Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 24 maj 1955 - Landsvägsbroar, av Stig Haggård
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
494
TEKNISK TIDSKRIFT
torde dock klara även den tunga trafiken, men
är ändå ett svårt problem genom att de är för
smala.
Utvecklingen under 1930-talet
Redan under det första världskriget hade den
armerade betongen börjat användas för
landsvägsbroar. Ett förnämligt exempel härpå är
Skurubron utanför Stockholm. Det var dock
under 1930-talet, som den armerade betongen helt
slog igenom inom brobyggnadstekniken. Speciellt
utvecklades under denna tid
ramkonstruktionerna, fig. 4, vilka helt utträngde andra
brotyper för spännvidder upp till ca 30 m och som
allt fortfarande dominerar inom dessa
spännvidder. För större spännvidder användes den
armerade betongen som bågkonstruktion med
överliggande, fig. 5, eller underliggande båge, fig. 6.
För stålkonstruktionerna innebar 1930-talet ett
genombrott för svetsningstekniken, som på ett
mycket tidigt stadium började användas för
brobyggnadskonstruktioner. Redan 1933 utfördes
sålunda den första landsvägsbron med svetsade
skarvar på huvudbalkarna. Svetsningen innebar
att de gamla fackverkskonstruktionerna, som
var föga ägnade för svetsning, övergavs till
förmån för massiva plåtbalkar, fig. 7, en
konstruktion som visat sig vara konkurrenskraftig för
spännvidder upp till 70 m.
Utvecklingen efter andra världskriget
För betongbroarnas del kännetecknas
utvecklingen främst av att armeringsstål med allt
högre kvaliteter kommit till användning. I stället
för tidigare använda kvaliteter St 37 och St 44
med sträckgränserna 2 200 resp. 2 600 kp/cm2
används nu kamstål ined sträckgränserna 4 000
och 6 000 kp/cm2, kallsträckt rundstål med 7 000
kp/cm2 sträckgräns samt spännstål med
sträckgränser mellan 6 000 och 12 000 kp/cm2. För att
denna högvärdiga armering skall kunna
utnyttjas, fordras emellertid särskilda åtgärder för att
säkerställa vidhäftningen eller förankringen
mellan betong och stål. Vid de stora elastiska
töj-ningar det kan bli fråga om för dessa stål, skulle
i annat fall den låga draghållfastheten i
betongen medföra kraftig sprickbildning i
konstruktionen med risk för total förstörelse.
Fig. 7. Svetsad balkbro av stål; spännvidd 59,5 m.
Fig. 5. Betongbro med överliggande båge; spännvidd 68 m.
Fig. 6. Betongbro med underliggande båge; spännvidd 72 m.
Fig. 4. Armering av en rambro; spännvidd 30 m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
