15 °/o. Man kan utan svårighet använda kol med
värmevärde i storleksordningen 10 MJ/kg (2 400 kcal/kg).
Utbränningen blir mycket god, man kan komma ner till
ca 1 % oförbränt i slagg och i flygaska, motsvarande
endast ca 0,1 °/o värmeförlust.

Till en början hade man stora förhoppningar att avskilja
all aska i cyklonen så att man skulle slippa rökgasrenare.
Man får emellertid ca 10 %> av askan med rökgaserna,
delvis som en följd av askförångning i cyklonen vid den
höga temperatur som råder där, i storleksordningen
1 650°C. Det har därför visat sig nödvändigt att sätta in
elektrofilter i pannorna.

En olägenhet är att inblåsningshastigheten för luften är
mycket hög, så att trycket på luften måste vara
ungefär 1 000 mm vattenpelare vid cyklonerna, motsvarande
ca 1 300 mm efter luftfläkten. Hjälpmaskineffekten för ett
150 MW aggregat med cyklonpanna är ca 12 MW, dvs.
8 %>, så att nettoeffekten blir 138 MW.

Överhettare

I en ångpanna till ett mellanöverhettningsaggregat utgör
värmeeffekten till överhettarna ungefär 40 °/o av den totala
nyttiga värmeeffekten. Om man skulle ta upp denna
värmeeffekt endast i konvektionsöverhettare skulle man
få höga rökgastemperaturer före överhettaren, omkring
100°C över den temperatur som fordras i en ångpanna för
en turbin utan mellanöverhettning. I många fall kan man

v- - V -

Fig. 3. Ångpanna med
tvångscirkulation (Kearny, Combustion
Engineering), dubbel eldstad,
tryckeldning, flytande
slaggavtappning, cirkulation av
rökgaser, tagna efter ekonomisern
och inblåsta i eldstaden mellan
de två nedersta b rönnar rader na;
"tilting" hörnbrännare; 433 t/h,
maximalt 478 t/h under 4 h, 163
bar, 595°C efter överhettaren,
565°C efter mellanöverhettaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0484.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free