- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
495

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24- maj 1955

495

Kamstålet med de vinkelrätt mot stängerna
liggande kammarna medför en betydligt
förbättrad vidhäftning mellan betong och stål än vad
som är förhållandet med vanliga släta stänger.
I stället för ett fåtal större sprickor uppkommer
ett större antal finare sprickor, vilket är till
fördel för konstruktionen. I fråga om det
högvärdiga kallsträckta rundstålet hindras glidning
och förankringsbrott hos stången vid höga
belastningar genom särskilda förankringsbrickor,
som är fastkilade i stångens ändar och som gjuts
in i betongen samtidigt med armeringsstången.
Spännstålen slutligen användes i förspända
konstruktioner och verkar där på ett i princip
annorlunda sätt än vanlig armering.

Förspända betongbroar

Vid den för broar vanligaste metoden för
förspänning ligger spännstålen efter betongens
gjutning och hårdnande helt fria från betongen
i särskilt ingjutna rör. Stålen spänns härefter
upp vid ändarna mot betongen med
specialkonstruerade domkrafter och låses i detta läge med
särskilda låsanordningar. Genom att stålen är
fria från betongen kan stora töjningar tas ut i
stålen, utan att betongen härvid behöver
utsättas för dragspänningar. Betongkonstruktionen
blir i stället genom de införda krafterna utsatt
för tryck och, beroende på hur spännstålen
anordnats, även för moment. Konstruktionen blir
förspänd.

Förspänningskrafterna kan ges sådan storlek
och arrangeras på sådant sätt, att betongen
aldrig kan få sådana dragspänningar av
uppträdande laster, att risk för sprickbildning
uppstår, fig. 8. En förspänd konstruktion kan
härigenom räknas som en helt homogen
konstruktion till skillnad mot en sedvanligt armerad
betongkonstruktion, där enbart armeringen
medräknas som momentupptagande på den dragna
sidan av tvärsnittet. Moment av egen vikt och
rörlig last vid en förspänd konstruktion inverkar
härigenom endast i mindre grad på spännstålens
spänning. Genom att utrymmet mellan rör och
spännstål injekteras igen efter uppspänningen
bringas dock stålet att följa betongens
töjningar. Om stålets elasticitetsmodul är sju gånger
större än betongens och om betongen invid
stålet erhåller en maximal spänningsvariation på
grund av trafiklast från 100 kp/cm2 tryck till
0-spänning, ökas stålets spänning med 700 kp/cm2
från t.ex. 7 300 till 8 000 kp/cm2.

Av särskild betydelse för förspända
konstruktioner är betongens krympning och krypning.
Bägge faktorerna verkar förkortande på
konstruktionen och innebär därför att
förspännings-kraften successivt minskar. Även i spännstålen
förekommer en krypning, som måste beaktas.
En ytterligare faktor, som minskar effektiviteten
vid förspänningen, är friktionen mellan spänn-

stål och rörvägg under uppspänningen, vilket
blir särskilt märkbart om stålet måste läggas i
skarpa krökar.

Som exempel på den beräknade förlusten i
för-spänningskraften på grund av dessa faktorer må
nämnas följande data från en fritt upplagd
bro-balk i princip utförd enligt fig. 8. Om
förspänningen invid domkraften är 10 000 kp/cm2 kan
spänningsförlusten i stålet från domkrafter till
balkmitt på grund av friktionsförluster uppgå
till 1 480 kp/cm2. Spänningsförlusten på grund
av betongens krympning kan beräknas till 500,
på grund av dess krypning 510 och på grund
av stålets krypning 420 kp/cm2. Den totala
spänningsförlusten blir då 2 910 kp/cm2 eller ca
30 % av uppspänningskraften.

Den förspända betongen har gjort det möjligt
att utföra balkbrokonstruktioner av betong för
sådana spännvidder, där balkar av stål tidigare
varit den enda möjliga konstruktionen, om man
velat undvika en konstruktion över farbanan,
fig. 9. Det har även varit möjligt att utföra
balk-broar av förspänd betong frisvävande utan
ställningsbyggnader genom att etappvis gjuta och
förspänna bit för bit av huvudbalkarna, fig. 10.

Fig. 8. Schematisk skiss av förspänd balk med diagram
över moment- och spänningsförhållanden; nedtill
detaljbild av inspänningen av spännstålet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0515.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free