- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 85. 1955 /
509

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24- maj 1955

509

Litteratur

1. Brock, C G: Physical aspects of air photography. London 1952.

2. Frieser, II & Linke, H: Zur Theorie des Auflösungsvermögens
photographischer Schichten. ZS. wiss. Phot. 37 (1938) s. 19.

3. Selwyn, E W H & Tearle, J L: The performance of aircraft
camera lenses. Proc. Phys. Soc. 58 (1946) s. 493.

4. Selwyn, E W H: The pholographic and visual resolving power
of lenses. Phot. J. 88 B (1948) s. 6 och 46.

5. Schade, O II: Electro-optical characteristics of television
systems. RCA Rev. 9 (1948).

6. Schade, O H: Image gradation, graininess and sharpness in
television motion picture systems. J. Soc. Mot. Piet. TV. Engrs. 56
(1951) s. 137 och 181.

7. Schade, O H: A new system of mcasuring and specifying image

definition. Optical image evaluation, Nat. Bureau of Standards (NBS)
Circular 526, s. 231.

8. Duntley, S Q: The reduction of apparent contrast by the
atmosphere. J. Opt. Soc. Amer. 38 (1948) s. 179.

9. MacDonald, D E: Quality aspects of the aerial photographic
system, NBS Circular 526 s. 51.

10. Lyot, B: Quelques observations de la couronne solaire et des
pro-tubcrances en 1935. L’Astronomie (1937) s. 203.

11. Blackwell, H R: Contrast thresholds of the liuman eye. J. Opt.
Soc. Amer. 36 (1946) s. 624.

12. Arnulf, A: La vision dans les instruments. (Editions de la Revuc
d’Optique.) Paris 1936.

13. Ditchburn, R W: Eye-movements in relation to retinal action.
Optica Acta 1 (1955) s. 171.

Fotografiska objektiv

Ingenjör Evert Aulin, Lidingö

Det fotografiska objektivets uppgift är att samla
ljus som kommer från punkter på ett föremåls
yta och att återge en bild av föremålet på ett
bild-plan. Villkor för riktig avbildning är att
proportionalitet råder mellan föremålets och bildens
storlek och att bildpunkten är tillräckligt liten, så
att föremålets detaljer kan återges.

Positiva linser kan samla ljus i en bildpunkt,
men avbildningen blir ej idealisk på grund av att
den geometrisk-optiska bilduppbyggnaden lider
av ett antal optiska fel.

Asfärisk lins

Om man frångår principen att linsen skall vara
begränsad av sfäriska ytor, kan under vissa
omständigheter ljus från en punkt utan fel samlas
i en annan. Lösningen av detta problem, fig. 1,
gavs i början av 1600-talet av René Descartes.
Ljusstrålarna går ut från A i form av sfäriska
vågor (i figuren representerade av cirkelbågar
med medelpunkten i 4). I mediet ri antas ljuset
fortplanta sig med lägre hastighet, varför
avståndet mellan cirkelbågarna blir mindre på denna
sida.

Korsningspunkterna mellan den ena och den
andra av cirkelgrupperna bildar orten för
strålar med samma optiska väglängd (från A till B)
och är samtidigt gränslinje mellan de båda
optiska medierna n och n’.

Kurvan i fråga har fått namnet cartesiansk oval,
och Descartes angav även en mekanisk
anordning för att generera den. Undersöker man
kurvans egenskaper närmare, finner man att
brytningslagen gäller vid övergång från det ena
mediet till det andra.

Detta optiska system har emellertid en stor
svaghet. Det kan endast avbilda punkter på
optiska axeln och ljuset måste vara
monokromatiskt. Såväl koma som astigmatism är kraftigt

771.351

utvecklade och systemet sägs endast vara
korrigerat för sfärisk aberration i en färg. I
närheten av optiska axeln ansluter sig kurvan till
en cirkel som motsvarar en lins med sfärisk
gränsyta och med samma brännvidd som den
cartesianska. Förutom koma och astigmatism
har denna lins dessutom sfärisk aberration, dvs.
strålsamlingen i närheten av fokus får ett
karakteristiskt utseende, fig. 2.

Den enkla linsen

Om linsen begränsas av ytterligare en yta, t.ex.
vid den grövre ritade cirkeln i fig. 1, erhåller
man en konventionell lins med samma
brännvidd som tidigare, enär den utgående strålen går
obruten vinkelrätt mot den bakre linsytan.

Aberrationerna hos ett linssystem kan beräknas
med närmevärdesformler som härleddes av Seidel
för jämnt etthundra år sedan. Dessa beskriver en
vindskev stråles gång genom ett linssystem. De
trigonometriska funktionerna har ersatts av en
kort serieutveckling, som avbrutits efter den

Fig. 1. Descartes’ brytning slag, ljusstrålar från A bryts
samman i B om de på sin väg intränger i ett annat medium
n’ där de fortplantar sig med lägre hastighet. Gränsytan
mellan de två medierna är orten för strålar med samma
optiska väglängd. 1 närheten av den optiska axeln ansluter
sig denna gränsyta till en sfärisk yta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 16:25:26 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1955/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free