Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 17 maj 1955 - Att starta och landa vertikalt, av hop - Andras erfarenheter - Bilavgaser i stadsluft, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 maj 1955
nom att man reglerar luftflödet genom rören. Den
påminner om det amerikanska projektet i fig. 4. Flera lyckade
flygningar har företagits. Trots den något fantasibetonade
tillämpningen i fig. 6 tycks man även här med allvar gå
in för uppgiften.
Rampstart m.m.
Både SNECMA i Frankrike och Rolls-Boyce i England
tänker sig tydligen icke endast militära utan kanske främst
civila tillämpningar av sina idéer. Dessa tillämpningar
torde dock ännu länge låta vänta på sig. För militära
ändamål har man dessutom på andra håll tänkt sig enklare
eller i varje fall mer konventionella lösningar av
start-och landningsproblemen. För starten kan man t.ex. tänka
sig utskjutning från ramp med hjälp av extra startraketer,
vilket provats i USA10, fig. 8. Landningen kan sedan ske
normalt eller på en längs kroppens undersida gående
skena, vilket används redan under kriget av tyskarna på
deras raketjaktplan Me 163. Landningen kan även
underlättas genom dragkraftsreversering (Tekn. T. 1955 s. 74).
För att få rum med landställen inne i de tunna vingar,
som vid moderna höghastighetsplan, är det brukligt att gå
upp med trycken i däcken, så att hjulen blir små. Detta
475
Fig. 9. Det franska attackflygplanet SNCASE "Baroudeur"
startar.
tvingar till start och landning på permanentade banor. En
återgång till låga hjultryck torde vara svår. I Frankrike
har man i flygplanet SNCASE "Baroudeur", fig. 9, funnit
en kompromiss11. Man lämnar helt enkelt kvar landstället
på marken och landar sedan på en skena. hop
Litteratur
1. Sefeldt, NO: Helikoptern — vår tids flygande matta. Flygets
Årsbok 1954 s. 33.
2. Hafner, R: The domain of the helicopter. J.R. Ae. S. 1954 okt.
s. 661.
3. Leforte, P: Rotary-wing aireraft in 195b. Interavia 9 (1954)
h. 1 s. 21.
4. Hotz, R: Sabena maps big copter service buildup. Av. Week
1954 okt. 4 s. 12.
5. Convertiplane progress. Aeroplane 1955 febr. 18 s. 198.
6. Aeroplane 1955 febr. 11 s. 164
7. Oestrich, H: SNECMA and the coleopter. Interavia 10 (1955)
h. 1. s. 35.
8. von Zborowski, H: The coleopter. Interavia 10 (1955) h. 1 s. 29.
9. Jet lift. Flight 1955 febr. 4 s. 134.
10. Rougeron, C: L’engin fusée. L’Air 1955 febr. s. 14.
11. Baroudeur. Interavia 9 (1954) h. 3 s. 150.
Andras erfarenheter
Bilavgaser i stadsluft. Redan för mer än 25 år sedan
började man hysa farhågor för att luften i städerna på
grund av det starkt ökade antalet bilar skulle förorenas
med förbränningsprodukter från bilmotorerna i
hälsovådlig grad. Man tänkte då i första hand på koloxiden.
Amerikanska undersökningar av luftens förorening med
bilavgaser i större städer under tiden för maximal
trafikbelastning visade en halt av 80 delar koloxid på 10® delar
luft, vilket icke innebar någon hälsorisk. Enligt svenska
och andra undersökningar medför denna koloxidhalt vid
inandning bindning av blodets hämoglobin med mindre
än 10 »/o. Detta medför inga förgiftningssymtom vare sig
vid vila eller arbete ("Gengas", Stockholm 1950, s. 317).
Sedan denna tid har bilantalet överallt i världen vuxit
oerhört, i Kalifornien räknar man exempelvis med en bil
på varannan invånare. Problemet med luftens förorening
genom avgaser har nu åter blivit aktuellt. De amerikanska
bilfabrikanternas sammanslutning har 1953 bildat en
specialkommitté, Vehicles Combustion Products
Subcommit-tee, med uppgift att studera detta problem och i mån
av behov vidta de åtgärder, som undersökningarna visar
vara erforderliga. En första rapport från kommitténs
arbete föreligger nu och innehåller huvudsakligen en del
allmänna synpunkter, baserade på äldre och nyare
undersökningar, särskilt gällande Los Angeles.
I bilarnas avgaser ingående produkter, som i större
koncentration i luften kan tänkas innebära hälsorisker, är
Fig. 7. "Den flygande järnsängen".
Fig. 8. Rampstart av en Republic F 84.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
