Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 17 maj 1955 - Ångpannor i amerikanska kraftverk, av Torsten Widell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
466 TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Ljungström-luftförvärmare med lucka för utbyte av
plåtpaket.
värmaren helt, även om rörförvärmare används rätt
mycket, särskilt i mindre anläggningar. Av 91 aggregat med
effekten 100 MW och däröver hade 80
Ljungström-förvär-mare och endast 11 rörförvärmare1. Av 37 mindre aggregat
hade 18 på 12,7—75 MW Ljungström-förvärmare under
det att 19 på 7,5—82 MW hade rörförvärmare.
Korrosionen i luftförvärmarna är en svårighet som man
nog i stort sett kunnat bemästra. Att helt undvika
korrosion går emellertid inte, men man har genom lämpliga
konstruktioner och lämpligt materialval fått en god
lösning av problemet.
Som material i Ljungström-förvärmarna används numera
som standard ett låglegerat stål, "Cor-Ten", som visat sig
ha den bästa korrosionsbeständigheten i förhållande till
priset. Cor-Ten, som är ett fosfor-koppar-kromstål,
innehåller 0,10 »/o kol, 0,40 °/o mangan, 0,105 °/o fosfor, 0,038 °/o
svavel, 0,54 °/o kisel, 0,45 °/o nickel, 0,89 °/o krom, 0,42 ®/o
koppar och 97,06 %> järn enligt en analys gjord vid en
större undersökning av olika materials beständighet i
luftförvärmare5. Vid denna undersökning provades 66 olika
material, varav 22 utgjordes av plåtar med
skyddsbeläggningar av olika slag.
Som jämförelsematerial används Cor-Ten, vars
korrosionshastighet sattes till 100. Enligt denna skala var
korrosionshastigheten för det sämsta materialet 871. För
gjutjärn fick man 450, för aluminium 360, för rostfritt
kromnickelstål av 18-8-typ med molybden 260. Endast några
mycket dyra legeringar med nickel, krom, volfram, kobolt
och molybden som övervägande beståndsdelar hade
kor-sionshastigheter under 100.
Temperaturreglering av något slag måste man tillgripa för
att förhindra de låga temperaturer på plåtmaterialet som
är farliga ur korrosionssynpunkt. Man har därför så gott
som överallt vidtagit åtgärder för höjning av
plåttemperaturen vid liten belastning och vid låg temperatur på
ytterluften. Det hittills mest använda systemet är
varmluftcirkulation. Tendensen synes dock vara en mer allmän
övergång till förvärmning av luften före
Ljungström-förvär-maren med ångvärmda batterier, varvid ångan erhålls
genom avtappning från turbinen. Driftkostnaderna vid
förvärmning med ånga blir lägre än vid varmluftcirkulation.
Regleringen av luftens temperatur före inträdet i den
regenerativa förvärmaren kan ske för hand eller
automatiskt. Det bästa resultatet torde man få, om man reglerar
efter medelvärdet på rökgasens och luftens temperatur i
förvärmarens kalla ände. Denna medeltemperatur
överensstämmer ganska nära med plåtens temperatur.
Även om man har ett material med god
korrosionsbeständighet och undviker allt för låga temperaturer på plåtarna,
kan man inte helt undvika korrosionen. Elementplåtarna i
en Ljungström-förvärmare betraktas därför som ett
förbrukningsmaterial. För att göra utbytet av plåtar så be-
kvämt som möjligt sätter man luckor på förvärmaren.
fig. 5, och genom dessa kan man lätt byta ut paket av
sönderfrätta plåtar mot nya. Denna möjlighet att lätt byta
ut sönderfrätta plåtar är givetvis en fördel för
Ljungström-förvärmaren i jämförelse med rörförvärmaren. En viss
olägenhet med Ljungström-förvärmaren är dock det
ofrånkomliga luftläckaget och överslussningen av rökgaser till
luftsidan, varigenom flygaska överföres till luftkanalerna.
Stoftavskiljare
Eftersom kraftverken ofta är belägna i städer eller andra
tättbebyggda områden måste i regel ganska omfattande
åtgärder vidtagas så att minsta möjliga skada åstadkommes
av rökgaser och flygaska. Härför fordras såväl
stoftavskiljare som tillräckligt höga skorstenar.
Kraven på effektiv rening av rökgaserna från flygaska
har på många håll blivit skärpta, och särskilt då det gäller
stora anläggningar är det naturligtvis viktigt att så stor
del av askan som möjligt avskiljs.
Visserligen finns det kolpulvereldade kraftverk utan några
askavskiljare alls, men i regel utrustas åtminstone de större
anläggningarna numera med både mekaniska och efter
dessa placerade elektriska avskiljare. Genom denna
kombination får man en god avskiljning inom pannans hela
belastningsområde6. Elektrofiltrets minskande
verkningsgrad vid ökad belastning kompenseras av den mekaniska
avskiljarens stigande verkningsgrad. Samtidigt
kompenseras elektrofiltrets dåliga verkningsgrad för de grövre
askpartiklarna av den mekaniska avskiljarens mycket goda
avskiljning av grövre partiklar.
För seriekopplade mekaniska och elektriska avskiljare
synes man kunna räkna med att komma upp till 95—97 °/o
total verkningsgrad för normal flygaska och kanske 80 °/o
för den ytterst finkorniga askan från cykloneldstäder. 1
detta senare fall synes det inte vara fullt så angeläget
med mekaniska avskiljare som i de normala
kolpulver-anläggningarna.
De mekaniska avskiljarna baseras på utcentrifugering av
stoftet och består i regel av ett stort antal
parallellkopplade enheter, t.ex. små cykloner eller rör i vilka gaserna
får en roterande rörelse genom ledskenor8, fig. 6.
Den i rökgaserna avskilda flygaskans vidare behandling
är ett besvärligt problem. Man har för 1953 beräknat att
mängden avskild flygaska i ångkraftverk i USA var 5,5 Mt
och omkring 1963 uppskattas mängden bli ca 15 Mt/år
(Tekn. T. 1955 s. 373). Oftast måste man transportera bort
askan utan att få någon nyttig användning av den, men i
många fall har den kommit till användning, särskilt inom
byggnadsindustrin.
Skorstenar
Även om allra största delen av askan från bränslet
uppfångas i stoftavskiljare, blir det stora mängder som läm-
Fig. 6. Rökgasrenare
med ledskenestyrning
av gasen; rören av
gjutjärn, ingen sekun
dårkrets, tryckförlust
38—63 mm
vattenpelare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
