- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
486

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

486

TEKNISK TIDSKRIFT

villor. En beräkning visar att amerikanaren
1950 fick ett rum per 16 m2 total lägenhetsyta
under det att svensken behöver 20 m2. Härvid
har även köket räknats som ett rum. Det är
möjligt att idealet ligger mellan dessa värden.

Att den amerikanska lägenhetsytan numera är
väl kraftigt utnyttjad antyder
vaneundersökningar soin företagits av University of Michigan
och som omfattar hela USA. Dessa
undersökningar, som behandlat hus byggda de senaste
åren, visar att Vi av köparna ansåg sovrummen
vara för små. Nästan lika många ansåg köken
vara för små för att ge ett tillräckligt utrymme
för matplats. Förvaringsutrymmena bedömde
nära hälften av köparna som för små, detta
gällde både garderobsutrymmen och utrymmen
motsvarande vinds- och källarkontor. Klagomålen i
dessa senare avseenden var speciellt vanliga hos
köpare av hus utan källarutrymmen eller
garage. Detta tyder på att källarutrymmen ej är så
improduktiva, som man ofta föreställer sig, och
därför ej får utelämnas utan att tillräckliga
andra motsvarande utrymmen ställs till
förfogande.

För att få en fullständigare jämförelse av
lägenhetsstorleken i USA och Sverige bör även
lägenheterna i hyreshus medtas. Beträffande de
amerikanska hyreshusen föreligger inga
noggranna undersökningar. En beräkning med
hänsyn till alla lägenhetskategorier visar dock att
medelytan av den nybyggda amerikanska
lägenheten har en medelyta av ca 80 m2. Motsvarande
svenska siffra är 68 m2 enligt
Arbetsmarknadsstyrelsens statistik över tillståndsgivningen 1948
—1953. Den amerikanska medellägenheten av i
dag är således något större än den svenska,
skillnaden motsvarar ungefär ett litet sovrum. Den
amerikanska lägenheten visar för närvarande i
motsats till den svenska en tendens att minska.

Orsaken till att den amerikanska bostaden har
minskat till storlek är åtminstone delvis att
giftermålsåldern har sjunkit och att de unga
köparna varken har behov av eller råd med en stor
bostad. Trångboddheten har således ej ökat då
medianantalet personer per bostadsenhet har
sjunkit från 3,2 1940 till 3,0 1950, vilket
motsvarar ett medianvärde av 0,56 personer per
rums-enhet 1940 mot 0,54 1950. Härvid har köket
räknats som rum.
Enligt allmänna bostadsräkningen 1933 var
boendetätheten i Sverige 1,3 personer per
rumsenhet; vid 1945 års allmänna- bostadsräkning
hade denna siffra sjunkit till 1,0. Svenskar är
således i jämförelse med amerikanarna
trångbodda men skillnaden beror ej på att våra
lägenheter skulle vara så mycket mindre utan på
att antalet boende per lägenhet här är större.
Tendensen mot tidigare familjebildande och
mindre "familjeenheter" torde vara densamma
i Sverige som i USA. Förhållandet kan där-

Tabell 1. Jämförelse mellan ytstorlek och rumsantal i
en-familjsvillor i USA och Sverige

USA 1940 1950 Sverige 1950
Våningsyta................. nr 109 91 96
3 rum och kök eller mindre. . «/o 6
3 rum och kök ............ . °/o 1 1 38
4 rum och kök ............ . <Vo 22 46 36
5 rum och kök ............ °/o 47 35 16
6 rum och kök eller mer ... . °/o 30 18 4
Medeltal rumsenheter (inklu-
sive kök) per lägenhet..... 6,1 5,7 4,7
Medelyta per rumsenhet ..... nr 18 16 20

för tas som en antydan att svenskarna i
framtiden ej kommer att önska sig en så våldsamt
mycket större "folkhemsbostad", däremot ett
större antal dylika. Mot alltför stora lägenheter
talar även det förhållandet att dessa medför
ökat arbete för husmodern, som dessutom ofta
är förvärvsarbetande.

Kostnader

Enligt bostadsräkningen 1950 var medianvärdet
för enfamiljsvillor 7 700 Värdet avser både
nya och gamla hus (lantbruksbostäder
undantagna) vilka bebos av vita. Motsvarande värde
för hus bebodda av färgade var 3 700 $, således
en mycket markant skillnad. De färgades
bostäder är ofta av typen slum.

Beträffande nybyggda villor föreligger ingen
fullständig statistik. Medianpriset för hus med
statliga lån (enligt Federal Housing
Administration) var 1951 10 400 $ och 1952 10 500 $. Enligt
en mindre undersökning var motsvarande
siffror för övriga hus 10 400 $ resp. 11 200 $. Med
nuvarande dollarkurs var således
genomsnittskostnaden för en nybyggd amerikansk villa 1952
ungefär 55 000 kr. Medelkostnaden för en svensk
enfamiljsvilla var (enligt
Arbetsmarknadsstyrelsens statistik) 44 000 kr. 1952 och 48 000 kr.
1953. Då dessa senare värden ej innefattar
tomtkostnaden framgår att kostnaden för en
enfamiljsvilla är av samma storlek i USA och
Sverige. Relativt sett är den amerikanska villan
billigare om man beaktar att den amerikanske
byggnadsarbetaren 1952 hade en medelförtjänst
av ca 2,50 $/h eller ca 13 kr/h medan den
svenske byggnadsarbetaren samtidigt tjänade
något över 5 kr/h (i Stockholm ca 10 kr/h).

Standarden i det amerikanska och svenska
huset är ej helt jämförbar. Det amerikanska huset
är ej så gediget byggt, varför underhållet i regel
blir något större. Härtill kommer att
kapitalkostnaden i USA har varit större än i Sverige,
medelräntan är ca 4y2 %. Skillnaden i kvalitet
beror delvis på att amerikanaren ej betraktar
huset som en produkt som skall bestå under långa
tider utan mera som en förbrukningsartikel. De
amerikanska husen underhålls därför ej så väl

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0506.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free