- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
501

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 24 maj 1955 - Nybyggen - Svensk tornkran, av Rune Nisses-Gagnér - 100 kW vindkraftverk, av Wll - Böcker - Svensk byggkatalog, av Hn - Hantering och lagring av massabalar, av E Nothin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24- maj 1955

501

Kranföraren måste därefter vänta 2—3 min, innan
motorerna åter kan sättas i gång.

Kranen stabiliseras med motvikter av gjutjärn placerade
på åkvagnen och i tornets underdel. Motvikterna väger
totalt 16 t och består av delar om 50 kg vardera (enligt AB
Malcus Holmquist, Halmstad). Rune Nisses-Gagnér

100 kW vindkraftverk. I Storbritannien har man i
kustområdena vissa förutsättningar att ekonomiskt kunna
utnyttja vindenergin (Tekn. T. 1949 s. 722), och man har
också satt i gång med att bygga experimentanläggningar.
En sådan anläggning, fig. 1, har byggts för British
Elec-tricity Authority.

Vindmotorn är tvåbladig med vardera bladet 12 m långt
och med 725 kg vikt. Bladen är ihåliga, och vid rotation
sugs luft genom navet, passerar genom bladen och går ut
vid bladspetsarna. Vindmotorn arbetar alltså samtidigt
som en centrifugalfläkt. Den horisontella motoraxeln
sitter 30 m ovanför markytan. Vindkraftverkets totala vikt
är 60 t.

Luften som pumpas igenom vindmotorns skövlar har
passerat en axial luftturbin, som driver den elektriska
generatorn, fig. 2. Luftturbinen har vertikal axel, och rotorns
diameter är 1,22 m. Genom den "elastiska kopplingen"
mellan vindmotorn och elgeneratorn via luften behöver
icke generatorns varvtal ändras vid ändrad vindhastighet,
utan generatorn kan gå med det synkrona varvtalet.

Anläggningen är konstruerad så, att vid vindhastigheter
mellan 13,5 och 29 m/s går vindmotorn med konstant
hastighet, 100 r/m. Detta åstadkommes genom ändring av
bladens stigningsvinkel. Vid vindhastigheter över 29 m/s
skevas bladen parallellt med vindriktningen, så att
vind-motorn stannar.

Generatorn är en trefas synkronmaskin på 100 kW,
415 V. Den ger full effekt vid vindhastigheter mellan 13,5
och 29 m/s, varvid luftströmmen genom turbinen är 28
m3/s. Vid lägre vindhastigheter minskas effekten snabbt
(Tekn. T. 1945 s. 526), ungefär proportionellt mot kuben
på vindhastigheten. Lägre vindhastigheter än 6,5 m/s kan

Fig. 1.
Vindkraftverk
med 100 kW

effekt.

inte praktiskt utnyttjas. Då vindhastigheten stiger över
detta värde startas generatorn med ström från nätet såsom
en motor, och då det synkrona varvtalet uppnåtts, öppnas
ett cylindriskt spjäll för luften till turbinen, så att denna
kommer i gång. Ända tills turbinen kommer upp i 1 000 r/m
löper den fri från generatorn, men vid detta varvtal
kopplas de båda maskinerna ihop.

Man har uppskattat anläggningskostnaderna för
vindkraftverk till 50—100 £/kW, och för att de skall vara
ekonomiskt berättigade fordras under hela året 9—11 m/s
genomsnittlig vindhastighet (Engineering 13 febr. 1953
s. 213—214 och 25 mars 1955 s. 371—373). Wll

Böcker

Svensk byggkatalog, 3:e uppl. AB Svensk Byggtjänst,
Stockholm 1955. 1 016 s., ill. 25 kr.

I den tredje upplagan av "Svensk byggkatalog" har
inarbetats två andra liknande publikationer, nämligen
"Byggindustrins handbok" och "Aktuella byggpriser", del 2.
Genom denna sammanslagning har man velat ge en
samlad överblick över de byggnadsmaterial som används i
Sverige.

Trots denna förändring har det varit möjligt att i
huvudsak följa uppläggningen i 1952 års upplaga (Tekn. T. 1952
s. 712). Varorna är således systematiskt ordnade enligt
Bygg-Ama och de viktigaste avsnitten inleds med
redaktionella orienteringar. Bland nyheterna kan nämnas
Sveriges Stenindustriförbunds kollektiva informationssidor
om natursten. Vidare lämnas en förteckning över nu
förekommande svensk standard samt byggrekommendationer
för byggvaror. Betydligt vidgade är de avsnitt, som
behandlar maskiner, målning och anläggningar för värme,
sanitet och elektricitet.

Sammanslagningen har medfört, att katalogen blivit ett
omfångsrikt bokverk på över 1 000 sidor i A4-format. Med
tanke på det rika innehållet är dock omfånget måttligt.
Man har ju lyckats presentera en jättelik byggutställning,
lätt att hitta i och med deltagande från 750 företag och
branschorganisationer, inom ett utrymme av blott 0,003 m8.

Bedaktionen för katalogen förmodar "att nästa upplaga
blir ännu större, varför det är sannolikt att denna måste
uppdelas". Om så blir fallet synes det vara lämpligt att
placera allt, som kan karakteriseras som inbyggt material
i ett band och alla hjälpanordningar, såsom maskiner,
ställningar och även betongformar, i ett andra. Hn

Hantering och lagring av massabalar, av Carl-Otto
Beckman & Göran Holmstrand. IVA:s
Transp.-forskn.-komm. Medd. 25. Stockholm 1955. 10 s., 17 fig., 8 tab. 5 kr.

Fig. 2. Schema för
vindkraftverk; A vindmotor, B ståltorn,
C luftturbin, D elgenerator, E
manöverdon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:39:56 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1955/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free