Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 20. 17 maj 1955 - Andras erfarenheter - Bilavgaser i stadsluft, av EBr - Flasktransportör av nylon, av SHl - Fluoridering av dricksvatten påverkar ej benstommen, av A G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 1.
Koloxidhaltens minskning i bilmotorernas utloppsgaser 1927—
1954.
1952195k
utom bensinbilarnas koloxid kolväten och kvävoxider,
som i dagsljus har benägenhet att bilda ozon och bl.a.
därför kan vara skadliga för människors synförmåga och
även för växter ("silverblad" t.ex. på vitbetor och andra
viktiga jordbruksväxter), blyföreningar från
bensinbilarnas etyliserade bensin samt kanceralstrande kolväten
i såväl bensin- som dieselbilarnas avgaser (pyren,
benz-pyren m.fl.), särskilt i förening med sotrök.
Koloxidföroreningen i Los Angeles visade sig, som man
kunnat vänta på grund av stadens lågbebyggelse med
breda gator, vara ovanligt låg, eller mindre än 23 delar CO
på 10° delar luft; riskgränsen är ca 100 gånger så stor.
Detta sägs vara väsentligt mindre, än vad liknande
mätningar i t.ex. Detroit lämnat.
Kancerbefordrande kolväten i bilarnas avgas och
eventuell hälsovådlig koncentration av sådana i luften har
undersökts vid University of South California. Hittills
har man konstaterat, att sådana produkter bildas vid
driftförhållanden för bilar, som medför synlig sotbildning i
avgaserna. Kommittén anser därför knappast sannolikt,
att bensinbilarnas avgaser, som innehåller ringa mängd
sot, nämnvärt skulle bidra till förekomsten av sådana
ämnen.
Kolväten och kvävoxider i avgaserna syns åtminstone
under Kaliforniens atmosfäriska förhållanden spela en
viss roll för bildande av ozon i solljus och möjligen
även av andra substanser, som kan förorsaka retningar
i ögat och även nedsatt syn. Som redan nämnts,
uppstår också skador på en del för lantbruket viktiga
växters blad som hindrar deras utveckling. Avgasens
innehåll av dylika produkter har först under senare år
närmare kunnat bestämmas med spektrografiska metoder.
En undersökning 1952 över förekomst av kolväten i
avgaserna i stadstrafik visar, att man av i förgasarna
införd bensin kan räkna med ca 5 °/o viktförlust genom
bortgång av kolväten i utloppsröret under konstanta
driftförhållanden och upp till 19 %> viktförlust vid lägre
belastningar (vid retardationer o.d.). Man uppskattade
den dagliga tillförseln av kolväten från bilarna till
luften till ungefär 850 t i Los Angeles med omgivningar.
Man får även räkna med avsevärda förluster genom
för-biblåsning ned till vevhuset.
Om man ej medräknar koloxid, uppgår mängden
skadliga beståndsdelar i avgas och vevhusgas, som tillförs
luften, till mindre än 1 °/o. Man räknar i Los Angeles med
en förorening av luften med utloppsgaser från bilar i
proportionen 500 delar på 106 delar luft. I denna har upp-
mätts en kolvätekoncentration vid disiga dagar med
stillastående luft på upp till 1,1 del på 10® delar luft.
Man antar emellertid, att utloppsgasernas halt av
kvävoxider möjligen även har något inflytande på
ozonbildningen. I medeltal är halten av ozon i Los Angeles ca 0,3
delar på 108 delar luft.
Blyföreningar i bensinbilarnas utloppsgaser förekommer
i viss utsträckning. Redan år 1927 påbörjades i USA
undersökningar om hälsovådligheten härav. Man kunde
konstatera, att vid drift med bensin, innehållande 0,8 ml
tetraetylbly per liter, avgasernas blyinnehåll icke är
hälsovådligt. Vid proven användes försöksdjur, som utsattes
för med utloppsgas förorenad luft i proportionen 1 : 170
under dagliga 6 h perioder under en total tidrymd av 8
månader. I luften fanns även mellan 0,1 till 0,2 %o CO.
Dess blyhalt uppskattades till ca 140 ^g/m3.
Undersökningar inom industrin (bl.a. i en fabrik för
framställning av blyackumulatorer) visade, att gränsen
för hälsovådlig blyhalt i luften under längre tid är ca
150 ng/m3. Fortgående undersökningar under ca 30 år
utvisar, att föroreningen av luften med blyföreningar,
härrörande från bensinbilarnas utloppsgaser, är alltför låg
för att innebära någon hälsorisk. Dessa undersökningar
härrör i allmänhet från större industristäders trafiktoppar
under dagen, då avgaskoncentrationen är som störst.
Oförbränt bränsle, framför allt koloxid, i utloppsgaserna
har sedan 1927 minskats mycket genom bilmotorernas
utveckling. Totala mängden utloppsgaser har minskat med
ca en tredjedel i förhållande till utvecklad totaleffekt och
halten Co i dessa gaser har samtidigt nedgått med bortåt
50 °/o i genomsnitt (fig. 1). Fortgående utveckling mot
ökad bränsleekonomi för bilmotorerna anses vara en
garanti för, att luftens föroreningar genom utloppsgaser
trots ökad trafiktäthet alltjämt skall kunna hållas långt
nedanför riskzonen.
Problemet fordrar dock fortgående kontroll och
ytterligare utredningar i flera avseenden. Det har föreslagits,
att använda reningsapparater, filter, katalysatorer m. m.
i utloppsrören för bilarna. Kommittén anser denna
kom-plicering vara varken motiverad eller effektiv, framför
allt på grund av den periodiska tillsyn som dylika
anordningar måste underkastas (J M Cambell i SAE Reprint
16 aug. 1954). EBr
Flasktransportör av nylon. I USA har man vid
bryggerier och spritdrycksfabriker börjat att vid hantering av
flaskor använda länktransportörer av nylon i stället för
av metall. Utförandet av länkarna är det konventionella
med en plan platta, på vilken flaskorna står, och under
denna två ribbor med lager för de tappar med vilka
länkarna förenas. Tapparna kan vara av stål eller nylon.
Det uppges att nylontransportörerna har så stora
fördelar framför de av metall att deras avsevärt större
kostnad är motiverad. De behöver sålunda inte smörjas, och
materialets nötningshållfasthet är så stor att de väntas
hålla betydligt längre än metalltransportörer. Vidare är de
mycket lätta, och detta tillsammans med nylons låga
friktionskoefficient gör att de fordrar avsevärt mindre effekt
än metalltransportörer. Nylon är vidare mycket
resistent mot många lösningsmedel och kemikalier (Modern
Packaging jan. 1955 s. 108—109). SHl
Fluoridering av dricksvatten påverkar ej
benstommen. För att utröna om fluoriderat dricksvatten skadar
benstommens kalkupptagning eller utveckling hos barn
undersöktes över 2 000 barn i åldern 7—14 år. De
uppdelades på tre grupper, och barnen i dessa grupper fick
dricksvatten med en fluorhalt av 0—1 mg/1, 3,5—4,5 mg/1
resp. 3,3—6,2 mg/1. Företagen röntgenundersökning av
varje barns ena hand och fot utvisade ingen skadlig
verkan av fluorideringen i någondera gruppen (H B
McCauley & F J McClure i US Public Health Reports
juli 1954 s. 671). A G
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
