- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
498

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

498

TEKNISK TIDSKRIFT

Nybyggen

Västeuropas största ljusbågsugn. Vid ett av
Storbritanniens största kvalitetsstålverk startades i slutet av 1954 en
60 t ljusbågsugn. I ugnen, som är den största
elektrostålugnen i västra Europa, skall låglegerat kvalitetsstål, t.ex.
seghärdningsstål, kullagerstål, rakbladstål och fjäderstål,
tillverkas.

Vid verkets planläggning avsåg man att utrusta det med
två 30 t ljusbågsugnar, men på grund av erfarenheter från
amerikanska verk, vilka med gott resultat tillverkar
kullagerstål i 80 t ljusbågsugnar, ändrades planerna till en
dubbelt så stor ugn. Detta har medfört lägre
anläggnings-och driftkostnader.

Ugnen, som byggts efter amerikanska ritningar av en
brittisk ugnsfirma, är en rund Héroult-ugn (tre
toppelektroder). Invändig ugnsdiameter är 4,9 m. Den eldfasta
infodringen tjocklek uppgår till 685 mm i bottnen, 460 mm
i väggarna och 355 mm i valvet. Ugnsbottnen består av ett
lager dolomittegel, på vilket instampats ett skikt
grafit-dolomit (vid starten dock tjärdolomit). Väggarna är av
magnesittegel och valvet av silikategel. Ugnen kan tippas
45° framåt för tappning och 15° bakåt för
slaggavdrag-ning. För att möjliggöra korgchargering är valvet jämte
elektroderna svängbart kring en kraftig mast, en
konstruktion som är mycket vanlig i USA.

Ugnstransformatorn är på 15 000 kVA och ingående
spänning är 11 000 V. Denna upptransformeras först till 22 000
V och nedtransformeras därefter till 325—90 V (reglerbar
i 21 steg). Utgående spänning kan regleras under full last.
Transformatoroljan kyls under cirkulation genom en
värmeväxlare, vilken förbrukar 450 1/min vatten.

Ugnen är försedd med tre 500 mm grafitelektroder. Dessa
väger tillsammans med elektrodhållare ca 9 t vardera. De
höjs och sänks med en elektromotordriven vinsch (vid
svenska ugnar sker detta vanligen på hydraulisk väg);
elektrodhastigheten är 30 mm/s. Nivån regleras så att
impedansen i ljusbågen hålls konstant, dvs. det kännande
organet påverkas av kvoten av spänning och strömstyrka
och impulsen därifrån förstärks i en roterande förstärkare
(amplidyn), innan den påverkar elektrodmotorn. Ugnen är
utrustad med fyra amplidyngeneratorer, en för varje
elektrod och en i reserv. Att elektrodregleringen är mycket
god, framgår av att effekten varierar med högst ± 10 %
under de första 10 min av nedsmältningsperioden och
därefter avsevärt mindre. Ugnen kommer under 1956 att
utrustas med en elektrodynamisk omrörare av Aseas
konstruktion.

Instrumenteringen är synnerligen rikhaltig. Utom
instrument för indikering och registrering av tillförd effekt,
energiåtgång per smälta, elektrodspänning osv. samt
felindikering omfattar den en registrerande
platina/platina-rodium doppyrometer för mätning av ståltemperaturen i
ugnen.

Utgångsmaterialet för kvalitetsståltillverkningen utgörs av
köpskrot, vilket noggrant sorteras för att man i görligaste

mån skall avlägsna koppar-, bly- och tennlegeringar.
Skrotet sätts in i ugnen med korg. Man använder vanligen två
korgar, varvid den andra sätts på så fort den första
skrotinsatsen smält. Tillsammans med skrotet påsätts även
antracit för uppkolning av smältan och för vissa kvaliteter
med hög kolhalt även tackjärn. Sedan allt smält tas prov
för analys av kol, fosfor, koppar och nickel. Kalksten och
färskmalm sätts till, så att en oxiderande slagg (hög
FeO-halt) erhålles, under vilken kol och fosfor oxideras
("kokas bort").

Så fort man kommit ned till önskade kol- och
fosforhalter tippas ugnen bakåt och slaggen dras av så fullständigt
som möjligt, varefter koket avbryts genom tillsats av ett
desoxidationsmedel, vanligen ferrokisel. Därefter görs en
ny slagg genom tillsats av kalksten och flusspat. Denna
slagg hålles reducerad (låg FeO-halt) genom tillsats av
kolpulver, så att en reducerande atmosfär fås inne i ugnen.
Under denna slagg avlägsnas svavel och syre ur smältan.
När svavelhalten nedgått till önskat värde tillsätts
legeringsämnen och ståltemperaturen kontrolleras.

När föreskriven tappningstemperatur uppnåtts, tappas
smältan ur ugnen ned i en skänk, från vilken göten gjutes.
Stål, tillverkat enligt denna metod, utmärks förutom av
låg svavel- och fosforhalt även av slaggrenhet, dvs.
slagg-inneslutningarna är till såväl storlek som antal betydligt
mindre än i stål, tillverkat enligt andra vanliga processer
(Metallurgia jan. 1955 s. 3; enl. Samuel Fox & Co. Ltd.,
Stockbridge). Karl-Johan Blom

Salamonde kraftstation i Portugal. Floderna Cavado
och Rabagao avtrappas med fyra dammar och
kraftstationer: Venda Nova, Salamonde, Canidida och Paradela,
fig. 1. Anläggningarnas huvuddata är:

Venda Nova [-Salamonde Canidida Paradela-] {+Sala- monde Cani- dida Para- dela+}
Dammhöjd ............ 97 75 76 112
Maximal fallhöjd –– 414 127 121 460
Magasinsvolym ....... . milj. m3 92 55 138 156
Installerad effekt –– ...... MVA 90 50 60 60
Årsproduktion sedan alla dam-
marna tagits i bruk .... MkWh 200 200 260 260

Den första av de nämnda anläggningarna togs i drift i
juni 1951, den andra två år senare, den tredje torde blivit
driftklar vid slutet av 1954 och för den sista har de
förberedande arbetena nyligen börjat.

Salamonde-anläggningens huvudanordningar framgår av
planen, fig. 2. Nederbördsområdet är 623 km2, ligger
omkring 910 m över havet och har i medeltal 2 500 mm årlig
nederbörd. Dammens grund består av god granit med
endast några meter djupa, öppna sprickor. Undersökningar
gjordes med borrhål, schakt och provtunnlar. Bergets
elas-ticitetsegenskaper undersöktes i provstycken och även
direkt i tunneln. För beräkning av valvdammen kunde
bergets elektricitetsmodul antas vara vid älvbottnen 200 000
och på krönnivån 20 000 kp/cm2.

Dammen är konstruerad som ett tunt betongvalv, fig. 3.

Fig. 1. Längdprofil
av floderna Cavado
och Rabagao.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free