- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
472

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

472

TEKNISK TIDSKRIFT

Nya material

Legering för elvärmeelement. En modifierad 20/80
kromnickellegering, kallad Brightray H, har utarbetats för
användning i elugnar inom temperaturområdet 1 100—
1 250°C. Dess oxidationsresistens vid 1 100°C är bättre än
den vanliga 20/80 kromnickellegeringens. Laboratorieprov
med 0,88 X 14 mm band och med stavar har visat att den
nya legeringen har mer än 1 000 h livslängd vid 1 250°C i
luft. Den har god hållfasthet vid hög temperatur och blir
inte spröd.

Legeringens resistivitet är 126—130 |xohmcm vid 20°C.
Den är 3,6—4 °/o större vid 450°C och avtar med 6—9 °/o
mellan 450 och 900—1 000°C. Vid ytterligare höjning av
temperaturen växer resistiviteten sakta men överstiger inte
värdet vid 20°C upp till 1 300°C (Metal Industry 11 mars
1955 s. 195). SHl

Polyuretan- och polyesterskum. En skumplast, som
sedan omkring fem år tillbaka tillverkats i Tyskland,
erhålles genom reaktion mellan en polyester och ett diisocyanat
(Tekn. T. 1954 s. 431). I USA, där tillverkning av denna
skumplasttyp tagits upp 1954, kallas den polyuretanskum
och polyesterskum av olika firmor. Produkterna lär vara
kemiskt olika och de är i alla händelser avsedda för olika
ändamål.

Polyuretanskum skall framför allt gå till svamp för
hushåll och industri. Det kan framställas med stor variation
i hårdhet och cellstorlek. Man kan sålunda göra det så
mjukt att det lämpar sig för pudervippor eller så hårt och
styvt att det kan användas för slipning. Polyuretanskum
sägs slockna av sig självt om det antänds, icke åldras, icke
oxideras och vara resistent mot olja, fett, lösningsmedel,
mögel och insekter.

En av de bästa egenskaperna hos polyuretanskum påstås
vara dess utmärkta resistens mot vatten vid upp till 100°C.
Torrt tål det upphettning till 175°C. Det kan därför
steriliseras eller tvättas i kokande vatten, med såpa om så
önskas. Det uppges vidare vara ett gott
värmeisolations-medel.

Polyesterskum är särskilt avsett som material för
möbelstoppning, madrasser och kuddar. Det uppges ha ungefär
samma kemiska egenskaper som polyuretanskum och kan
sålunda tvättas med såpa och vatten. Det sägs vara
luktlöst, ha betydligt större hållfasthet och vara avsevärt
lättare än skumgummi, dess främsta konkurrent. Det har
vidare större styvhet varigenom en ca 4 cm tjock madrass
på hårt underlag ger en bekväm bädd. På grund av
materialets stora hållfasthet behöver madrasser och kuddar
av det inte skyddas med överdrag, önskar man dock sätta
på sådana, kan de sys fast på plasten med en vanlig
symaskin och behöver sedan inte tas av vid rengöring.
Då polyesterskum inte innehåller något mjukningsmedel
kan det utan risk läggas i kontakt med plaster såsom
poly-vinylfolier. Detta öppnar möjlighet för användning av
polyesterskum vid förpackning av ömtåliga instrument.
Dessa kan placeras mellan plattor av skumplast varefter
det hela sveps in i en polyvinylfolie och förpackningen
värmeförseglas (Modern Plastics nov. 1954 s. 106). SHl

Mjukmagnetisk järn-aluminiumlegering. Man
tillverkar i USA en järn-aluminiumlegering med 16 °/o Al, kallad
16-Alfenol, av 84 %> elektrolytjärn och 16 °/o aluminium
med 99,92 resp. 99,99 °/o renhetsgrad. Legeringen framställs
i en vakuumugn med induktionsupphettning. Den smälts i
en degel av mycket ren magnesiumoxid. Temperaturen är
1 650—1 675°C vid gjutningen. Göten är ca 25 X 13 X 2,5
cm och bör ha så jämna ytor som möjligt. Ojämnheter
får inte fräsas eller slipas bort då en sådan bearbetning
medför sprickbildning vid valsningen.

Göten varmvalsas, först vid 1 100°C, sedan vid 575°C.
Sprickor uppstår lätt, om temperaturen inte är rätt av-

passad. Man kan varm valsa ned till 0,1 mm plåttjocklek,
men från 0,18 mm kan materialet kallvalsas ända ned till
0,008 mm. Efter valsningen värmebehandlas legeringen i
torr vätgas för att den skall få bästa magnetiska
egenskaper. För 0,35 mm plåt har följande värden bestämts:

Glödgning [-Kylmedium1-] {+Kyl- medium1+} Permeabilitet [-Koercitivkraft-] {+Koer- citiv- kraft+} A/m [-Remanens-] {+Rema- nens+} Wb/m2 Största
magnetiska flöde3 Wb/m8
tid
temperatur h °C [-begynnelse2-] {+begyn- nelse2+} Wb/Am största Wb/Am
2 1000 luft 0,0022 0,020 8,3 0,36 _
0,5 900 vatten 0,0036 0,145 1,9 0,42 0,76
2 1000 vatten 0,0038 0,085 2,9 0,40 0,74
0,5 1 000 olja 0,0043 0,046 3,9 0,31 0,78

1 Dessförinnan ugnskylning till 600°C; 8 B = 0,002 Wb/m2; 3 H = 230
A/m.

Bästa magnetiska egenskaper uppnås tydligen genom
kylning i vatten. Anmärkningsvärt är att materialets största
anisotropienergi är bara 150 Ws/m3. Den är t.ex. tio gånger
så stor för varmvalsad plåt av en järn-kisellegering som
anses vara praktiskt taget isotrop. Trots
järn-aluminiumlegeringens ringa anisotropi är dess magnetiseringskurva
tämligen rektangulär. Vid bestämning av
ommagnetiserings-förlusterna för en järn-kisellegering och
järn-aluminiumlegeringen erhölls följande resultat:

Plåt- Ommagnetiseringsförlust i W/kg
tjocklek vid 0,5 Wb/m2 och
__mm 60 Hz 400 Hz 1000 Hz 2000 Hz

Järn-kisellegering .......... 0,125 0,286 2,64 99,9 26,5

Järn-aluminiumlegering –– 0,18 0,11 1,54 5,94 18,9

Ingen deformering av hysteresisslingan för
järn-aluminiumlegeringen har iakttagits vid frekvenser upp till 2 000
Hz (H Hesselbach i Ståhl und Eisen 10 mars 1955
s. 294—295). SHl

Gummiliknande fluorplaster. Många olika fluorhaltiga
elaster, flera erhållna av nyframställda monomerer, har
syntetiserats. Av dem blir åtminstone två snart tillgängliga

i begränsad omfattning i USA. De kommer i första hand
att användas till O-ringar, packningar och membran
särskilt för militära ändamål, men man tror att de och andra
fluorhaltiga elaster så småningom skall få industriell an-

vändning på grund av sina originella egenskaper.

En tidigare (Tekn. T. 1954 s. 979) omnämnd elast (Kel-F

Elastomer), som är ett sampolymerisat av klortrifluoreten

och en icke angiven annan monomer, skall sålunda
tillverkas i en stor försöksanläggning som väntas bli färdig
1955. Denna elast, som innehåller 50 °/o fluor, uppges ha
utmärkt termisk stabilitet och mycket god kemisk resi-

stens. Dess största svaghet är att den blir spröd vid
mycket låg temperatur. Då polymerens atomkedjor saknar
dubbelbindningar kan vulkning inte utföras med
vulk-medel för gummi. Den första användbara gummiliknande
produkten erhölls genom vulkning med diisocyanat.
Ben-soylperoxid och polyaminer har senare visat sig vara
användbara vulkmedel.

En annan produkt är en polymer av
/,/-dihydroperfluor-butylakrylat, den första i en serie polyakrylgummin med
fluorhaltiga sidkedjor som nått kommersiell tillverkning.
Vid slutet av 1954 hade man framställt ca 700 kg av
denna elast, som kallas Poly-FBA. Monomeren erhålls av
per-fluorsmörsyra och akrylsyra; den polymeriseras lätt i
emulsion enligt ett enkelt recept till en stabil latex.

Den torra polymeren vulkas bäst med polyfunktionella
aminer och sägs därefter ha utmärkt resistens mot
sväll-ning och angrepp av kemikalier, såsom alifatiska och
aromatiska kolväten, alkoholer, klorhaltiga lösningsmedel,
vatten, syror och ozon. Elasten lär tåla långvarig
exponering för oljor, syntetiska smörjmedel och hydrauliska
vätskor vid upp till 200°C. Den har emellertid bara
begränsad böjlighet vid temperaturer under — 20°C
(Industrial & Engineering Chemistry nov. 1954 s. 15 A). SHl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0492.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free