- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
489

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24- maj 1955

489

det tidigare vanligaste materialet, spånat trä.
Denna tendens är speciellt markerad i de
nordliga och östliga staterna. Stuprör utelämnas vid
allt flera hustyper.

Fabrikstillverkade hus

Genomsnittsamerikanaren föredrar ett
traditionellt byggt hus framför ett fabrikstillverkat. År
1953 var knappt 6 % av de nybyggda husen
fabrikstillverkade, vilket dock innebär en ökning
eftersom de 1948 utgjorde något över 3 % (enligt
Prefabricated Home Manufactures’ Institute).
Med ledning av husfabrikanternas uppgifter kan
motsvarande svenska siffror i dag uppskattas
till ca 50 %, varvid procentsiffran räknats på
nybyggda en- och tvåfamiljshus. Svenskarna är
således i fråga om volymen fabrikstillverkade
hus betydligt före amerikanarna. Antalet
trähusfabriker i USA är ca 60, av vilka de flesta
tillverkar mindre än 500 hus per år. Den största
fabriken tillverkar 10 000 hus per år. I några av
dessa fabriker har mekaniseringen drivits
mycket långt, och husen hopmonteras på löpande
band och levereras fullt färdiga med hjälp av
stora truckar, fig. 3. De flesta fabrikerna
levererar dock husen i monteringsfärdiga delar
ungefär som de flesta svenska fabrikerna.

Andras erfarenheter

Svenska erfarenheter av MTM. Vid den konferens för
MTM-tekniker som anordnades den 26—27 april 1955 i
Stockholm av IVA:s kommitté för arbetskunskap (Tekn. T.
1955 s. 352) framkom bl.a. följande.

MTM-metoden (Tekn. T. 1949 s. 735; 1951 s. 237)
används i dag främst inom metall- och verkstadsindustrin,
och för sådana ändamål som metodförbättringar,
arbets-beredning, träning i prestationsbedömning och verktygs-’
konstruktion. Användandet av MTM för ackordssättning
är ännu så länge icke så allmänt, men kommer troligen
att öka i omfattning. Hittills har i Sverige ca 550 personer
genomgått en fullständig träningskurs. Bland de
personalkategorier som erhållit fullständig eller begränsad träning
finner man i främsta rummet arbetsstudieingenjörer,
verkstadsingenjörer och arbetsledare samt verktygs- och
produktkonstruktörer.

Hittillsvarande erfarenheter av MTM visar att systemet
är ett gott hjälpmedel på områden för vilka det lämpar
sig. Bland de positiva erfarenheterna framhölls ökad
produktion per arbetare, ökat metodmedvetande, mer
systematiska och noggrannare metodstudier, mindre antal
ändringar i arbetsmetoden efter det produktionen igångsatts,
möjlighet att i förväg påvisa vinsten av en
metodomläggning, högre arbetskvalitet, ökad standardisering, ökad
trivsel på arbetsplatsen för såväl produktionstekniker,
arbetsledare som arbetare och dess värdefulla egenskaper
vid instruktion i arbetsträning och som hjälpmedel vid
sidan av andra arbetsstudiemetoder.

MTM har också visat sig kunna bidra till att minska
löneglidningar som gärna uppstår då ett ackord måste
baseras på arbetsstudier som upptas så snart efter
produktionens igångsättande att arbetsmetoden ännu ej hunnit bli
helt utformad och stabiliserad i alla sina detaljer.
Använder man MTM har man redan innan produktionen
startas fullt klart för sig hur den färdigrationaliserade
arbetsmetoden ser ut. MTM eliminerar också svårigheten att
fastställa prestationsgraden.

MTM är användbar såväl på kontors- som
verkstadsarbeten. MTM-analysen kan kombineras med filmanalys
och det är i vissa fall lämpligt att begränsa MTM-analysen
till sådana delar av arbetet, där man att döma av upptagna
arbetsstudier kan förvänta sig göra de största
rationaliseringsvinsterna. Det har visat sig lämpligt att utföra
MTM-studierna i ett "metodlaboratorium" och provköra den
framanalyserade arbetsmetoden på exempelvis
verktygsavdelningen innan den släpps ut i produktionen.
Systemet fordrar emellertid tillgång på tränade instruktörer
för att träna arbetarna i produktionen så att dessa lär sig
använda de noga fastställda arbetsmetoderna.

Liksom man ur MTM:s grundrörelser bygger upp
rörelseföljder och framräknar motsvarande tider kan man
förfara vid träningen genom att först träna arbetarna i
grundrörelserna och sedan i de standardiserade rörelseföljderna.
Det ligger därför nära till hands att sammankoppla
ar-betsstudieverksamheten med arbetsträningen. Ur
grundrörelser och standardrörelser bygger man vid behov upp
arbetstempon. Tiderna kan man låta kameral arbetskraft
räkna ut.

För att resultatet skall bli bra fordras emellertid aktiv
hjälp från företagsledningens sida. MTM-analytikerna
måste ges grundlig träning och tillräcklig tid måste anslås
för införandet av MTM i företaget innan några resultat
kan påräknas. MTM-teknikerna bör ha hjälp av erfarna
MTM-specialister under denna period och goda relationer
med arbetarna måste skapas.

Volvo som hittills har de största erfarenheterna av MTM
har organiserat en "förberedande metodavdelning" som i
samarbete med verktygskonstruktörerna analyserar
arbets-operationerna och förbereder arbetsmetoden, samt en
"verkställande metodavdelning" som anpassar
arbetsoperationer-na till verkliga arbetsförhållanden och utarbetar den
slutliga MTM-analysen. Denna organisationsform har med
gott resultat tillämpats under fyra år i bolagets gjuterier i
Skövde. ÄL

Ängkraftanläggningars verkningsgrad. Utvecklingen
inom ångkrafttekniken framgår kanske bäst av den
förbättring av verkningsgraden som uppnåtts dels genom den
fortgående höjningen av ångtryck och ångtemperatur, dels
genom förbättringen av de i ett kraftverk ingående
elementens verkningsgrad.

Medan den genomsnittliga verkningsgraden för koleldade
ångkraftverk i USA 1905 var ca 5 %> hade den 1954 stigit
till ca 27 %>, under det att verkningsgraden för det bästa
aggregatet stigit från 7,5 °/o till nära 40 %>, fig. 1.
Kolförbrukningen per kilowattimme avser kol med kalorimetriska
värmevärdet 29 MJ/kg (6 950 kcal/kg), vilket omräknat till
effektivt värmevärde (Tekn. T. 1955 s. 241) torde motsvara

Fig. 1. Kolförbrukning och verkningsgrad för ångkraftverk
i USA; A genomsnittsvärden, B bästa värden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free